INDALSÄLVENS . .. (Forts. från sid. 6) vintern ökas från 90 kubikmeter per se- kund till c:a 300. Under första krigsåret möttes vi av en förståelse från markägarnas sida som vi icke tidigare varit bortskämda med: Den svenska samhällsandan har nog icke på länge varit så stark som under detta år, och det lyckliga resulta- tet får nog i någon mån även tillskrivas denna gynnsamma <inställning från markägarnas sida. Det ansågs över- huvudtaget icke opportunt att motsätta sig dessa för vårt land gagneliga före- "tag. Detta noteras med tacksamhet, men nu glida vi mer och mer in i de gamla gängorna.' Såväl enligt vattenlagen som enligt 1939 års krislag erhålla alla de som förorsakas skador eller olägenheter full ersättning och i väsentliga delar skola ersättningarna enligt lag utgå med 50 proc. tillägg. Därtill komma fiskeavgif- ter, vilka skola användas för fiskets be- främjande, samt regleringsavgifter, som till viss del skola användas för allmän- nyttiga ändamål inom orten. Dessa se- nare avgifter uppgå till betydande be- lopp, och det må nämnas att från och med i år utgår i sådana regleringsav- gifter enbart för Torröns första och andra reglering omkring 14000 kronor årligen. För samtliga de permanent och provisoriskt reglerade sjöarna inom In- dalsälven komma regleringsavgifterna att per år gå till mångdubbelt detta be- lopp: 5 Mer även på annat sätt har orten för- del av sjöregleringsföretagen och kraftverken. Svenska Vattenkraftför- eningens sekreterare civilingenjör E. Upmark, har uppskattat att de kraft- verk som äro utbyggda och som äro un- der utbyggnad i Indalsälven komma att betala c:a 670 000 kronor per år i skatt till kommuner, landsting och till vägar. Upmark anger vidare, att Krångede krattverksbyggnad medförde en förhöj- ning av inkomstskatteindex i Ragunda åren 1932—1986 till 131 (1930 = 100) mot 79 som medeltal för flertalet sock- nar i Jämtland. Stadsforsens kraft- verksbyggnad medförde en inkomst- skatteindex i Fors åren 1937—1940 av 199 mot 124 som medeltal för flertalet socknar i Jämtland. På grund av kraft- verksbyggnadsverksamheten kan den till kommunal inkomstskatt taxerade in- komsten i länet beräknas ökad med 3—4 mill. kronor per år under perioden 1941 —1944, motsvarande 3—4 proc. av den totalt till inkomstskatt taxerade inkom- sten i hela länet. De större kraftföre- tagen betala i Ragunda socken 36 proc. och i: Fors socken 28 proc. av kommu- nalskatten. Dessa socknar ha också den lägsta kommunalskatten i länet, kr. 6:50 (1940). Även inom andra socknar komma kraftföretagen att spela en lik- nande roll. "Vid byggnadsplatser för större vat- tenkraftverk och sjöregleringar i Jämt- lands län ha i arbetslöner, för körslor och för virke utbetalats 2,5 mill. kronor per år i medeltal för åren 1931—1940 och 6,5 mill. kronor år 1940. 7,0: mill. "kronor beräknas med ledning härav åt- o ao =MANADERNA GAH OCH NASSE VAXER - NEJ, JAG HAR INTE SS > HJÄRTA ATT TA LIVET AV MIN LILLA NASSE lorv NAN FAR LEVA. gå i medeltal per år för att fullfölja den återstående delen av byggnadspro- grammet under åren 1941—1944. Det är sålunda betydande tillgångar som tillföras orten i form av avgifter, skatter och löner. Talesmännen för byg- den ha icke alltid haft detta i minnet då de kritiserat de stora kraftverksut- byggnaderna och sjöregleringsföretagen. et är riktigt att, såsom författaren Per Näilsson-Tannér framhåller i den- na tidskrift, vissa delar av Jämtland liksom många övriga delar av Norrland ännu äro oelektrifierade. Det är ju en landsangelägenhet att i den omfattning det är ekonomiskt rimligt söka komma därhän att så stor del av vårt land som möjligt kommer i åtnjutande av den för- del och trevnad som elektriskt ljus och kraft innebär. Statsmakterna hava ock- så i stor omfattning lämnat bidrag och lån till elektrifiering av ödebygder. Det är emellertid -långt mellan gårdarna i Jämtlands fjälltrakter och kostnaden för ledningar blir därför i många fall så hög att det icke är tänkbart att sträcka ut näten till alla gårdar. Ge- nom tillkomsten av kraftverk och sjö- regleringar har möjligheten att i ökad utsträckning elektrifiera sådana områ- den inom Jämtland fått ett gott hand- tag. Kraft finnes numera tillgänglig i för sådan elektrifiering obegränsad om- fattning till priser, som äro väsentligt lägre än om mindre lokala kraftverk skulle behövt anläggas för tillgodose- ende av ortens behov, och en väsentlig del av regleringsavgifterna bör kunna användas för en sådan elektrifiering. Indalsälvens regleringsförening har lämnat bidrag till utarbetande av gene- ralplan för elektrifieringen inom Jämt- land, och Vattenfallsstyrelsen har åta- git sig att på egen bekostnad utföra huvudparten av detta arbete. Vidare har Faxälvens regleringsförening i da- garna avslutat en utredning angående elektrifiering inom Frostvikens soeken i norra Jämtland. Det är därför att hoppas att arbetet med den fortsatta elektrifieringen i Jämtland skall så fort förhållandena det medge bedrivas i ökad takt till fromma för bygden. De är väl antagligt att efter kriget skall komma en period med arbets- löshet. Det är att vänta att vi även då skola utbygga vår vattenkraft och ge- nomföra sjöregleringar i sådan omfatt- ning att dessa arbeten skola utgöra: ett icke föraktligt led i strävan att be- mästra de problem, som uppstå 1 sam- band med arbetslöshet. Det har talats om att vattenkraften skulle belastas med särskild accis. Om detta må endast anföras, att övriga de- lar av vårt land, om accis skulle utgå för vattenkraften, säkerligen skulle be- gära accis för de produkter som de till- handahålla vårt folkhushåll. Personli- gen vill jag endast uttala den förhopp- ningen att vattenkraften lika litet som :. våra övriga naturtillgångar icke skall belastas med extra avgifter. Sådana tider stunda säkerligen då vår industri ändå får svårt att hävda sig i den inter- nationella konkurrensen, och som be- kant går huvudparten av den energi, som produceras inom landet, just till industrien. Stockholm i december 1942. ; Nils Jakobsson. TEKNIK för ALLA 9