läsa vi en repport från provinsialläkaren i Nybro, som till Medicinalstyrelsen med- delar, att en avsevärd minskning av olycksfallen i arbete förekommit: under senaste tid. Olycksfallsfrekvensen i di- striktet är nu jämfört med 1939 ungefär fem gånger mindre, trots att arbetar- stammen och arbetsförhållandena äro de- samma som tidigare.” Det märkliga för- hållandet sätter läkaren i samband med tidsläget, som gjort att arbetarna mera tänka på riskerna än förut. En och annan gång får man således höra mycket glädjande saker, även i ”ti- der som dessa”. Man får väl ta för gi- vet, att ”Nybro-tendensen” i stort sett råder över hela landet. Olycksfallen i arbete ha varit ett svårt problem att komma till rätta med, och man bör kan- ske inte vara alltför optimistisk nu hel- ler, men Nybro-rapporten visar dock be- stämt på en sak; skall olycksfallsfre- kvensen kunna minskas, fordras det ge- 'mensamma ansträngningar från både arbetares och arbetsgivares sida. Skydds- anordningarna äro nödvändiga medel att förhindra olycksfall, men försiktighet från deras sida, som handhar maskiner och redskap måste också förutsättas, för att resultatet skall bli tillfredsställande. Just nu är det viktigare än någonsin att varje arbetstimme kan tagas till vara. Olycksfallproblemet är nu inte längre bara ett humanitärt problem, i ännu högre grad än tidigare har det blivit även ett ekonomiskt, nationalekonomiskt. Varje vrickning, varje avklippt finger betyder inte bara sveda och värk för den som närmast beröres av skadan, det be- tyder även förlust för nationen, nedsatt arbetsförmåga och därmed sämre bered- skap. Och det ha vi inte råd till. Fasersta Prada AB, Fagersta äger Fagerstaverken i Västmanland samt arrenderar och driver dessutom följande järn- och stålverk: Kloster-ver- ken (Långshyttan tillhörande Klosters AB), Forsbackaverken (Forsbacka Jernverks AB), Dannemora-verken (Ös- terby tillhörande Österby Jernverks AB) och Horndals-verken (Horndal och Näs tillhörande Horndals Jernverks AB) samt Arbit-verken i Arboga (hårdmetallfabrik). Samtliga stålverk ha gamla anor, Fa- gersta i Norbergs gamla järnbergslag finnes omnämnt år 1539, medan orter i brukets. omedelbara närhet förekomma "namngivna i kända Berell redån år 1832. Horndal grundades: i början av sex- tonhundratalet, medan Kloster-verken ha sin upprinnelse under fjortonhundra- talet. Dannemoraverken datera sin upp- komst från den tidiga bearbetningen un- der fjortonhundratalet av den berömda järngruvan i Dannemora. Forsbacka an- ses ha kommit till på 1600-talet. För att möta den svåra situation, som uppstod efter förra världskriget, fann man det önskvärt att på ena eller and- ra -sättet etablera samarbete mellan de olika stålverken. "Ändamålet med sam”: manslagningen var naturligtvis att av- skaffa konkurrensen dessa verk emel- lan och nedbringa administrations- och driftskostnader "genom rationalisering. Totala ståltillverkningen utgjorde år 1941 ca. 105.000 ton med ett försälj- ningsvärde av ca. 74.000.000 kronor. Ak- tiekapitalet är 30 millioner kronor. Under de år, som förflutit sedan sam- manslågningen ägde rum, ha verken ut- byggts och alltigenom moderniserats i samband med tillverkningsprogrammets utvidgning. Bolaget förfogar över egna gru- vor, Stortägt-, Rudgruvan m. fl. samt äger andelar i malmfälten vid Norberg, Bispberg, Dannemora m.fl. i mellersta Sverige. De omfattande stålverksan- läggningarna omfatta bl. a. masugnar, sinterverk, martinverk, elektriska