Kylskåpet blir en världsartikel pra vi beröra den saken, är några ord om själva exploateringen av den nya konstruktionen på sin plats. 1922 bilda- de de båda konstruktörerna A.-B. Arctic, som fick sina lokaler i Motala, där bo- laget alltjämt finns kvar. 1925 övertogs Arctic och därmed hela kylskåpsfabrika- tionen av A.-B. Elektrolux, som genast satte i gång sin stora utlandsorganisa- tion för att sprida kylskåpet över hela världen. Herrarna v. Platen och Mun- ters ha alltså med sitt kylskåp inte bara uppnått en teknisk triumf, de ha också gjort en avsevärd socialekonomisk insats — man måste betänka, att när denna uppfinning började exploateras, rådde en fruktansvärd depression i hela världen. Genom kylskåpet skapades arbetstillfäl- len, och vår svenska exportindustri fick ett ingalunda föraktligt handtag. Och sist men inte minst: hundratusentals husmödrar världen runt prisa tillgången på ett behändigt och driftsäkert kylskåp, som helt diskret är inmonterat i en vägg och genom sin därvaro inte bara räddar avsevärda mängder livsmedel från för- störing utan också gör en hel del saker njutbara genom att hålla dem vid riktig temperatur. Efter några år lämnade ing. von Pla- ten kyltekniken och ägnade sig åt andra intressen, bl. a. elektrotekniken. Mun- ters. fortsatte emellertid ännu åtskilliga år — nu som chef för Elektrolux” kyl- tekniska laboratorium. Fanns det då så mycket till att göra på området? Jo, det kan man nog säga. För att förstå det, behöver man bara titta på några av de " problem, som ing. Munters och hans 30- tal medhjälpare vid 1930-talets mitt - sysslade med i laboratoriet vid Grevture- gatan i Stockholm. Isoleringsproblemet t. ex. I början isolerades skåpen med korkinlägg i väggarna, men det befanns vara av nöden att hitta ett ännu bättre isoleringsmaterial — ett sådant utexpe- rimenterades också, men anses som en fabrikationshemlighet, varför man inte så noga vet vad det är. Men så mycket vet man dock, att det var arbetet med isoleringsproblemen som ledde ing. Mun- ters in på den verksamhet, han för när- varande utövar, nämligen ledarskapet för Munters Industri A.-B. i Ulvsunda, RE | | ot där man bl. a. tillverkar wellit, ett ut- omordentligt isoleringsmedel, till vilket vi skola återkomma litet längre fram. Ovänlighet mot termiter Ht annat problem rörde ett sätt att skydda skåpen för hungriga termiter. De skåp, som levererades till tropiska länder, togo i regel hastigt slut — ing. Munters visade författaren några små träflisor, vilket var allt en hungrig ter- mitsvärm lämnat kvar av ett kylskåps trämontage. Termiterna äro som bekant de enda djur, vilkas matsmältningsappa- rat tillåter dem att direkt smälta cellulo- sa, och det var en sak som man inte hade tänkt på, när de första leveranserna gingo ut till tropiska länder. Det gällde därför att finna något impregnerings- medel för träet, som gjorde det onjut- bart för de glupska odjuren — att bygga hela skåpen av t. ex. stål, kunde givet- vis inte gå för sig av kostnadsskäl. Ett . impregneringsmedel uppfanns också, och så var det problemet löst. Bland andra uppgifter för forskningen märktes såda- na saker som t. ex. skåpens livslängd och sätten att öka denna — utan särskild preparering skulle t. ex. inte kokaren stoppa mer än 4 å 5 år på grund av den frätande inverkan, som ammoniakvatt- net utövar. Vidare krävdes särskilda anordningar för att ordna en perfekt luftkylning av kondensorn i tropikländer- na, där luften kan ha en temperatur av omkring 40 grader — att ”kyla” med så- dan luft förefaller ju närmast som ett skämt, men icke desto mindre har Mun- ters klarat även det problemet. Packa rakblad i veten- skaplig wellpapp slutet av 30-talet lämnade ing. Mun- ters det kyltekniska laboratoriet för att ägna sig åt helt och hållet egen verk- samhet, en verksamhet, vilken som nyss antyddes nu bedrivs ute i Ulvsunda. Där har han inte bara stora fabrikslokaler utan också ett ståtligt laboratorium, där han helst dväljes. Det är inte lätt att Exteriör gv Munters industrier i Ulvsunda. komma till tals med honom — han är en mycket tillbakadragen person, som inte tycker att hans arbete är ”något att skriva om”. Men om man lyckas bryta hans strängt genomförda isolering, fin- ner man en utomordentligt älskvärd människa bakom den något skygga mas- ken, och då är han också en synnerli- gen fascinerande representant för den heliga forskningen. Då kan han tala sig varm om både de uppgifter, han har för händer och de många problem, han skulle önska att ge sig i kast med. Nå, han hinner nog med .en hel del till, han är när detta läses endast 45 år och det är ingen ålder nu för tiden. Den första produkt, som Munters in- dustribolag släppte ut i marknaden, var s. k. wellit, vilket kortast kan beskrivas som en högst vetenskapligt komponerad wellpapp. Mellan ett par släta ytskikt är inpassat ett system vågformade papp- skivor, vilka impregnerats på ett sär- skilt sätt, så att de inte tillåta någon fukt att avsätta sig inne i cellsystemet. Detta arrangemang gör welliten ytterst lämpad såväl till bostadsisolering som till emballage, där det gäller att ute- stänga kyla, värme eller — och kanske framförallt — fukt. En användnings- form för welliten, som visar vad en så skenbart enkel sak söm ett riktigt kom- ponerat emballage kan betyda national- ekonomiskt sett, möta vi i rakbladsför- packningarna — eller kanske riktigare: i förpackningarna av rakbladsmateria- let. Det är ju ingen hemlighet att åt- skilliga av de utländska rakbladsmärken, som vunnit stor popularitet här hemma, äro tillverkade av svenskt bandstål. Det- ta levereras från järnverken i Sverige i lådor av plåt, vilka hoplödas för att hind- ra fukten att tränga in under de långa sjötransporterna. Men numera finns det ingen plåt för emballageändamål, den behövs som bekant till andra saker. Och följaktligen såg det ett slag ut, som om vår export av tunt bandstål skulle stanna av. Situationen räddades emel- lertid av welliten — det har visat sig, att detta emballage utestänger fuktighet li- ka bra som en hermetiskt tillsluten plåt- låda. Och bättre betyg kan materialet knappast få. SER Om inte alla tecken slå alldeles fel, dröjer det nog inte länge, innan man får höra talas om Carl G. Munters även i andra sammanhang. Men det blir en an- nan historia. TEKNIK för ALLA 5