Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk rundhorisont
- Schweiz bygger nya el-lok
- Nytt från syntetiska fiberfronten
- Drivmedelsgas ur gödsel
- Stratosfärmotorer kompressormatas
- Skjuter löss med gevär
- Skrotinsamlingskampanj i USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schweiz bygger
nya el-lok
D e schweiziska förbundsjärnvägarna
ha erhållit sex nya elektriska 1l1o-
komotiv med fyra drivaxlar samt en
främre och en bakre löpaxel för 15
kV—16?8£ Hz enfas växelström. Av des-
sa lokomotiv insattes det första i trafik
i början av maj 1941.
- Varje lok utvecklar 5,700 hk vid 84
km/tim, har en tjänstevikt på 106 ton,
d. v. s. endast 18,6 kg per hk, varav
på den mekaniska delen kommer 55,9
ton, på den elektriska 48,8 ton och på
utrustningen 1,3 ton. Två av dessa lok
kunna, om de kopplas till varandra,
draga ett fågsätt på 770 ton med 65
kms fart på Gotthardslinjen, vilken har
stigningar på ända till 27 0/00. Lokets
högsta hastighet utgör 125 km/tim.
Lokets förhållandevis ringa vikt er-
hölls i stor utsträckning genom använ-
dandet av elektriskt svetsningsförfa-
rande ävensom genom högklassigt och
lätt byggnadsmaterial. De åtta drivmo-
torerna, av vilka två arbeta på varje
axel, väga tillsammans 20 ton. Vid
jämförelse med de sista före denna
typ byggda loken visar det sig att en
besparing av motorvikten med 3,5 ton
erhållits. Vid 17,26 m längd över buf-
ferterna och 12,2 m totalhjulbas be-
löper sig drivhjulsdiametern till 1,35 m.
Den fortlöpande drivkraften vid hjul-
periferien uppgår till 16,400 kg, och
startkraften vid ett friktionsbivärde av
u= 0,3 är omkring 24,000 kg. I likhet
med de tidigare konstruktionerna äro
på de nya lokomotiven varje drivaxel-
par förbundna med varandra medelst
vågbalkar. Dessutom äro de båda mit-
tersta drivaxlarna förenade genom
vinkelhävstänger och koppelstänger.
Nytt från syntetiska
fiberfronten
ppgifterna att framställa textilrå-
ämnen på syntetisk grundval med
utgångspunkt från kol har kunnat lö-
sas med hjälp av den ”högpolymera”
kemien. För att en användbar fiber-
massa skall kunna framställas ur ett
ämne, måste molekylerna i möjligaste
mån vara trådformiga. Slutligen mås-
te även fibrerna vara lösliga eller
smältbara utan sönderdelning för att
kunna spinnas till trådar. Vid I-G
Farbenindustries s. k. PeCe-fiber är
utgångspunkten för råvaran acetylen.
PeCe-fibern innehåller ungefär 64 proc.
klor, angripes ej av några syror och
alkalier på några få undantag när, är
fullt motståndskraftig mot förruttnelse-
bakterier, helt okänslig för vatten, dess-
utom eldsäker samt har en högre di-
elektricitetskonstant och bättre värme-
isoleringsförmåga än natursilke. Dess
vattentäthet är lika hög som dess för-
måga att hålla sig torr. Fibern lämpar
sig speciellt för framställning av filter-
dukar, syraskyddskläder, diafragma etc.
för den kemiska industriens behov. På
grund av sin motståndsförmåga mot
förruttelsebakterier kan den även an-
vändas till fisknät.
PeCe-fibern har sin nedre uppmjuk-
ningspunkt liggande vid 80 till 907;
vilket sänker dess brukbarhet. På grund-
val av utländska erfarenheter om den
företrädesvis i Amerika utvecklade Ny-
lon-fibern har I-G Farbenindustrie
framställt det s. k. Perlonsilket eller
Perlonfibern med en hög smältpunkt
(vid lämpligt utgångsmaterial uppgår
denna till 270”). Perlonfibern måste ef-
ter spinningen sträckas ut till omkring
det fyrdubbla av sin längd, varigenom
en molekylorientering inträder. Denna
fiber, som även kan inblandas i andra
fibrer, har hög elasticitet och fasthet
(bättre än natursilke), mindre vikt (1,1
mot 1,3 hos ylle och natursilke och 1,5
hos bomull) och ett stort användnings-
område.
Drivmedelsgas ur gödsel
I Frankrike har man gjort omfattande
experiment med gödselgas såsom bräns-
le för förbränningsmotorer. Nyligen har
det första ”gödselgasverket” uppförts
vid lantbruksskolan i Rennes. Man har
vid experimenten funnit, att ett ton
gödsel dagligen under tre månaders tid
alstrar 1 m3 metangas. Med denna gas
ämnar man nu driva traktorer, lant-
bruksmaskiner, sågar etc. Den gödsel,
som användes för gasframställningen,
kan sedermera användas som gödnings-
ämne. Genom att jäsningen sker i luft-
tätt rum, lär denna gödsel vara rikare
på kväve, ammoniak och mineralsalter
än sådan, som ligger på gödselstackarna.
Stratosfärmotorer
kompressormatas
Er flygmotors effekt avtager starkt med
tilltagande höjd på grund av luftens
förtunning. För att förhindra detta ut-
rustas höjdflygmotorerna med kompres-
sorer, som ha till uppgift att förtäta in-
sugningsluften. Den effekt, som åtgår
för kompressorns drift, växer ansenligt
i proportion med flyghöjden. Den utgör
till exempel på en höjd av 10,000 m. un-
gefär 30 procent av motorns nyttiga ef-
fekt, om vid denna höjd ett laddtryck av
1,3 atö upprätthålles. Kompressorns me-
kaniska drift blir därför i många fall icke
ekonomisk. En framkomlig väg för upp-
rätthållandet av fulla motoreffekten bi-
Propeller Avgasrör
Skjuter löss med gevär
gör man numera i Amerika, där en på-
hittig herre funderat ut ett slags am-
munition, som de små söta djuren inte
tål. Om de dör av smällen, lukten eller
något annat omförmäles inte, men dör
gör de, och det är ju huvudsaken. Vi
glömde visst tala om att det är fråga
om bladlöss.
Skrotinsamlings-
kampanj i USA
En kvantitet av 17 milj. ton stålskrot
behöver insamlas i USA tför säkerstäl-
landet av 1943 års stålproduktion. Den
amerikanska järn- och stålproduktionen
som 1940 uppgick till c:a 84 milj: ton,
hade 1941 kunnat stegras till 104 milj.
och väntas i år ytterligare expandera till
117 milj. ton. 5;
stås i att utnyttja tryckfallet mellan mo-
torns avgaser och den yttre luften vilket
med tilltagande höjd bilr allt större. För
detta ändamål leder man avgaserna ge-
nom ena avgasturbinen, som i sin tur dri-
ver kompressorn. På bilden visas, huru
luften bakom propellern inledes i den tre-
delade kompressorn och sedan genomlö-
per en kylare i vilken en del av den ge-
nom förtätandet alstrade värmen bortfö-
res varefter luften pressas in i cylind-
rarna. Från dessa strömma avgaserna ge-
nom en central ledning in i avgasturbi-
nen, i vilken de avge en del av sin energi,
under det att energiåterstoden utnyttjas
som reaktionskraft för flygplanets fram-
drivning.
Regulator
AE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:56:52 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-35/0011.html