— Ja, säger han, i stora drag be- står en orgel av detta slag av tre hu- vudbeståndsdelar, nämligen regerverk, luftverk och pipverk. Vi börjar väl med det förstnämnda. Där har vi då först och främst själva spelbordet med sina tangenter och registeran- drag. Det är härifrån alltsammans så att säga dirigeras. När tangenten tryckes ned, slutes strömmen i en kon- takt och påverkar det s. k. reläet, en slags huvudcentral för vidarebefor- dran till de olika instrumenten. Ge- nom registerandragen åstadkommes i reläet önskade kombinationer och klangfärger. Om vi sedan går in här, finner vi luftverket. Det består som synes av en <centrifugalfläkt som pressar in luften till instrumenten. Fläkten drar i sin tur en liten generator som alst- rar den ström som erfordras för att föra fram impulserna från tangenter och registerandrag via reläet till in- strumenten. Om vi så slutligen skulle ta oss en titt på de olika instrumenten. Den här vägen, varsågod! H err Schuster öppnar en liten dörr, innanför vilken ”orkestern” är samlad. Jag stannar förbluffad och bara stirrar. Rummet är i kubfor- mat, där varje sida är ungefär fem meter. Denna siffra är emellertid endast uppskattningsvis angiven, ty det är absolut omöjligt att kunna se från den ena väggen till den andra eller från golv till tak, så överfyllt med instrument av de mest skilda slag är det. En antikvitetshandel el- ler pantförsäljningslokal verkar som rena ödemarken jämfört med detta. — Jaha, kom nu så går vi in, sä- ger herr Schuster. Detta är emellertid lättare sagt än gjort, i synnerhet om man har hän- derna upptagna av kamera och blixt- ljusaggregat. Men in kom vi i alla fall. Och för varje rörelse man gjor- de, klingade det i slagverk och skram- lade i ”grytlock” och — ja, det blev ett förfärligt oväsen. Att på detta begränsade utrymme ens tillnärmelsevis försöka skildra allt som finns där inne är absolut omöjligt. Enda sättet är att göra en summarisk uppräkning, och den föl- jer här nedan: F örst är det naturligtvis orgelpipor av olika slag och storlekar, från fyra meter ner till några centimeter. En del av dem är labialpipor, andra tungpipor. De förstnämnda åstad- kommer en ton genom att en luft- ström sättes i svängningar på så sätt att den blåses mot en skarp kant, en ”läpp”, medan tungpipornas ton alst- (Forts. å sid. 10.) TEKNIK för ALLA