Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjösättning, av Bertil Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Er föregående artikel har givit några
glimtar från Aktiebolaget Götaver-
ken i Göteborg. Denna gång skola vi
övervara en sjösättning därstädes. För-
fattarens ciceron vid tillfället är varvs-
chefen överingenjör N. O. Nilsson.
Han påpekar, att en fartygsbädd
måste ha stor hållfasthet, då den skall
bära tyngden av hela fartygsskrov. Den
båt, som i dag skall sjösättas, väger
sålunda omkring 2.800 ton. Omfattan-
de pålningar ha därför måst göras un-
der bäddarna.
Hela bädden har svag lutning mot
älven. På dess bägge sidor finnas två
parallella glidbanor, som sträcka sig ut
i vattnet. De äro försedda med en kraf-
tig skoning av träplankor, på vilka far-
tyget skall glida av stapeln. För detta
ändamål har själva glidytan fått en be-
läggning av talg och ovanpå denna ett
lager av såpa.
På båda sidor av fartyget utefter
större deien av dess längd ha byggts
S. k. slädar, också de av grova träbjäl- .
kar, som kunna glida mot banorna. Slä-
darna ha sedan genom inslagna kilar
höjts en bråkdel av en tum, så att skro-
vets botten frigjorts från kölblocken.
Samtidigt ha de träbjälkar, som stöttade
fartyget på bägge sidor, avlägsnats; så
att det nu vilar endast på slädarna och
glidbanorna.
6 TEKNIK för ALLA
Detta måste medföra ett oerhört tryck
på dem? Varvschefen säger, att det rör
sig om 20—25 ton per kvadratmeter.
Han nämner också de kvantiteter talg
och såpa, som behövas för en sådan
sjösättning. Det är inga små mängder,
men några siffror skola ej nämnas. De
som eventuellt förfasa sig över använd-
ningen av ransonerade varor för detta
ändamål, skola betänka att man hit-
tills ej lyckats finna en enklare och bil-
ligare metod att få ett fartyg i sjön.
KK ring bädden är allt ännu lugnt och
stilla; - Ett par arbetare ha gått vakt
vid skrovet hela morgonen för att till-
se, att inga obehöriga komma i närhe-
ten av låsen. Varje släde är nämligen
tills vidare fastlåst vid sin glidbana och
frigöres, då en spak fälles ned. Vid
skrovet äro slädarna fästa med wire
få 3
Civilingenjör Bertil Traneus be-
rättar om hur ett fartyg sättes
i sjön vid vårt storvarv Göta-
verken. Sjösättningen är alltid
ett stort evenemang, lika högtid-
ligt och spännande varje gång.
a
och följa sålunda med fartyget ut i
vattnet.
Skrovet vänder aktern utåt älven.
Överingenjör Nilsson framhåller, att
detta är gammal kutym inom skepps-
byggeriet, antagligen från den tid, då
man ofta hade propeller och roder in-
satta vid sjösättningen, för att förebyg-
ga skador på dem, när skrovet lämnar
bädden.
Händer det ej, att ett fartyg vägrar
glida ut i sitt rätta element?
Jo, det har hänt, då man ej haft talg
och såpa av prima kvalitet att tillgå
eller då det varit så kallt, att såpan
frusit. För alla eventualiteter bygger
man därför in hydrauliska domkrafter,
som kunna ge släden ett tryck på upp-
till 300 ton, om det skulle behövas.
”Jag har varit med om mer än 100
sjösättningar”, säger varvschefen, ”men
det är faktiskt lika spännande varje
gång.”
Klockan är snart 1, och Götaverkens
direktion går ned mot en brygga för
att möta båten med de inbjudna. På
bädden bredvid oss arbetas ännu för
fullt med kölen på ett fartyg.
Gästerna vid sjösättningen ha kom-
mit i land och gå upp mot den i blågul
flaggduk klädda estrad, som är rest in-
vid fartygets stäv. I den representati-
SJÖSÄTTNING
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
