- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 35. 28 aug. 1942 /
11

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Schweiz bygger nya el-lok - Nytt från syntetiska fiberfronten - Drivmedelsgas ur gödsel - Stratosfärmotorer kompressormatas - Skjuter löss med gevär - Skrotinsamlingskampanj i USA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schweiz bygger nya el-lok D e schweiziska förbundsjärnvägarna ha erhållit sex nya elektriska 1l1o- komotiv med fyra drivaxlar samt en främre och en bakre löpaxel för 15 kV—16?8£ Hz enfas växelström. Av des- sa lokomotiv insattes det första i trafik i början av maj 1941. - Varje lok utvecklar 5,700 hk vid 84 km/tim, har en tjänstevikt på 106 ton, d. v. s. endast 18,6 kg per hk, varav på den mekaniska delen kommer 55,9 ton, på den elektriska 48,8 ton och på utrustningen 1,3 ton. Två av dessa lok kunna, om de kopplas till varandra, draga ett fågsätt på 770 ton med 65 kms fart på Gotthardslinjen, vilken har stigningar på ända till 27 0/00. Lokets högsta hastighet utgör 125 km/tim. Lokets förhållandevis ringa vikt er- hölls i stor utsträckning genom använ- dandet av elektriskt svetsningsförfa- rande ävensom genom högklassigt och lätt byggnadsmaterial. De åtta drivmo- torerna, av vilka två arbeta på varje axel, väga tillsammans 20 ton. Vid jämförelse med de sista före denna typ byggda loken visar det sig att en besparing av motorvikten med 3,5 ton erhållits. Vid 17,26 m längd över buf- ferterna och 12,2 m totalhjulbas be- löper sig drivhjulsdiametern till 1,35 m. Den fortlöpande drivkraften vid hjul- periferien uppgår till 16,400 kg, och startkraften vid ett friktionsbivärde av u= 0,3 är omkring 24,000 kg. I likhet med de tidigare konstruktionerna äro på de nya lokomotiven varje drivaxel- par förbundna med varandra medelst vågbalkar. Dessutom äro de båda mit- tersta drivaxlarna förenade genom vinkelhävstänger och koppelstänger. Nytt från syntetiska fiberfronten ppgifterna att framställa textilrå- ämnen på syntetisk grundval med utgångspunkt från kol har kunnat lö- sas med hjälp av den ”högpolymera” kemien. För att en användbar fiber- massa skall kunna framställas ur ett ämne, måste molekylerna i möjligaste mån vara trådformiga. Slutligen mås- te även fibrerna vara lösliga eller smältbara utan sönderdelning för att kunna spinnas till trådar. Vid I-G Farbenindustries s. k. PeCe-fiber är utgångspunkten för råvaran acetylen. PeCe-fibern innehåller ungefär 64 proc. klor, angripes ej av några syror och alkalier på några få undantag när, är fullt motståndskraftig mot förruttnelse- bakterier, helt okänslig för vatten, dess- utom eldsäker samt har en högre di- elektricitetskonstant och bättre värme- isoleringsförmåga än natursilke. Dess vattentäthet är lika hög som dess för- måga att hålla sig torr. Fibern lämpar sig speciellt för framställning av filter- dukar, syraskyddskläder, diafragma etc. för den kemiska industriens behov. På grund av sin motståndsförmåga mot förruttelsebakterier kan den även an- vändas till fisknät. PeCe-fibern har sin nedre uppmjuk- ningspunkt liggande vid 80 till 907; vilket sänker dess brukbarhet. På grund- val av utländska erfarenheter om den företrädesvis i Amerika utvecklade Ny- lon-fibern har I-G Farbenindustrie framställt det s. k. Perlonsilket eller Perlonfibern med en hög smältpunkt (vid lämpligt utgångsmaterial uppgår denna till 270”). Perlonfibern måste ef- ter spinningen sträckas ut till omkring det fyrdubbla av sin längd, varigenom en molekylorientering inträder. Denna fiber, som även kan inblandas i andra fibrer, har hög elasticitet och fasthet (bättre än natursilke), mindre vikt (1,1 mot 1,3 hos ylle och natursilke och 1,5 hos bomull) och ett stort användnings- område. Drivmedelsgas ur gödsel I Frankrike har man gjort omfattande experiment med gödselgas såsom bräns- le för förbränningsmotorer. Nyligen har det första ”gödselgasverket” uppförts vid lantbruksskolan i Rennes. Man har vid experimenten funnit, att ett ton gödsel dagligen under tre månaders tid alstrar 1 m3 metangas. Med denna gas ämnar man nu driva traktorer, lant- bruksmaskiner, sågar etc. Den gödsel, som användes för gasframställningen, kan sedermera användas som gödnings- ämne. Genom att jäsningen sker i luft- tätt rum, lär denna gödsel vara rikare på kväve, ammoniak och mineralsalter än sådan, som ligger på gödselstackarna. Stratosfärmotorer kompressormatas Er flygmotors effekt avtager starkt med tilltagande höjd på grund av luftens förtunning. För att förhindra detta ut- rustas höjdflygmotorerna med kompres- sorer, som ha till uppgift att förtäta in- sugningsluften. Den effekt, som åtgår för kompressorns drift, växer ansenligt i proportion med flyghöjden. Den utgör till exempel på en höjd av 10,000 m. un- gefär 30 procent av motorns nyttiga ef- fekt, om vid denna höjd ett laddtryck av 1,3 atö upprätthålles. Kompressorns me- kaniska drift blir därför i många fall icke ekonomisk. En framkomlig väg för upp- rätthållandet av fulla motoreffekten bi- Propeller Avgasrör Skjuter löss med gevär gör man numera i Amerika, där en på- hittig herre funderat ut ett slags am- munition, som de små söta djuren inte tål. Om de dör av smällen, lukten eller något annat omförmäles inte, men dör gör de, och det är ju huvudsaken. Vi glömde visst tala om att det är fråga om bladlöss. Skrotinsamlings- kampanj i USA En kvantitet av 17 milj. ton stålskrot behöver insamlas i USA tför säkerstäl- landet av 1943 års stålproduktion. Den amerikanska järn- och stålproduktionen som 1940 uppgick till c:a 84 milj: ton, hade 1941 kunnat stegras till 104 milj. och väntas i år ytterligare expandera till 117 milj. ton. 5; stås i att utnyttja tryckfallet mellan mo- torns avgaser och den yttre luften vilket med tilltagande höjd bilr allt större. För detta ändamål leder man avgaserna ge- nom ena avgasturbinen, som i sin tur dri- ver kompressorn. På bilden visas, huru luften bakom propellern inledes i den tre- delade kompressorn och sedan genomlö- per en kylare i vilken en del av den ge- nom förtätandet alstrade värmen bortfö- res varefter luften pressas in i cylind- rarna. Från dessa strömma avgaserna ge- nom en central ledning in i avgasturbi- nen, i vilken de avge en del av sin energi, under det att energiåterstoden utnyttjas som reaktionskraft för flygplanets fram- drivning. Regulator AE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:56:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-35/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free