INDUSTRI och JORDBRUK ett framtidsperspektiv Alla veta vi, att industrien i växan- de grad kommit att utgöra samhällets ekonomiska ryggrad. Huru det indu- striella framåtskridandet i Sverige kom- mer att gestalta sig i framtiden är där- för en fråga av största betydelse för vårt land och folk. Av denna anledning läser man med allra största intresse ett diskussionsinlägg, som publicerats av Industriens Utredningsinstitut öch för- fattats av institutets direktör docenten Svennilson och civil- ingenjör Waldenström. Några avsnitt ur denna skrift skola fördenskull i det följande behandlas. Givet är, att den ekonomiska framtiden är lika oviss som krigets utgång och följder. Framför allt gäller detta om den handelspolitiska utvecklingen, vars betydelse för ett på export så inriktat näringsliv som det svenska ej behöver särskilt framhävas. Trots omöjligheten att skissera ett fullständigt framtidsprogram kan man dock redan nu lägga fram en del synpunkter på industriens förutsättningar för fortsatt ex- pansion. Vid bedömandet av detta problem kan det intima beroende, i vilket industrien står till näringslivet i övrigt, ej undgå att uppmärksammas. Man möter idag i industriella kretsar en starkare känsla än tidigare av ansvar inför utvecklingen av övriga näringsgrenar, framför allt dem, som kunna. bidraga till framtida industriellt framåtskridande. Det är särskilt jordbruket och skogsbruket, som ägnas in- tresse ur denna synpunkt. Sammanhanget mellan dem och industrien består för jordbrukets del däri, att denna närings- gren å ena sidan är köpare av industriens tillverkningar samt å den andra genom sin egenskap av livsmedelsleverantör är bestämmande för levnadskostnaderna för industriens arbe- tare. Skogsbrukets roll är som känt att vara råvaruleverantör åt våra skogsförädlingsindustrier. Den tankegång, som utvecklas i institutets publikation, utgår från det faktum, att industriens expansion sedan det föregående världskriget varit att tillskriva bland andra gynn- 'samt inverkande faktorer den strävan till effektivitet, som utgjort en av de viktigaste sidorna av den industriella före- tagsamheten. En effektivisering av jordbruket och skogsbruket under medverkan av industrien förtjänar därför en framskjuten plats i ett industriellt framtidsprogram. D et ansågs under 1930-talets depression allmänt, att indu- strien och övriga näringsgrenar hade intresse därav, att jordbrukets inkomster höllos uppe, enär detta skulle möjlig- göra inköp av större mängder av övriga näringsgrenars pro- dukter. Denna uppfattning hade sin rot i den rådande världs- depressionen, då näringslivet blott var delvis sysselsatt, var- för en ökning av jordbrukets inkomster kunde beräknas bi- draga till ett allmänt konjunkturuppsving. Om man i ett framtidsperspektiv på längre sikt räknar med full sysselsättning för näringslivet, måste emellertid ökade inkomster för jordbrukarna ge till resultat, att en mindre del. av nationalinkomsten blir över för övriga näringar och därmed även för industriens folk. En höjning av jordbru- karnas standard måste då vid i övrigt lika förhållanden medföra en sänkning på annat håll. Helt annorlunda måste denna fråga bedömas. om inkomst- ökningen för jordbruket sker genom en effektivisering av till TfFA:s läsare. Se annons på sid. 32 jordbruksdriften, varigenom en socialt tillfredsställande stan- dard för jordbrukarna skulle kunna uppnås vid lägre priser på jordbrukets produkter. Därmed skulle levnadskostnaderna och lönerna för industriens arbetare kunna hållas lägre, och den svenska industriens konkurrensläge på både export- och hemmamarknaden förbättras. En effektivisering skulle även få betydelse ur arbetsmark- nadssynpunkt. Jordbruket är vår mest arbetskrävande nä- ringsgren, varför även relativt begränsade rationaliserings- åtgärder kunde frigöra betydande mängder arbetskraft. En- ligt en uppskattning av statsrådet Domö skulle genom åt- gärder, som nu kunna överblickas, icke mindre än 100 000 nu inom jordbruket sysselsatta kunna frigöras därifrån för att överföras till andra näringsgrenar. Industrien skulle genom en sådan utveckling kunna tillföras det tillskott av arbetskraft, som eljest på grund av stagnationen i den pro- duktiva befolkningen skulle ha uteblivit. Under var och en av de senast gångna 5-årsperioderna tillväxte den produktiva manliga befolkningen med cirka 100 000, medan ökningen 1941—45 blott blir 50 000. Under följande 5-årsperiod upphör tillväxten för att därefter bytas i nedgång. Man förstår av dessa siffror, hur nödvändigt det är, att vår industris fortsatta expansion ej bromsas upp ge- nom brist på arbetskraft. En annan sida av jordbrukets effektiviseringsproblem är, att en rationalisering skulle kunna förenas med industriens behov av en avsättningsreserv under en eventuell kris efter krigets avslutande. Denna reserv bör få en sådan samman- sättning, att anpassningen till efterkrigstidens förhållanden underlättas. Särskilt borde verkstads- och byggnadsämnes- industrierna, som är relativt konjunkturkänsliga, kunna be- redas sysselsättning på detta sätt. M an vet, att jordbruksmaskiner, redskap och byggnader nu ej möjliggöra den intensiva brukning av jorden och den besparing av arbetskraft, som skulle kunna åstadkom- mas. Vidaré är endast en mindre del av den svenska jor- den täckdikad. Här finnas sålunda stora områden för ratio- nalisering, vilka skulle medföra de i det föregående angivna betydelsefulla resultaten. Ifråga om skogsbruket är att säga, att de tillgängliga rå- varorna ej tillåta en utveckling av de på skogen baserade industrierna i samma takt som hittills. En omläggning av skogsbruket för att öka skogens avkastning och nedbringa produktionskostnaderna är därför en angelägenhet av allra största vikt. Genom bl. a. längre driven mekanisering, som i sin tur kräver ett modernt system av skogsvägar, skulle ökade kvan- titeter råvaror kunna tillföras våra skogsförädlande indu- strier till låg kostnad. Det är att hoppas, att de här i korthet relaterade förut- sättningarna för det industriella framåtskridandet i Sverige genom jordbrukets och skogsbrukets effektivisering vinna beaktande hos dem, som bära ansvaret för vårt framtida ekonomiska liv. & draveovs TEKNIK för ALLA 17