föremål i taget. Man kan inte lika skarpt se flera föremål samtidigt, man måste koncentrera sig på ett föremål. Samma är förhållandet med hörseln. Försök lyssna på två olika musikstyc- ken som spelas samtidigt. Och vidare: När vi koncentrerar vår uppmärksam- het på en viss sak, så använder vi inte bara ögon och öron, utan alla våra sin- nen. Följden blir att vi inte vet mycket om det övriga som sker omkring oss. Vi kan efteråt inte skildra någonting annat än det vi för ögonblicket koncentrerat oss på. Händelser utanför detta går oss omärkligt förbi. På denna princip grun- dar sig snart sagt all taskspelarkonst. Ingen kan beskriva exempelvis en kort- konst, om han inte vet hur den utföres. Och detta beror helt och hållet på att man endast ser det ”trollkonstnären” i fråga vill att man skall se. Men vi återgår till mediet och dess - klient. För det första har denna klient aldrig något klart minne av vad som försiggått under seansen. Om ”tanke- läsaren” är mycket skicklig, drar han till den gråd klinentens uppmärksamhet till vad som utspinner sig under samta- let, att klienten är totalt omedveten om vad han själv säger. Han ger i själva verket ”Tankeläsaren” alla de upplys- ningar denne vill ha. Låt oss tänka oss ”tankeläsaren” och hans klient ensamma i ett halvmörkt rum, sittande mitt emot varandra vid ett litet bord. ”Tankeläsaren” talar hastigt, utan pauser och i vädjande tonfall. Det är omöjligt att avgöra om han konstaterar ett faktum eller ställer en fråga. Han kanske säger: ”Jag kän- ner på mig att ni tänker på ett barn.” Och så fortsätter han med samma sug- gestiva tonfall: ”Jag antar att det är ert barn.” : Det kan tänkas att klienten förlorat ett barn och blir upprörd. Mediet kan då räkna med att klienten låter und- slippa sig något utrop eller ett svar. Kom ihåg att rummet är halvmörkt. Mediet använder kanske också ' fos- forescerande föremål och underliga ljus- effekter för att förstärka den överna- turliga stämningen. Det är naturligt att besvara frågor, och förr eller senare gör vem som helst det. Mediet griper omedelbart svaret och fortsätter med en skur av frågor. Han har fått en ledtråd och följer den energiskt vidare. Efter en stund är det tämligen säkert att klienten ger en oväntad eller känslobetonad upplysning, vars innehåll och betydelse så absorberat hans tänkande, att samtalets alla detal- jer gått honom fullständigt förbi. Hans intryck efteråt är att ”tankeläsaren” sagt alltsammans. Lyckas denne bara en enda gång göra klienten osäker genom att formulera en fråga eller en upplys- ning, som ”går in”, d. v. s. träffar i närheten av det klientens tankar för ögonblicket sysslar med, är seansen räd- dad. Klienten blir, hur stor skeptiker han än är, på det klara med att ”det ligger något i det här i alla fall”, och det fortsatta resultatet kan bli häp- nadsväckande. Ett är säkert: för att bli en god ”tankeläsare” fordras att man är en god psykolog, som känner människans svag- heter. Vad muskelrörelser kan betyda visar det gamla kända provet, då ett före- mål göms och en person med förbundna ögon föres in i rummet för att söka reda på det. Två personer, som vet gömstäl- let, håller händerna på den sökande per- sonens axlar och skjuter honom ofrivil- ligt och omedvetet mot gömstället. - Vi har vidare det i Amerika kända fallet Beulah Miller,- en kvinna som sades ha telepatisk förmåga. Om någon sakta räknade upp olika tal, kunde hon ange ett som i hemlighet utvalts på förhand. Hon iakttog de ofrivilliga rörelserna hos en annan person, som kände till talet. Vid rent laboratoriemässiga prov har man kommit underfund med att en mängd olika faktorer spelar in: objek- Populär tankeläsningsövning: Var ligger tobakskortet? tens sympatier och antipatier mot före- mål eller personer, tankeöverensstäm- melse hos personer med samma bildning, uppfostran o. s. v. En person som skall välja ett kort ur en lek påverkas av många olika faktorer, beroende på hans karaktär, reaktion till färgerna rött och Svart, till höga och låga tal m. m. Chan- sen att han skall välja ett särskilt kort förhåller sig ingalunda rent matematiskt som ett till femtiotvå. Man har således funnit att spader dam föredrages av många människor. Och om ni har lust att försöka, så skall ni snart komma underfund med att sju ofta blir svaret, om ni ber någon säga ett tal mellan ett och tio. Gäller det att välja mellan geometriska figurer, sy- nes de flesta hysa en viss förkärlek till triangeln. Slutligen har psykologerna konstate- rat att objekten ofta är mycket oroliga för att svaren skall karakterisera dem som onormala. Omedvetet formulera de svaren i den riktning de tror vara den normala. . Var och en vet folks benägenhet att imponeras av en profetia som slår in, samtidigt som vederbörande totalt glöm- mer bort de tusentals fall av profetior som inte slagit in. Hur många gånger har inte väderoraklet misslyckats, eller fondbörsprofeterna, kaffesumpssibyllan eller den handpåläggande zigenerskan. Man överser så gärna med misslyckan- den i sådana fall. i land de många undersökningar som företagits i syfte att lyfta på slöjan till telepatiens gåta är kanske den, som dr Coover vid Stanford University gjor-' de 1917. Där vidtogs alla tänkbara för- siktighetsåtgärder, och man företog t. o. m. specialundersökningar för att ut- röna om vissa faktorer kunde anses stö- rande elle inte på det slutgiltiga resul- tatet. De matematiska kalkylerna var uppgjorda av fackmän. Dr Coover lät företa gissningsprov med en mängd personer. I intet fall gav dessa prov något annat resultat än vad man kunde vänta av slumpen. Dr - Coover gjorde upp kurvor över experi- menten, sammanställde med kurvan för den teoretiska slumpen, och det är för- vånande hur nära kurvorna ligger var- andra. Hans slutsats är: Tiotusen giss- ningar har visat negativa resultat. I intet fall har tankeöverföring "kunnat påträffas. Vid Duke University har en annan undersökning företagits och blivit myc- ket omtalad, då man här trott sig ha givit bevis för telepatiens existens. Nå- gon fullständig redogörelse har inte publicerats, men att döma av vad som offentliggjorts, har proven varit påfal- lande lika Coovers fast mindre omfat- tande. i Slutsatsen beträffande telepatien är tydlig. Man kan med bestämdhet på- stå, att inga bevis hittills framkommit som kan bekräfta påståendet att telepa- tien existerar. Detta är visserligen ett negativt bevis, att få fram något posi- tivt torde vara svårt. Innan det framkommit — och sedan också — kommer med säkerhet kaffe- sumpen och kortleken, fräsande kattor och mystiska glaskulor att spela en "framträdande roll i vissa människors liv då det gäller att forska i framtiden och utröna andra människors tankeliv — samt till eget . .. Beträffande kontak- ten med vänner och bekanta rekommen- deras telefonen som det absolut tillför- litligaste medlet... : Kära tankeläsande Sibylla: När slutar kriget? TEKNIK för ALLA 29