SKKKIIKKA 3 KRIS RIK Cd $ RO OO QVD FRRRSAKRR KORR RNKSS KORR VCT SN 1 Denna artikelserie, delvis omredigerad och utökad, utkom- | mer inom kort i bok- | form i TfÅ:s populära handbokserie 28 TEKNIK för ALLA V=E+I.(B.+P-: Ru) 0 (23b) Vi återgå till beräkningen av ankarlindningen, och skola då i första hand under- söka antalet ledare runt ankarets omkrets, alltså na. Liksom för fältspolen uppmätes även lindningsutrymmet i varje ankarspår enligt fig 27. Vi beteckna spårets använd- bara lindningsarea med Fs, d. v. s. spårets area minskad med erforderlig isolering runt väggarna och runt var och en av de båda härvsidorna. Vidare kalla vi antalet spår i ankaret för Q. I varje spår kommer då att finnas Q:na antal ledare, vilka alltså skola få plats i lindningsarean Fs. Införa vi för den använda tråden beteck- ningarna ay och ai enligt formlerna (28) och (31), få vi JAG a 0.8 SELL (32) ay Q eller SJäGe0, Na = Q 208 (33) ay Vi göra på samma sätt som vid beräkningen av fältspolärna. Ur en trådkatalog uttages en tråddimension på försök, varefter vi beräkna na. Detta värde insättes sedan i formel (21), varigenom E kan beräknas, eftersom vi nu känna alla de i denna formel ingående faktorerna (varvtalet n är ju på förhand givet). Det är alltså meningen att kontrollera, att detta värde på E blir lika stort som det värde på E, som kan beräknas ur formlerna (22a) och (23b). I dessa formler ingår emellertid en faktor, som vi hittills icke lärt att beräkna, nämligen ankarets motstånd Ra. Detta motstånd utgör naturligtvis icke det sammanlagda motståndet i ankarets alla ledare, utan betyder motståndet mellan borstgrupperna. Allt efter ankarets lindning och därmed också beroende på antalet borstar blir ankarlindningen uppdelad i större eller mindre antal parallellkopplade strömkretsar, och ju flera strömkretsar, desto mindre ankarmotstånd Ra. Man kan bevisa, att ankarmotstån- det Ra bestämmes enligt R re (EÉ9) (CiNG där c som förut betyder antalet parallellkopplade strömkretsar i ankaret och R be- tyder det sammanlagda motståndet i hela ankarlindningen. Detta motstånd beräkna vi på så sätt, att vi tänka oss den för ankarlindningen totalt använda tråden utsträckt till en enda lång tråd och beräkna dess motstånd på känt sätt. För denna beräkning är det därför ändamålsenligt att upprita lindningsschemat enligt fig 16 eller 17 i skala, var- efter de olika längderna kunna direkt uppmätas på denna skiss. Vid denna längdbe- räkning måste vi dock komma ihåg, att varje härva har flera varv. Varje spår inne- håller ju två härvsidor, varför pr härva erhålles na:2Q varv. För den valda tråddimensionen ha vi således beräknat E enligt formel (21), Rå enligt (34) och slutligen E enligt (22a) vad shuntgeneratorn beträffar. Har tråden valts rätt, skola de båda erhållna E-värdena överensstämma med varandra. I annat fall göres samma beräkning om med en annan tråddimension tills överensstämmelsen blir så god som möjligt. Gäller det en seriemotor beräkna vi som förut E enligt (21), och Ra enligt (34). Det sålunda erhållna E-värdet insättes sedan i en formel, som kombinerats av (25) och (23b) till: +B Ve E+ Et (Bi+P ? Rm) (35) I denna nya formel betyder P som förut motorns effekt i hästkrafter vid varvtalet n varv/min. Om rätt E-värde erhållits och alltså även rätt tråddimension uttagits, skall den högra sidan i denna formel överensstämma med det givna värdet på pol- spänningen V volt. I annat fall uttages i trådtabellen en ny dimension, varefter samma beräkning göres om på nytt, och på detta sätt håller man på tills överens- stämmelsen i formel (35) blir så god som möjligt. Som allmän regel måste emellertid varnas för att göra den nya generatorn eller motorn kraftigare än den gamla. Den på maskinen stämplade effekten i watt eller i hästkrafter bör i varje fall icke överskridas nämnvärt. Om emellertid motorns effekt på stämpelplåten icke anges i hästkrafter utan i stället i tillförd effekt, räknat i watt, d. v. s. produkten V:-:I, vilken produkt bör vara ungefär densamma även på den nya maskinen, kan det vid beräkningen vara enklare att tillämpa formel (23b) i stället för (85). I detta fall sker beräkningsgången på samma sätt som förut, blott med den skillnaden, att det erhållna E-värdet insättes i formel (23b), varvid den högra sidan skall överensstämma med det givna värdet på V. lindningen Sedan tråddimensionen på detta sätt blivit bestämd, gäller det blott att utföra lind- : ningen så omsorgsfullt som möjligt. Det uppgjorda lindningsschemat bör följas noggrant. Vid själva lindningen i spåren kan det i många fall vara synnerligen lämpligt, att de spår, som skola lindas, först fyllas med korta trådlängder av samma dimension, som den använda lindningstråden, och lika många som antalet ledare pr spår. Vid lindningen utdrages en sådan trådlängd i taget och i den erhållna öpp- ningen skjutes lindningstråden in. På detta sätt får man en möjlighet att noggrant fixera varje lindningsvarvs läge i spåret. RN