smält- verk, bessemerverk, lancashiresmedjor, vallonsmedja, -varmvalsverk, plåtverk speciellt för rostfri plåt, kallvalsverk för plåt och bandstål, rörvalsverk, rör- och stångdragéri, trådvalsverk och tråd- drageri, hårdmetallfabriker, sågblads- verkstad, maskinknivsfabrik, stålline- fabrik, press-, hejar- och sänksmedjor, plåtslageri- och svetsningsverkstäder, mek. verkstäder, värmebehandlingsverk, stålgjuterier m. m. Bolaget driver ett flertal egna kraft- stationer och är delägare i Krångede AB, vilket bolag levererar betydande kraft. Dessutom bedrives såväl jord- bruksrörelse som skogshantering av bo- laget. De viktigaste produkterna, ordnade ef- ter användningsändamål, äro: Verktygs- stål, konstruktionsstål, smidesjärn, ar- meringsjärn, rostfria, syra- och värme- beständiga stål i ett antal kvaliteter och praktiskt taget alla förekommande ut- föringsformer, såsom stångstål, plåt, tråd, rör, gjutgods m. m., gjuten och sintrad hårdmetall och skärstål, mun- stycken, dragskivor m. m., div. hejar- smide 0. d., spett, korpar, hammare, sten- och smidesverktyg, skruvnycklar, sågar för trä-, järn- och metallbearbet- ning, maskinknivar, stållinor, grövre plåtslageriprodukter av rostfritt stål såsom behållare, rörledningar o. d Bolaget tillverkar huvudsakligen kva- litetsprodukter och som: specialiteter kunna nämnas höglegerade snabbvarv- stål och verktygsstål, fjäderstål, mag- netstål, compoundstål, rostfritt stålgjut- gods. kallvalsad rostfri plåt, kallvalsat rostfritt bandstål, dragen polerad rost- fri tråd ned till 0, 05 mm diameter, kle- nare än ett vanligt hårstrå och med en längd av 65.716 meter per kilogram, Teknik för Alla:s SE ANNONSPRISER: | a Per mm enkel palt: of 45 öre i D:o i svart/rött tryck .. 55 öre 1/1-sida i text, svart ERA CK oo ccscs. SNS . 250 NN 1/1-sida + text, rött tryck ...s.se.. > $00:— | Omslagets - sista + sida, SRA Svart tryck .....:« 220. 800:— | Omslagets — sista -' sida, : svart/rött tryck '.... 3850:— RABATTER: 3 Belopp inom år och procent: 100/5, .250/7,5 500/10, 2750/15, 1000/20, 8000/25;- 5000180. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 3 sp. X 250 mm. När det gäller annonser för bygg- satser, modellmaterial, byggnads- beskrivningar etc, ser redaktio- nen helst att den ”beredes tillfälle: till förhandsgranskning av varorna stållinor och stålkablar av alla utfö- randen, bl. a. s. k. slutna kablar med diametrar upp till c:a 70 mm och en vikt av upp till 27 kg per meter, stålrör för eykol- och flygindustrien m. m. | Såsom ett komplement till tillverkain- gen av snabbstål tillverkas hårdmetaller: ”SECO0O”. Denna metall tillhandahålles i form av plattor för svarvarstål o. d. ”SECO”-verktygen kunna även erhållas färdigmonterade och slipade. Denna hårdmetall kan också lämpligen använ- das för förstärkning av delar, som äro utsatta för hårt slitage, såom svarvdub- ; bar, slitplattor i precisionsmätverkt yg» dragskivor för dragning av tråd och rör m. m. Ett annat område, där hårdme- tall i stor utsträckning kommer till an- vändning, är till munstycken i sand- ' blästerapparater. Omslagsbilden visar Teknik för Allas redaktör på provtur med Pedobilen. Se vidare arti- keln om cykelbjlar på sid. 16! TEKN REDAKTIONSKOMMITTA: föreståndaren för Tekniska Museet | intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lie. Iwan Bolin; j rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. EE. Walter » Holm- | stedt; BORG a leinap! eiv.-ing. Tord Äng- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska ' Museet; bergsingenjör Folke Lindgren.