Er föregående artikel har givit några glimtar från Aktiebolaget Götaver- ken i Göteborg. Denna gång skola vi övervara en sjösättning därstädes. För- fattarens ciceron vid tillfället är varvs- chefen överingenjör N. O. Nilsson. Han påpekar, att en fartygsbädd måste ha stor hållfasthet, då den skall bära tyngden av hela fartygsskrov. Den båt, som i dag skall sjösättas, väger sålunda omkring 2.800 ton. Omfattan- de pålningar ha därför måst göras un- der bäddarna. Hela bädden har svag lutning mot älven. På dess bägge sidor finnas två parallella glidbanor, som sträcka sig ut i vattnet. De äro försedda med en kraf- tig skoning av träplankor, på vilka far- tyget skall glida av stapeln. För detta ändamål har själva glidytan fått en be- läggning av talg och ovanpå denna ett lager av såpa. På båda sidor av fartyget utefter större deien av dess längd ha byggts S. k. slädar, också de av grova träbjäl- . kar, som kunna glida mot banorna. Slä- darna ha sedan genom inslagna kilar höjts en bråkdel av en tum, så att skro- vets botten frigjorts från kölblocken. Samtidigt ha de träbjälkar, som stöttade fartyget på bägge sidor, avlägsnats; så att det nu vilar endast på slädarna och glidbanorna. 6 TEKNIK för ALLA Detta måste medföra ett oerhört tryck på dem? Varvschefen säger, att det rör sig om 20—25 ton per kvadratmeter. Han nämner också de kvantiteter talg och såpa, som behövas för en sådan sjösättning. Det är inga små mängder, men några siffror skola ej nämnas. De som eventuellt förfasa sig över använd- ningen av ransonerade varor för detta ändamål, skola betänka att man hit- tills ej lyckats finna en enklare och bil- ligare metod att få ett fartyg i sjön. KK ring bädden är allt ännu lugnt och stilla; - Ett par arbetare ha gått vakt vid skrovet hela morgonen för att till- se, att inga obehöriga komma i närhe- ten av låsen. Varje släde är nämligen tills vidare fastlåst vid sin glidbana och frigöres, då en spak fälles ned. Vid skrovet äro slädarna fästa med wire få 3 Civilingenjör Bertil Traneus be- rättar om hur ett fartyg sättes i sjön vid vårt storvarv Göta- verken. Sjösättningen är alltid ett stort evenemang, lika högtid- ligt och spännande varje gång. a och följa sålunda med fartyget ut i vattnet. Skrovet vänder aktern utåt älven. Överingenjör Nilsson framhåller, att detta är gammal kutym inom skepps- byggeriet, antagligen från den tid, då man ofta hade propeller och roder in- satta vid sjösättningen, för att förebyg- ga skador på dem, när skrovet lämnar bädden. Händer det ej, att ett fartyg vägrar glida ut i sitt rätta element? Jo, det har hänt, då man ej haft talg och såpa av prima kvalitet att tillgå eller då det varit så kallt, att såpan frusit. För alla eventualiteter bygger man därför in hydrauliska domkrafter, som kunna ge släden ett tryck på upp- till 300 ton, om det skulle behövas. ”Jag har varit med om mer än 100 sjösättningar”, säger varvschefen, ”men det är faktiskt lika spännande varje gång.” Klockan är snart 1, och Götaverkens direktion går ned mot en brygga för att möta båten med de inbjudna. På bädden bredvid oss arbetas ännu för fullt med kölen på ett fartyg. Gästerna vid sjösättningen ha kom- mit i land och gå upp mot den i blågul flaggduk klädda estrad, som är rest in- vid fartygets stäv. I den representati- SJÖSÄTTNING 4