Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Industrikunskap - Omslagsbilden - Annonspriser - Redaktionskommitté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läsa vi en repport från provinsialläkaren
i Nybro, som till Medicinalstyrelsen med-
delar, att en avsevärd minskning av
olycksfallen i arbete förekommit: under
senaste tid. Olycksfallsfrekvensen i di-
striktet är nu jämfört med 1939 ungefär
fem gånger mindre, trots att arbetar-
stammen och arbetsförhållandena äro de-
samma som tidigare.” Det märkliga för-
hållandet sätter läkaren i samband med
tidsläget, som gjort att arbetarna mera
tänka på riskerna än förut.
En och annan gång får man således
höra mycket glädjande saker, även i ”ti-
der som dessa”. Man får väl ta för gi-
vet, att ”Nybro-tendensen” i stort sett
råder över hela landet. Olycksfallen i
arbete ha varit ett svårt problem att
komma till rätta med, och man bör kan-
ske inte vara alltför optimistisk nu hel-
ler, men Nybro-rapporten visar dock be-
stämt på en sak; skall olycksfallsfre-
kvensen kunna minskas, fordras det ge-
’mensamma ansträngningar från både
arbetares och arbetsgivares sida. Skydds-
anordningarna äro nödvändiga medel att
förhindra olycksfall, men försiktighet
från deras sida, som handhar maskiner
och redskap måste också förutsättas, för
att resultatet skall bli tillfredsställande.
Just nu är det viktigare än någonsin att
varje arbetstimme kan tagas till vara.
Olycksfallproblemet är nu inte längre
bara ett humanitärt problem, i ännu
högre grad än tidigare har det blivit
även ett ekonomiskt, nationalekonomiskt.
Varje vrickning, varje avklippt finger
betyder inte bara sveda och värk för den
som närmast beröres av skadan, det be-
tyder även förlust för nationen, nedsatt
arbetsförmåga och därmed sämre bered-
skap. Och det ha vi inte råd till.
Fasersta Prada AB,
Fagersta
äger Fagerstaverken i Västmanland
samt arrenderar och driver dessutom
följande järn- och stålverk: Kloster-ver-
ken (Långshyttan tillhörande Klosters
AB), Forsbackaverken (Forsbacka
Jernverks AB), Dannemora-verken (Ös-
terby tillhörande Österby Jernverks
AB) och Horndals-verken (Horndal och
Näs tillhörande Horndals Jernverks
AB) samt Arbit-verken i Arboga
(hårdmetallfabrik).
Samtliga stålverk ha gamla anor, Fa-
gersta i Norbergs gamla järnbergslag
finnes omnämnt år 1539, medan orter i
brukets. omedelbara närhet förekomma
"namngivna i kända Berell redån år
1832.
Horndal grundades: i början av sex-
tonhundratalet, medan Kloster-verken
ha sin upprinnelse under fjortonhundra-
talet. Dannemoraverken datera sin upp-
komst från den tidiga bearbetningen un-
der fjortonhundratalet av den berömda
järngruvan i Dannemora. Forsbacka an-
ses ha kommit till på 1600-talet.
För att möta den svåra situation, som
uppstod efter förra världskriget, fann
man det önskvärt att på ena eller and-
ra -sättet etablera samarbete mellan de
olika stålverken. "Ändamålet med sam”:
manslagningen var naturligtvis att av-
skaffa konkurrensen dessa verk emel-
lan och nedbringa administrations- och
driftskostnader "genom rationalisering.
Totala ståltillverkningen utgjorde år
1941 ca. 105.000 ton med ett försälj-
ningsvärde av ca. 74.000.000 kronor. Ak-
tiekapitalet är 30 millioner kronor.
Under de år, som förflutit sedan sam-
manslågningen ägde rum, ha verken ut-
byggts och alltigenom moderniserats i
samband med tillverkningsprogrammets
utvidgning.
