NOT « Neaala IRS NV VG CRV 4 ”Om Sverige skogar haver eller icke; därav beror landet som självständigt rike och civiliserad stat”, sade en fram- stående svensk i mitten av förra år- hundradet, d. v. s. på den tiden, då de första ångsågarna började växa upp längs kusterna, älvarna och förbindel- selederna i övrigt, och då kapitalstarka herrar for ut till bönderna i de skogrika trakterna och gjorde affärer, stora af- färer, som bägge parter för tillfället var synnerligen nöjda med. Sedermera blev det ju ofta så, att bara den ena parten ansåg sig ha gjort en god affär, det var köparna, medan säljarna påstod sig ha blivit lurade. Hur det var med den saken kommer oss inte vid att när- mare diskutera i detta sammanhang, men det bör framhållas, att skogen ej skulle haft sitt nuvarande värde, om ej köparna lagt ned stora summor på flott- leder och industrier. I varje fall är det klart, att den fram- synte mannen, vars uttalande vi cite- rar här ovan, fick rätt i sin profetia. Hade vi inte skogen nu, så vore det med all säkerhet svårare för oss att uppträ- da som ”självständigt rike och civili- serad stat”. Det är inte för mycket sagt, att det har slösats upprörande med våra skogs- tillgångar. Man har inte kunnat till- godogöra sig mer än högst hälften av den avverkade skogsmassan, resten har blivit värdelöst avfall, som endast be- rett fabrikanterna bekymmer. Det ef- fektiva sågutbytet ligger således fort- farande under 45 proc., även med ut- nyttjande av moderna maskiner, (var- vid dock av återstoden en väsentlig del > numera kokas till massa vid sulfatfa- 22 TEKNIK för ALLA Femte avsnittet i TjA s reporia .Geserie ”Den svenska linjen” av Yn Love MNorrvi brikerna eller användes som bränsle) och vid tillverkning av cellulosa kan man tillgodogöra sig ungefär 50 proc. av vedmassan. Det beror således till stor del på bi- produkterna, om vårt skogsbruk skall kunna göras mera lönande, och på det problemet arbetas det nu som bäst inom den blomstrande moderna svenska trä- kemiska industrien av dess duktiga tek- niker. Svensk skogshantering har kommit in i en ”ny andning” för att använda idrottsspråk. Skogen är vår absolut vär- defullaste nationaltillgång, men den har inte blivit det i nuvarande omfattning förrän svensk ingenjörskonst och upp- finnarsnille kunde sätta in och utarbeta lämpliga metoder för tillvaratagandet av flera av de stora värden, som ligger i våra milsvida, susande skogar. Kanon och slipsten inledde ”skogens revolution” I mitten på förra århundradet kom en amerikanare, mr Lyman, på en lysan- de idé att utnyttja vassruggarna i Mis- sissippi för att få fram råmaterial till papper. Han kon- struerade en jätte- kanon med ett sju meter långt rör och en halv meter i dia- meter. Detta rör fyllde han med vass- knippen, mynningen täpptes noga till och het ånga pressades in. Kanonen avfy- rades genom att för- laddningen «hastigt avlägsnades. Med väldig kraft slunga- des kanonens inne- håll mot en vägg och vassfibrerna krossades. Operatio- nen tog en kvart att genomföra och den erhållna massan var av relativt god kva- litet. Flera ameri- kanska fabriker in- förde metoden. En bild från Mo & Domsjös forsknings- laboratorium. A Just som mr Lyman laborerade med sin kanon, kom en tysk textilarbetare, F. G. Keller, underfund med att träbi- tar, söndernötta mot en slipsten under riklig vattentillförsel, gav en välling, som då den stänkte upp och torkade, bil- dade pappersliknande blad. Slipmassan var uppfunnen. Nu kunde Sverige börja sätta in sina resurser på allvar och blev ett av jor- ER viktigaste massaproducerande län- er. i; Den mekaniska massan, eller slipmas- san, har en oerhört stor användning, alla dagstidningar världen över tryckas ju på papper huvudsakligen tillverkat av slipmassa, men denna massa har ändock en begränsad användbarhet. Papperet av slipmassa är bl. a. ”trähaltigt”, är grovt och gulnar mycket snart i solen. Upprepade försök gjordes att ”rensa” cellulosan, lösa ut harts och andra icke önskvärda ämnen, men det tog lång tid, innan man kom på en metod, enligt vil- ken träet kemiskt kunde angripas och lämna en sådan produkt som man efter- strävade, en bättre massa. Det skulle ta för stort utrymme att i detta sammanhang redogöra för hur