- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 26. 26 juni 1942 /
6

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Precision — svensk industris hallstämpel, av B. Traneus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— SVENSK INDUSTRIS HALLSTÄMPEL

nder skråväsendets dagar, d. v. s.
fram till 1846, lydde ”manufakturer
och fabriker”, som var dåtidens benäm-
ning på industrien, under en myndighet,
som hette hallrätt. Denna hade bl. a.
till uppgift att besiktiga de tillverkade
varorna och som tecken till godkännande
förse dem med en s. k. hallstämpel, vil-
ken alltså var ett slags kvalitetsgaranti.
I våra dagar åtnjuta svenska indu-
striprodukter världsrykte för kvalitet.
; Denna kan ta sig olika uttryck: hög
verkningsgrad, stor hållbarhet, hög driftsäkerhet o. s. v. Pre-
cisionen i tillverkningen är ofta utslagsgivande för kvalite-
ten. Det kan därför vara av intresse att anföra några exem-
pel från Sveriges industriproduktion på prestationer, vilka rö-
ra sig med så små mått, att de förefalla nästan ofattbara.

Då doktor Gustaf Dalén för 35 år sedan uppfann sin sol-
ventil för automatisk tändning och släckning av de likaledes
av honom konstruerade fyrljusapparaterna för acetylenbelys-
ning, väckte denna uppfinning enormt uppseende. Den var
också en prestation, ej minst ur precisionssynpunkt.

Solventilen består av fyra homogena stavar av samma me-
tall och exakt samma längd inom en glascylinder. En av sta-
varna är centralt anordnad och har svärtad yta, medan de
tre övriga sitta periferiskt och äro blankpolerade. De sist-
nämnda stavarna äro fast inspända, medan den svarta endast
har övre ändan fastsatt och underdelen fri.

Då solventilen utsättes för ljus, utvidgar sig den svarta
staven mer än de övriga, enär dess yta absorberar ljusstrå-
larna i högre grad än de blanka stavarna. Denna utvidgning
är ytterst obetydlig och uppgår vid likfomigt fördelat ljus en-
dast till 0.0016 mm. Det är ett bevis för Daléns uppfinnar-
snille och för precisionen i tillverkningen, att denna minimala
längdskillnad kan användas för att påverka en ventil, som
reglerar gastilloppet till fyrapparatens brännare.

En annan siffra från Gasaccumulators verksamhetsområde
kan i detta sammanhang vara av intresse. Den Dalénska
klippapparaten, med vars hjälp fyrljusens blänkar åstadkom-
mas, arbetar med sådan ekonomi och noggrannhet, att 1 liter
gas kan uppdelas i omkring 10 000 fullt effektiva ljusblänkar.
Det är därför ej förvånansvärt, att solventilen och klippappa-
raten i förening på sin tid blevo av revolutionerande betydelse
för fyrbelysningen. :

Oo
Ar 1911 utsläppte C. E. Johansson sin universalkombinations-

måttsats på världsmarknaden. Bakom detta långa ord
döljer sig en precisionsprestation, vilken är välkänd i alla stör-
re verkstäder jorden runt.

Måttsatsen består av ett antal passbitar i olika dimensio-
ner, med vilkas hjälp en ytterst noggrann dimensionskontroll
möjliggöres vid användning av måttverktyg inom industrien.

Då C. E. Johansson ansåg sin uppfinning mogen för världs-
marknaden, hade den i själva verket förelegat färdig sedan

Svenska industriprodukter åtnjuta världs-
rykte för kvalitet. Daléns solventil, Johans-
sons måttsats och SKF:s interferenskom-
parator äro fina prov på svensk nog-

grannhet och idérikedom.

