Nr 42. 20 nov. Teknisk Revy 1942. 3:e årg. m— — —==":lssmmm— 271=zZa0mo=====—====—""=se990=====se009==========——————— — —— = Ä/V=nnunu Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahln&es. Telefon växel 116079, 101199. Red.-sekr. Yngve Norrvi. 7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199. Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Prenumerationspris helår 15:— kr., halvår Ärg. III. Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! Aldrig tidigare har väl jordbruket för var man framstått såsom en vikti- gare del i vårt hushåll än nu, när vi le- ver inom en kompakt spärr av minor, flyg och u-båtar. Det är lätt att tänka sig hur vi skulle ha rett oss, om den svenska jorden inte gav oss vad vi be- hövde. De exceptionellt dåliga odlings- förutsättningarna under de två senaste åren skulle för femtio, ja kanske bara för tjugofem år sedan ha betytt rena katastrofen. Nu betyder de knapphet, men inte nöd. Vi har stått bättre rus- tade än någonsin tidigare. Det bör vi ha i minnet, när vi går att kasta en blick på det svenska jordbruket av i dag. Några siffror belyser kanske bäst jordbrukets utveckling: Under de 25 åren mellan 1881—1885 och 1906—1910 ökade den totala vegetabiliska produk- tionen från 5373 till 7 701 miljoner skördeenheter eller med inte mindre än 43 Jo, och den animaliska produktionen stegrades under samma tid med drygt 90 Fo eller från 1444 till 2 760 miljarder kalorier. Den fortsatta utvecklingen har gått i samma riktning fast givetvis i mindre snabbt tempo. Den vegetabi- liska avkastningen var således för pe- rioden 1936—1940 8 756 miljoner skörde- enheter och för den animaliska 3 987 mil- jarder kalorier årligen. Mjölkproduktionen, som för första hälften av 1880-talet uppskattats till SE 1552 000 ton, 4 864 000 ton. År 1885 var den vegetabiliska produk- tionen per person av jordbruksbefolknin- gen 1750 skördeenheter, taget i medel- tal var motsvarande siffra för åren 1936 —1940 4000 skördeenheter, och taget per person av hela befolkningen var siff- rorna resp. 1167 och 1389 skördeenhe- ter. Den animaliska produktionen var 1885 470 000 kalorier per person av jordbruks- befolkningen, 1938 var motsvarande siff- ra 1 810 000. Per person av hela befolk- ningen var motsvarande siffror 314 000 och 636 000 kalorier. uppgick år 1937 till | Eos sen relativa antal har på de senaste 50—60 åren reduce- rats från två tredjedelar till en tredjedel av hela landets befolkning. På den korta tiden av föga mer än ett halvt århundra- de har Sverige alltså utvecklats från ett blandat jordbruks- och industriland. Och detta samtidigt som både den relativa som den absoluta jordbruksproduktionen stegrats i mycket snabbt tempo. Detta senare faktum har sina för- nämsta orsaker i rationalisering, för- bättrade redskap och maskiner, bättre utsäden, klokare planering, duktigare folk och samarbete mellan jordbrukare, vetenskapsmän, tekniker, affärsmän och andra. I samband härmed kan jag faktiskt inte underlåta att ta med ett par siff- ror, hämtade ur e (0) Syrenskt jordbruk av i dag står mycket högt. Dess folk vet sitt ansvar och sina möjligheter. Den moderna sven- ska bonden tar teknik och vetenskap till hjälp och skapar en produktion av rent häpnadsväckande mått om man jämför med de tidigare resultaten. Det är vår mening att i detta och nästa nummer ge några exempel på det arbete, som bedrivs för att göra den svenska jorden lönsam och fruktbar. Det är ett intressant studium, ägnat att väcka eftertanke. Rationellt samarbete har blivit parollen även för jordbrukets män. Den svenska linjen har blivit samarbetets linje. Den och intet annat skall hjälpa oss att besegra krisen. Första avdelningen i Tekmk för Allas stora reporta 1Geserie DEN SVENSKA LINJEN byg ek