BAKGRUNDEN till BOLIDENS UTVECKLING Kapital och arbete i fruktbringande samverkan 2 Att Sverige kunnat tillkämpa sig en | rangplats på det ekonomiska om- rådet beror på driftig industriell före- tagarverksamhet och framstående upp- finnares banbrytande arbeten i frukt- bringande samverkan med vidsynta or- ganisatörer och finansmän. Sådan fram- gång vinnes icke med ens. De uppnådda resultaten utgöra frukten av gångna tiders ihärdiga arbeten inom teknik och industri. Vad sålunda utförts och allt- jämt dagligen presteras är den bäran- de grunden för nutida uppsving.” Med dessa tänkvärda ord inledes en av Tekniska Museets broschyrer. I själva verket reddgöres där i koncentrat för de s. k. produktionsfaktorerna i vårt ekonomiska liv, om till ar- betet och kapitalet lägges ett påpekande av våra naturtill- gångar. i Det vore befogat att kursivera satsen: ”Sådan framgång vinnes icke med ens”, ty den ger uttryck åt den alltför ofta förbisedda sanningen, att vägen till ekonomiskt välstånd via teknik och industri varken är kort eller bekväm. I den popu- lära föreställningsvärlden inbillar man sig gärna, att t. ex. guldgruvan Boliden representerar en lättfången rikedomskälla. Då den istället är ett skolexempel på de mödor och risker, som äro förutsättning för industriella framsteg, kan det vara av värde att i korta drag skildra Bolidens utveckling. D: malmletningsarbeten, som ledde till upptäckten av denna fyndighet, påbörjades 1918. Bakgrunden till verksamheten var en del inom Västerbotten påträffade block av koppar- malm, vilka uppenbarligen av inlandsisen transporterats till sina fyndorter från några obekanta moderklyfter. Det gällde att söka sig fram till dessa med utgångspunkt från de lösa malmblocken. Detta arbete försvårades dels av ett i regel 10 m djupt jord- täcke över berggrunden inom distriktet, dels därav, att mal- merna i allmänhet icke voro magnetiska. Den elektriska maålmletningsmetoden var på detta stadium icke lämpad för uppgiften, utan måste under ett flertal år fullkomnas. En ytterligare svårighet bestod däri, att elektriska indi- kationer, d. v. s. positiva mätningsutslag, föranleddes av alla beståndsdelar i berggrunden, vilka hade större elektrisk led- ningsförmåga än denna. Sålunda representerade av 8 km in- dikationer inom Bolidenområdet blott cirka 600 m malm. Medelst diamantborrning måste därför de olika indikations- stråken geologiskt utforskas för att möjliggöra slutsatser om deras sannolika fyndighet eller ofyndighet. Intill 1930 hade 265 borrhål utförts med sammanlagt över 20.000 m längd. Undersökningarna sträckte sig över ett om- råde av ungefär 10 mils längd och 2 mils bredd. Inom detta upptäcktes cirka 35 malmkroppar, bland dem Bolidenfyndig- heten i december 1924, Gjommaren 1925 började exploateringen av gruvan, som var belägen i en ogästvänlig myrmark utan bebyggelse eller kommunikationer. Det gällde därför att skapa bostads- och transportmöjligheter. Detta skedde dels genom anläggningen av gruvsamhället Boliden efter en modern stadsplan med ga- tor, vatten- och avloppsledningar samt elektrisk distribution, dels genom byggandet av landsväg och järnväg till närmaste statsbanestation. 8 TEKNIK för ALLA Först därefter, d. v. s. i slutet av 1920-talet, förelågo förut- sättningarna för fyndighetens tillgodogörande i stor skala. Jämsides härmed hade studier över en användbar utvin- ningsmetod pågått. Det visade sig nämligen snart, att malmen hade en högst ovanlig sammansättning av i medeltal för hela malmkroppen ungefär 30 Yo svavel, 214 6 koppar, 10 70 ar- senik samt 70 gram silver och 17 gram guld per ton malm. Ingen dittills tillämpad metod kunde därför komma ifråga, utan ett omfattande forskningsarbete måste igångsättas.. Det- ta pågick åren 1926—28. Först därefter kunde konstruktions- arbetet för smältverket på Rönnskär utanför Skelleftehamn påbörjas. Detta kom i drift under 1930, men har sedan dess flera gånger utvidgats för att möjliggöra ett så fullständigt utnyttjande av malmen som möjligt. Det konstant pågående forskningsarbetet vid smältverket har bl. a. till syfte att utfinna nya användningssätt för de stora arsenikmängder, som framkomma vid malmens föräd- ling. Boliden är nämligen världens största hittills upptäckta arsenikfyndighet. Som resultat därav framställas bl. a. im- pregneringssalt för virke och besprutningsmedel för skydd av växter mot skadeinsekter. (YUmmeras den ovan i korthet skildrade utvecklingen, karak- täriseras den för det första av en riskvillighet hos kapitalet, som varit av avgörande betydelse. Mellan malmletningens bör- jan och smältverkets igångsättning förgingo, som man finner, 12 år utan räntabilitet. För det andra visar exemplet Boliden, att företagarandan och organisationsförmågan äro viktiga faktorer i utnyttjandet av våra naturtillgångar. Den samtidigt sega och systematis- ka ihärdigheten har här liksom i många andra fall firat en välförtjänt triumf. Ett tredje betydelsefullt moment i utvecklingen har varit den tekniskt-vetenskapliga forskningen. Utan de därigenom uppnådda resultaten hade måhända Bolidenmalmen aldrig kunnat förädlas på svensk botten. Detta är samverkan i sin prydno mellan kapital och arbete efter sådana sociala och nationalekonomiska principer, att Bo- liden trots sitt läge nära 65:e breddgraden är en trivsam ar- betsplats och att någon rovdrift av gruvan är utesluten. Gruvaktiebolagets verkst. direktör avslutar i publikationen ”Industrien och Norrlands folkförsörjning”" en uppsats om Boliden och andra malmtillgångar av liknande slag med någ- ra allmänna reflexioner, varur följande må citeras: ”Den industriella verksamhetens vinst är ett kriterium på att den har existensberättigande och vinsten är en nöd- vändig förutsättning för att verksamheten skall kunna vidare utvecklas. Låt oss motarbeta den helt felaktiga doktrinen om skillnaden mellan arbete för vinst och arbete för samhälls- nytta. Men låt oss medverka till att industriens ledare icke betrakta vinsten som det. enda resultat, vilket skall efter- strävas.” För vår industris utveckling är trivsel nödvändig för både arbete och kapital, som sitta i samma båt. Att detta numera inses på ansvarskännandet håll hos båda parter är trösterikt för det vidare tillgodogörandet av våra naturtillgångar. N & dreneus +Utgiven av Industriens Utredningsinstitut.