G TEKNIK för ALLA

ljusstrålar med alla möjliga våglängder. I stället begagnar

1897. Under mellantiden hade den underkastats otaliga prov
dels i praktiken, dels av alla möjliga vetenskapliga institu-
tioner. Dessa vägrade nämligen först att tro på en sådan
otrolig precision, som måttsatsen uppvisade. -

Passbitarna i denna bestå av glashårt härdade stålbitar,
vilka äro slipade och polerade så sagolikt exakt, att deras ytor
äro fullkomligt matematiskt plana. Några exempel på deras
precision skola anföras. i

C. E. Johansson sände en passbit på 100 mm till den insti-
tution i Paris, som omhänderhade den s. k. meterlikare, vilken
då representerade grundvalen för metersystemet. Man fann,
att Johanssons passbit var exakt 100 mm vid + 207,63 Celsius.
Då måttsatsen var avsedd att användas vid en temperatur
av + 20” C., måste uppfinnaren öka passbitens längd med
0.0007 mm, vilket ej beredde honom någon svårighet.

Om två passbitar hopläggas, häfta de så fast samman, att
en tyngd av 100 kg ej kan rycka isär dem. Detta visar, att
avståndet mellan anliggningsytorna måste vara mindre än
hundradelen av 1 mikron, som är lika med 0.001 mm.

Trots härdningen ’slitas passbitarna med åren. Av denna
anledning har det befunnits nödvändigt att kontrollmäta de-
ras dimensioner. Det är SKF, som i sina krav på precision
möjliggjort sådan kontroll genom den s. k. interferenskompa-
ratorn, vilken är urkällan för alla längdmått inom detta före-
tag. Man förstår betydelsen av exakta mätningar på kulla-
gerområdet, när man erfar, att inom SKF-koncernens samtliga
fabriker finnas 5.000 kontrollanter, vilka utföra ej mindre än
12 millioner kontrolloperationer om dagen. Detta motsvarar
det fantastiska antalet av 400 kontrolloperationer i sekunden.

Ej mindre imponerande är den precision, som kan uppnås
med hjälp av interferenskomparatorn. Detta mätinstrument
kan bestämma längden av en passbit på + 40 milliondels mm
när. För att kanske ännu bättre åskådliggöra den ofattbärt
lilla längdskillnad, varom här är fråga, kunna vi uttrycka den
som ettusentvåhundrafemtiondedelen av ett hårstrås tjocklek.

A’t beskriva interferenskomparatorns verkningssätt, som är
mycket komplicerat, skulle föra allt för långt utom ramen
för denna artikel. Ett par antydningar därom få därför räcka -
i detta sammanhang. : å
Instrumentet använder ljusvågor för längdmätning. Det
duger emellertid ej med vitt ljus, vilket som bekant består av

man de röda strålarna i spektrum av ädelgasen krypton, vil-
kas våglängd genom vetenskapliga undersökningar bestämts
till 0.645 mikron.

På en internationell kongress 1927 ställdes längden av en
meter i relation till våglängden hos en närmare bestämd ljus-
strålning. Denna anknytning till ljusets våglängd ersätter
sålunda numera den förut nämnda arkivmetern i Paris.

Ljusvågens längd kan i det nämnda instrumentet observe-
ras genom s. k. interferens, som givit instrumentet dess namn.
Interferens innebär, att två skilda knippen av samma slags
ljusstrålar ömsom förstärka och ömsom försvaga vaarndras
vågor. ;

Interferenskomparatorn möjliggör avläsning av ifrågava-
rande minimala längder genom skenbar förstoring, så att t. ex.
ett mått av 0.2 mikron (0.0002 mm) synes ha storleken 4 mm.
Härigenom kunna mycket små fel hos passbitarna konstate-
ras. Det går ungefär 150000 våglängder av kryptongasens
röda strålar på en 100 mm passbit. Räkningen av våglängds-
antalet sker genom en speciell metod med hjälp av särskilda
räknestickor.

Om detta ej kan kallas precision, förtjänar ingenting på
denna jord en sådan benämning. MAN

Öl daaeueus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:16:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-26/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free