ac Reg TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: atomv. = atomvikt d. v. s. = det vill säga inkl. = inklusive kg = kilogram m. m. = med mera sp. v. = specifik vikt beteckn. = beteckning e. dyl. = eller dylikt i st. f. = i stället för kpkt = kokpunkt resp. = respektive t. ex. = till exempel bl. a. = bland annat ev. = eventuell keal = kilokalori lat. = latin s. k,. = så kallad d. o. = detta ord ex. = exempel kem, = kemisk m, fl. = med flera smpkt = smältpunkt net, mot vars poler ett mjukt järnstycke är anlagt, varigenom avmagnetisering förhindras. arsenik: As, metalloid. Atomv. 74,9, atom nr-:33. Sp. v. 5,13. Förekommer dels gediget i mindre mängder och dels i före- ning med syre, svavel och metal- ler. Framställes ur arsenikkis. Örseniktrioxid: arseniksyrlighet, ”arsenik”. Färg- och luktlöst, amorft eller kristalliniskt ämne. Framställes ur arsenikmalm. Användes bl. a. inom färgtekni- ken. Örsiner: stridsgaser, innehållande arsenik. G ortillerihjul: ekerhjul av trä. ösbest: mineral, magnesium-kal- ciumhydrosilikat av fiberartad struktur. Sp. v. 2,5—2,9. Eld- fast, syrabeständigt och värme- isolerande material. Ex.: asbest- cement, asbestpapp m. m. asfalt: amorft ämne, innehållan- de kolväteföreningar. Förekom- mer i form av. jordbeck samt framställes ur destillationsåter- stoden av bergolja. Vidsträckt användningsområde för bl. a. gatu- och golvbeläggning (as- faltmastix), impregnering av byggnadspapp (asfaltpapp) samt isolationsändamål. askorbinsyra: vitamin C. Hindrar bl. a. uppkomsten av skörbjugg. Förekommer i frukt och gröna wäxtdelar. mspirator: apparat, som genomsu- ger luft eller andra gaser. assimilation: växters förmåga att av vatten och luftens koloxid under solljusets inverkan bilda stärkelse. 12 asynkrongenerator: asynkronma- skin, vilken arbetar som gene- rator. En förutsättning härför är att a. är kopplad parallellt med en synkrongenerator eller till ett nät, som förser a. med magnetiseringsström. asynkronmotor: växelströmsmo- tor, vars varvtal till skillnad mot varvtalet hos en synkron- motor ej är konstant vid varie- rande belastning utan avtager vid ökande belastning (namnet asynkron betyder ”icke syn- KTON) atmos-panna: högtrycksångpanna, vari ångan genereras i stora roterande ståltuber. atom: den minsta del varav ett grundämne är uppbyggt. atomnummer : tal, som anger ord- ningsföljden av grundämnena i det periodiska systemet. atomvikt: vikten av en atom av ett grundämne i förhållande till syre, vars atomv. är 16. austenit: järnkollegering «(fast lösning av kol i järn), förekom- mande i kolfattigt järn. autodyn: radiomottagare, vari den av antennen mottagna frek- vensen interfererar med en av detektorn, som genom återkopp- ling bringas att svänga, alstrad frekvens, varvid en svävnings- frekvens uppkommer, som är skillnaden av den mottagna frekvensen och den av detektorn alstrade frekvensen. duwtogensvetsning: sammanfogning av tvenne delar med hjälp av het blästergaslåga och tillsats- material (svetstråd). antennförlängningsspole: i antenn- kretsen inkopplad induktions- spole, vars ändamål är att öka antennens resonansvåglängd. antenngenomföring: anordning, som förmedlar kontakten mel- lan en utomhusantenns nedled- ning och inomhusledningen till mottagaren. antenninduktans: antennsystemets (inkl. nedledningstrådar) in- duktans. antennkapacitans : antennsyste- mets (inkl. nedledningstrådar) kapacitans till jord. antennkondensator: kondensator, inkopplad i serie med antenn- kapacitansen eller parallellt med densamma. I förra fallet är kondensatorn en antennför- kortningskondensator. antennkrets: elektrisk strömkrets, bestående av antennsystemet, ev. jord samt en kombination av kondensatorer och induk- tionsspolar. antennmotstånd: = antennkretsens effektiva motstånd, som sam- mansättes av strålningsmotstån- det och ohmska motstånden i ledningar och jord. Ofta ökas detta ytterligare till följd av koronaförluster, <virvelströms- förluster, dielektriska förluster, MMS amtifriktionsmetall: antimonlege- ring (s. k. vitmetall), som an- vändes för att nedbringa frik- tionen. antifrysmedel: ämne, som tillsät- tes kylmedel för att sänka dess fryspunkt. antikatod: i ett röntgenrör be- fintlig elektrod, som uppfångar 2 : de från katoden utgående ka- -todstrålarna och därvid ger upphov till de egentliga rönt- genstrålarna. antiklor: användes för borttagan- de av överskott av klor efter klorblekning. Ex.: natriumtio- sulfat och natriumsulfit. antiknackningsmedel: tillsatsäm- ne i motorbränsle, som motver- kar en alltför hastig förbrän- ning av bränsleluftblandningen. antimon: Sb, grundämne av blå- vit, metallglänsande, kristalli- nisk struktur. Atomv. 121,8, atom nr 51. Sp. v. 6,5—6,7. Smpkt 630”. Framställes ur mi- neralet antimonglans. Användes till legeringar (stilmetall, la- germetall). antipunkteringsmedel: medel, av- sett att förhindra ett ofrivilligt utströmmande av luften ur en slang. antracen: cykliskt kolväte, före- kommande i stenkolstjära. Ut- gångsmaterial för organiska färgämnen. antracenolja: destillationsprodukt erhållen ur stenkolstjära. An- vändes som konserveringsmedel mot träröta. antracit: stenkolsart. Sp. v. 1,4— 1,7. Värmevärde 8 000 kcal/kg. Brinner med svag låga. apatit: mineral av fluorhaltigt kalciumfosfat. Användes vid basisk bessemerfärskning, var- vid som biprodukt erhålles tho- masfosfat, samt för framställ- ning av superfosfat. aperiodisk svängning: icke perio- disk svängning, d. v. s. en däm- pad svängning, som efter att ha 2)