Stora institutionsbyggnaden. T. h. Lant- brukshögskolans rektor, professor Herman Flodkvist. Sju kilometer söder om Uppsala ligger den gamla kungsgården Ultuna, där Sveriges yngsta högskola, lantbrukshög- skolan, har sitt säte. Ultunas anor går långt tillbaka i medeltiden, och hela atmosfären kring den vackra gården med slättens sköna, böljande linjer som fascinerande inramning andas gammal fin svensk kultur. När man fått göra en rundvandring här vid jordbrukets universitet, blir man snart på det klara med, att -visser- ligen håller man traditionernas fana högt och visst känner man gemenskap med förgångna tider, men ändå intar dagens och morgondagens brännande problem den främsta platsen hos de lärda män, som här med vetenskapens alla hjälp- medel försöker gå till botten med samt- liga de frågor, vilkas lösning är en för- utsättning för att den svenska jorden Fr es FRAN A AA A FFS även i fortsättningen skall ge oss bröd, mera bröd och bättre bröd. Vad som slår en lekman vid ett be- sök på Ultuna är den kontakt med arbe- "tet och det levande livet, som här etab- leras. Såväl undervisningen som forsk- ningen har praktisk inriktning, även om grunden är rent vetenskaplig. Det är praktiskt folk med ”båda fötterna på jorden”, som leder verksamheten. DATA: Högskolans uppgift är att genom veten- skaplig forskning och genom särskild för- söksverksamhet främja lantbrukets utveck- ling samt meddela på vetenskaplig grund vi- lande undervisning i för lantbruket viktiga ämnen. För forsknings- och försöksverksamheten är högskolan organiserad på fjorton olika institutioner och två försöksanstalter. För sin verksamhet har avdelningarna till förfo- gande arbetslokaler, laboratorier, försöksfält och djurstallar vid lantbrukshögskolan. Vi- dare har man för försök tillgång dels till Ul- tuna egendom med utgårdarna Kungsängen och Nontuna omfattande tillsammans c:a 690 ha, varav 2/3 är åker, dels till sju av staten ägda försöksgårdar på olika platser i landet, samt dessutom ett antal försöksstationer. Den över hela landet utbredda organisatio- nen avser att ge möjlighet till prövning av t. ex. växtsorter och djurraser under olika klimatiska förhållanden och jordartsförhål- landen. Högskolans undervisning är i huvudsak lagd på tre linjer: jordbrukslinjen, husdjurs- linjen och ekonomiska linjen. De två först- nämnda syftar huvudsakligen till utbildning FN ” Rn VER ARA Ra Sgt rg Part av konsulenter och lärare. De som genom- gått den ekonomiska linjen beredas efter ut- bildningen oftast anställning inom jordbru- kets många ekonomiska föreningar i de till jordbruket hörande centrala ämbetsverken eller liknande. Som ett aktuellt exempel kan nämnas, att Livsmedelskommissionen rekry- terat mycket av sitt folk just härifrån. Den grundexamen som ”avlägges” är agro- nomexamen, vilken kan erhållas 3 å 4 år ef- ter det att vederbörande antagits som stude- rande vid. högskolan. För inträde fordras dels studentexamen å reallinjen, dels tre års jordbrukspraktik. Efter agronomexamen kan den mera vetenskapligt betonade agronomie licentiatexamen avläggas, vilken beräknas ta ytterligare tre år i anspråk. En agronomie licentiat är berättigad att framlägga disputa- tionsavhandling och erhåller sedan denna för- svarats och godkänts agronomie doktorsgrad. Högskolans rektor är professor Herman Flodkvist, som även förestår institutionen för agronomisk hydroteknik. Till Ultuna är utom lantbrukshögskolan även vissa andra för jordbruket viktiga in- stitutioner förlagda. Hit hör Statens Ma- skin- och Redskapsprovningsanstalt, som har provningen av lantbruksmaskiner om hand, den ovannämnda Jordbrukstekniska Förenin- gen, Svenska Vall- och Mosskulturföreningen, Ne SE avdelning av Sveriges Utsädesförening i Svalöv. Ar A ” ” AA ett ET and Va 4 TEKNIK för ALLA hamfrdsertan and VE APA amd LANTBRUKSHÖGSKOLAN svenskt jordbruks högborg, där vetenskap och praktisk erfarenhet går hand i hand Givetvis har krisen satt sina spår på arbetet vid lantbrukshögskolan likaväl som på alla andra håll. Det gäller att ta upp alla nya rön till prövning, om- sätta nya idéer i praktiken och försöka att på kortast möjliga tid nå goda re- sultat för att på så sätt hjälpa det sven- ska jordbruket att fylla den för landet livsviktiga uppgift det har i dessa da- gar. Ar lie. Yngve Gustafsson, förste as- sistent på hydrotekniska institutio- nen, håller just på att diskutera ett torrläggningsföretag med några av stu- denterna, då medarbetaren tränger sig på och vill ha en del upplysningar. Det är egentligen bara att lyssna. Företaget som behandlas är inte nå- got fingerat sådant utan är hämtat ur verkligheten. Det hela tillgår så att in- stitvtionen vänder sig till någon av de förrättningsmän, som ha till uppgift att göra upp förslag till och leda torr- läggningsföretag åt Upplands jordbru- kare och ber att få övertaga arbetet med något eller några företag. Detta arbete överlåtes sedan till studenterna att utföra. Man reser ut till jordbru- karna och sammanträffar med dessa, påbörjar sina mätningar, utför mark- värderingar och annat, diskuterar saken i stort, diskuterar detalj efter detalj och sedan växer resultatet så småning- om fram hemma i ritsalen under fack- kunniga lärares ledning. Dessa svarar för att förslagen bli så bra som möjligt innan de överlämnas till jordbrukarna för genomförande. Och sedan kommer den tid då studenterna kan cykla ut och se på när deras egna förslag tar form ute i marken. Att intresset då är på helspänn säger sig självt. : På detta sätt sker den mesta av un- dervisningen vid Lantbrukshögskolan. Kontakt med livet är parollen. Därige- nom blir inte lärdomen torra bokstäver och siffror utan levande verklighet. Man skaffar sig praktisk erfarenhet — nå- " gonting som inte minst lärarna är tack- samma för: Undervisning blir annars. lätt ett stereotypt idisslande av inlärda glosor och fakta. Hydrotekniska institutionen har myc- ket av intresse att bjuda lekmannen. Förutom undervisningen bedrives även TfÅA:s tekniska ordbok