Bolaget förfogar över egna gru-
vor, Stortägt-, Rudgruvan m. fl. samt
äger andelar i malmfälten vid Norberg,
Bispberg, Dannemora m.fl. i mellersta
Sverige. De omfattande stålverksan-
läggningarna omfatta bl. a. masugnar,
sinterverk, martinverk, elektriska smält-
verk, bessemerverk, lancashiresmedjor,
vallonsmedja, -varmvalsverk, plåtverk
speciellt för rostfri plåt, kallvalsverk
för plåt och bandstål, rörvalsverk, rör-
och stångdragéri, trådvalsverk och tråd-
drageri, hårdmetallfabriker, sågblads-
verkstad, maskinknivsfabrik, stålline-
fabrik, press-, hejar- och sänksmedjor,
plåtslageri- och svetsningsverkstäder,
mek. verkstäder, värmebehandlingsverk,
stålgjuterier m. m.
Bolaget driver ett flertal egna kraft-
stationer och är delägare i Krångede
AB, vilket bolag levererar betydande
kraft. Dessutom bedrives såväl jord-
bruksrörelse som skogshantering av bo-
laget.
De viktigaste produkterna, ordnade ef-
ter användningsändamål, äro: Verktygs-
stål, konstruktionsstål, smidesjärn, ar-
meringsjärn, rostfria, syra- och värme-
beständiga stål i ett antal kvaliteter och
praktiskt taget alla förekommande ut-
föringsformer, såsom stångstål, plåt,
tråd, rör, gjutgods m. m., gjuten och
sintrad hårdmetall och skärstål, mun-
stycken, dragskivor m. m., div. hejar-
smide 0. d., spett, korpar, hammare,
sten- och smidesverktyg, skruvnycklar,
sågar för trä-, järn- och metallbearbet-
ning, maskinknivar, stållinor, grövre
plåtslageriprodukter av rostfritt stål
såsom behållare, rörledningar o. d
Bolaget tillverkar huvudsakligen kva-
litetsprodukter och som: specialiteter
kunna nämnas höglegerade snabbvarv-
stål och verktygsstål, fjäderstål, mag-
netstål, compoundstål, rostfritt stålgjut-
gods. kallvalsad rostfri plåt, kallvalsat
rostfritt bandstål, dragen polerad rost-
fri tråd ned till 0, 05 mm diameter, kle-
nare än ett vanligt hårstrå och med en
längd av 65.716 meter per kilogram,
Teknik för Alla:s SE
ANNONSPRISER: |
a
Per mm enkel palt: of 45 öre
i D:o i svart/rött tryck .. 55 öre
1/1-sida i text, svart ERA
CK oo ccscs. SNS . 250 NN
1/1-sida + text,
rött tryck ...s.se.. > $00:— |
Omslagets - sista + sida, SRA
Svart tryck .....:« 220. 800:— |
Omslagets — sista -’ sida, :
svart/rött tryck ’.... 3850:—
RABATTER: 3
Belopp inom år och procent:
100/5, .250/7,5 500/10, 2750/15,
1000/20, 8000/25;- 5000180.
Spaltbredd 59 mm.
Sidans format 3 sp. X 250 mm.
När det gäller annonser för bygg-
satser, modellmaterial, byggnads-
beskrivningar etc, ser redaktio-
nen helst att den ”beredes tillfälle:
till förhandsgranskning av varorna
stållinor och stålkablar av alla utfö-
randen, bl. a. s. k. slutna kablar med
diametrar upp till c:a 70 mm och en vikt
av upp till 27 kg per meter, stålrör för
eykol- och flygindustrien m. m. |
Såsom ett komplement till tillverkain-
gen av snabbstål tillverkas hårdmetaller:
”SECO0O”. Denna metall tillhandahålles
i form av plattor för svarvarstål o. d.
”SECO”-verktygen kunna även erhållas
färdigmonterade och slipade. Denna
hårdmetall kan också lämpligen använ-
das för förstärkning av delar, som äro
utsatta för hårt slitage, såom svarvdub- ;
bar, slitplattor i precisionsmätverkt yg»
dragskivor för dragning av tråd och rör
m. m. Ett annat område, där hårdme-
tall i stor utsträckning kommer till an-
vändning, är till munstycken i sand- ’
blästerapparater.
Omslagsbilden
visar Teknik för Allas redaktör på
provtur med Pedobilen. Se vidare arti-
keln om cykelbjlar på sid. 16!
TEKN
REDAKTIONSKOMMITTA:
föreståndaren för Tekniska Museet |
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lie. Iwan Bolin; j
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. EE. Walter » Holm- |
stedt;
BORG a leinap! eiv.-ing. Tord Äng-
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska ’
Museet;
bergsingenjör Folke Lindgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
