Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk kraftförsörjning, av Y. N. - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK KRAFT..
(Forts. fr. sid. 7.)
stegringen kan jag nämna att belast-
ningen under höstmånaderna i år legat
ungefär 15 proc. högre än under mot-
svarande tid 1941.
Samtidigt med belastningsstegringen
vid krigsutbrottet började den period
med dålig vattentillgång, som vi fort-
farande befinner oss i. Under de senaste
tre åren har krafttillgången varit 10 å
20 proc. lägre än normalt. Den nu in-
träffade torrperioden torde vara en av
de svåraste som förekommit. Som exem-
pel kan jag nämna att vattentillrinnin-
gen till Vänern under den 135-årsperiod,
för vilken statistik förekommer, endast
en gång tidigare varit så låg som nu,
nämligen under mitten av 1850-talet.
Vi har sålunda samtidigt med en kraf-
tig belastningsökning fått den svåraste
vattenbristen i mannaminne, och det är
ju klart att det haft sina svårigheter
att klara kraftförsörjningen. Hade nor-
mala förhållanden rått, hade det varit
betydligt enklare. Man hade då kunnat
tillgripa ångkraft i den utsträckning,
som varit erforderlig för att åstadkom-
ma balans. Under nuvarande förhållan-
den har man i stället fått göra allt som
varit möjligt för att minska ångkraft-
produktionen. Det har emellertid hit-
tills lyckats att praktiskt taget helt till-
godose kraftbehoven med ett minimum
av ångkraft. ÄÅngkrafttillsatsen har
nedbringats från cirka 10 proc. till några
få procent.
Tröst för kilowattjägare.
De inskränkningar, som före den 1 no-
vember 1942 behövt göras har endast
obetydligt berört den kvalificerade kraft-
förbrukningen. De kraftbelopp, som ge-
nom restriktioner hittills undanhållits
kraftförbrukarna utgör endast ett par
promille av den totala kraftproduktionen
från krigets början. Från och med den
1 november i år genomfördes som bekant
en allmän ransonering av industriens
kraftförbrukning. = Kraftransoneringen
har den fördelen framför andra ranso-
neringar, att man inte behöver vänta till
krigets slut för att upphöra med den.
Tack vare det rikliga regn, som föll i
samband med bestämmelsernas ikraft-
trädande blev det dess bättre möjligt att
efter några få dagar upphöra med ran-
soneringen för den här gången.
Orsaken till att det trots den dåliga
krafttillgången och trots den kraftigt
stegrade belastningen lyckats att upp-
rätthålla kraftproduktionen i den om-
fattning som faktiskt skett, är dels att
nya stora kraftstationer tillkommit un-
der kriget, dels att nya sjöregleringar
kunnat genomföras i stor omfattning och
dels att kraftproduktion och kraftfördel-
ning - skett under en för landets alla
kraftverk gemensam central ledning, vil-
A+
SKOGEN GER
heter nästa avsnitt i repor-
tageserien ”Den svenska
linjen". Kommer i
NÄSTA NR — JULNUMRET
ken tillkommit tack vare frivilligt sam-
arbete mellan kraftföretagen. Organi-
sationens namn är Centrala Driftlednin-
gen och är avsedd att vara i funktion
vid krig eller krigsfara. Organisationen
trädde i kraft i slutet av augusti 1939.
Chef för densamma är chefen för Vat-
tenfallsstyrelsen, generaldirektör Borg-
quist, och i organisationen sitter repre-
sentanter för bl. a. de sju största icke
statliga kraftföretagen i landet. Som
verkställande organ för Centrala Drift-
ledningen fungerar en vid Vattenfalls-
styrelsen upprättad Riksdriftbyrå, för
vilken ’ direktör Rusck är chef. Riks-
driftbyrån uppgör kontinuerligt planer
för kraftförsörjningen och ser till att
denna sker på ett rationellt sätt.
Xx
Är inte detta ytterligare ett bevis för
samarbetstendensen inom modernt
svenskt näringsliv? Ett bevis för att
den svenska linjen är det stora samar-
betets linje? VETINA
segel-
och replikamodeller
äro efterlängtade julklappar
HOBBYCIRKLARNAS
SEGELMODELLER:
CUMULUS Internat. tävlingsmod. Ytterst
förnämliga flygresultat uppnås. SPp.-v.
112 cm, längd 112 cm. Byggsats Kr. 12:50
HÖKUNGEN. Avancerad segelmod. SSär-
skilt populär för sin goda flygförmåga.
Sp.-v. 88 cm, längd 68,5 cm. Bygg-
FAR OG AU DGRD By ÖLG GÖRS ANNO SALSA Kr. 4:60
KLEMM ”ETTAN”, Nybörjarmodellen. Mycket lätt
att bygga. Presterar lång flygtid. SPp–v.
80 cm, längd 56,5 cm. Byggsats .. Kr. 3:95
REPLIKAMODELLER I SKALA
1:50
BYGGSATSER FÖR ALLA.
rewaree ffalo” Kr. 2:60 BYSERAND
rewster ”Buffalo” ...... ENP2S 7
Curtiss ”Tomahawk” .... Kr. 2:60 DB—3, bombplan .......... Kr.4:35
Beecheraft 18 A, trans-
z TYSKLAND
DOEGDIATIBENSS oteröfele ss se Ag r. 3:10 Grunau Bab 1p1 Kr.2 :60
5 y, segelplan .. Kr.2:
VEREAN TREE stört- Kr. 2:35 Klemm KI 35, jaktplan .. Kr. 2:35
Northrop liDouslasie AS Ra 2:60 Junkers Ju 86, bombplan Kr. 3:65
ENGLAND é
Boulton—Paul ”Defiant”, Kr DO Br RITNINGAR: Kr. 0:90 HOBBYCIRKLARNA
Ja ROD ATEN NS REN r. 2: TEWSTCE) iles sele yore tees rs res & (0g
Pårdival: ” Mew = ”Gull” Curflssöti) ssd se RN >» 0:90 BOX 1057 — STOCKHOLM 16
SPOLEDLAIAN sö see Kr. 1:95 Beecheraft 18 A .......... Er dl Sänd mot postförskott plus
Supermarine <= ”Spitfire”, Vought Sikorsky ........ » 0:80 porto
JARED ANG ASSA Aes Kr. 2:40 Boulton » 0:40 Sö å Kr
Bellanca XSE-2, passage- SI 5 eg NBL LEE RE SO ER LG OGG
TAN IIE Se ord SST . 2:40 Spitfire ” SN [i ökere åa ASU else a ora SJS SURA SR
BEST Hon 20 Bellanca » 0:80 st å Kr
ere LG a Caproni Do a 78 je SUS: STINA o efs NSI DIKT odd
apröni 313, torped- I EN Re Lira OMS SIS AS dv 4
REGGIANE Plan: > SAO FENA r. 3:45 Reggiane > 0:80 NAMN 20 e rear Slogs N TN ST SAN |
Fiat CR 42, jaktplan .... Kr. 2:35 DBR SSI dT SE » 1:50 AD RES Sjön is Aebed ddfl en SA |
då SJ Reggiane Re 2000, jakt- Grunau Baby ............ » 0:90 RE SRE ER PI DR SS ER ja
PIA 0 jevöra öv HSK DNE 3 KT: P2 0 ERS 6 Tar oa era SAR ge ER 57 13080 ET oss srter a INRE ANGIE TfA 50 a
26 TEKNIK för ALLA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
