- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 4. 23 jan. 1942 /
18

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43.000.000 mil i världsrymden, av Vladimir Semitjov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(Forts. från föregående n:r).

Nyfikenheten växte i samma mån de
närmade sig planeten. Hardman fort-
satte högt sina reflexioner.

— Moln, det är ju egentligen vatten-
ånga? Då måste där alltså finnas både
vatten och luft?

— Alldeles säkert.
| — Då vill ni alltå påstå, att där finns
iv?

— Det får vi väl se när vi kommer
dit, svarade Mac. Livet har kanske inte
hunnit utveckla sig till vad vi menar
med organiskt liv. Venus är en rela-
tivt ung planet.

— Då kanske vi kommer mitt i kvar-
tärperioden.

— Det kan hända.

— Då ska vi min själ ta med oss en
ordentlig dinosaurus som krigsbyte däri-
från — ni vet de där jätteödlorna? Det
blir en ackvisition i zoologiska trädgår-
den därhemma. Och en söt liten sten-
ålderstös tar vi också med. Hon får
pyssla om dinosaurusen — eller också

18 TEKNIK för ALLA

väljer vi ut den allra vackraste och lå-
ter henne deltaga i skönhetstävlingarna
som Miss Venus! Hon kommer säkert
att bräcka alla konkurrenterna.

— Inte om miss Marion är med, sade
John tvärsäkert. Men jag tycker det
vore synd att ta folk härifrån, om det
funnes några. I stället skulle man väl
sätta igång med emigration hit från jor-
den.

Tanken föreföll inte så dum. Nere
på jorden slogs människorna -om vilda
ökentrakter i Afrika, där gick man lös
på varandra med kniven på strupen un-
der förevändning att man hade det för
trångt.... Där hade civilisationen nått
sin klimax i form av bombplan och gift-
gaser, medan här ännu allt befann sig i
samma jungfruligt romantiska tillstånd
som i tidernas morgon.

Efter någon timme hade fartyget när-
mat sig planeten, så att man med blot-
ta ögat kunde urskilja molnen, som svä-
vade omkring den. Fartyget passerade
planeten på des ”nattsida” och fortsatte
ett stycke i dess bana, varpå det så små-

ningom minskade farten. Planeten kom
efter och hann så småningom ifatt far-.

cÅv
VLADIMIR SEMITJOV

TfÅ:s
FÖLJETONG

SAMMANDRAG:

Sohn Stuart, ”Heralds” flygande reporter,
får i uppgift att intervjua chefen för en
mäktig guldfirma i San Francisco med an-
ledning av rykten om vissa finansiella sen-
sationer. Stuart finner guldkungen just i
färd med att tillsammans med en vetenskaps-
man starta en färd till månen. För att Stuart
ej skall röja hemligheten om avfärden tages
han med på resan. Efter någon tid landar
man lyckligt på månen, där expeditionens
medlemmar uppleva sina första äventyr på
resan i universum. Efter en tids vistelse
där startar expeditionen på nytt med Mer-
kurius som mål. Färden går förbi jorden,
som man för ett ögonblick kommer i radio-
förbindelse med. Professor Mac beslutar
sig för att närmare studera solen på vwvä-
gen mot Merkurius. Till följd av den allt-
mer tilltagande hettan blir livet ombord på
rymdskeppet outhärdligt, och efter att
skyddshuven smält, beslutar man sig änt-
ligen för att vända. Efter ett flyktigt men
högst intressant besök på Merkurius startar
expeditionen på nytt — med Venus som mål.

KR

tyget, från vilket man kunde se plane-
tens ljusa och mörka halvklot.

Avståndet mellan fartyget och plane-
ten blev mindre och mindre. En viss risk
var förenad med landningen, ty här såg
de ingenting av markens formationer.
De voro dolda av moln, och fara förelåg
att de kunde hamna på någon bergstopp
eller i en vulkankrater.

— Nere på jorden brukar de högre
bergstopparna ligga ovanför molntäcket,
sade Hardman, men här ser man inte en
enda. Det kanske inte finns några berg,
när allt kommer omkring.

— Det finns det säkert, svarade Mac,
men molnlagret är nog betydligt tjockare
här än på jorden.... liksom hela atmo-
sfären, skulle jag tro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-4/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free