- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 51-52. 18 dec. 1942 /
45

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska linjen, av Yngve Norrvi. 5. Skogen ger... - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I SKOGEN GER... I (Forts. fr. sid. 27.) verkningen av ett speciallack för den elektriska industrien med mycket värde- fulla egenskaper. Vidare planerades för tillverkning av cellulosaetrar, vilka kunna framställas med vitt skilda egenskaper. En del ge vid upplösning i vatten högviskösa lös- ningar, som bl. a. äro utmärkta appre- tur- och klistermedel och funnit allt större användning inom textilindustrien till tapetklister m. m., andra äro olös- liga i vatten och ge utmärkta lacker samt press- och sprutmassor. Och vid alla dessa arbeten blir den normala gången: förberedande labora- torieundersökningar, provning i halv- stor skala samt event. till sist, om för- utsättningar finnas och metoderna vi- sat sig tillfredsställande, fabriksmässig tillverkning. Man vet nämligen, att det är en sak att Ilaboratoriemässigt framställa ett visst ämne, men att den praktiska ut- formningen ofta blir en helt annan historia liksom till slut den ekonomiska kalkylen blir avgörande för om en till- verkning skall startas eller ej. Ll BYSJOVERKEN Moderna kolugnar vid Kvarn- sveden förkortar fiskköerna. Or vi inte hade skogen — och våra duktiga tekniker — så skulle det med all säkerhet bli ännu längre fisk- köer både i Stockholm och annorstädes! Se där en av de många egendomliga "slutsatser man kan dra just nu. Men denna slutsats har absolut fog för sig. Tack vare den träkemiska industrien får nämligen våra västkustfiskare bränsle till sina motorer, utan vilket snart sagt hela fiskeflottan .skulle tvingas att ligga stilla. Bränslet heter motortjära. 2.000 ton sådan tjära framställes f. n. per år vid Bysjöverken invid Kvarnsve- den, och vi gör ett besök på ort och ställe för att ta en titt på fabrikationen. Tillverkningen av motortjära sker pa- rallellt med produktionen av gengaskol, som nu framställes i en myckenhet av 850—900 000 hl per år vid Bysjöverken. Man räknar med möjligheterna att myc- ket snart komma upp i en årstillverk- nhing av en miljon hl. Som biprodukter förutom motortjäran (den benämnes även A-tjära) får man s. k. B-tjära, träsprit, kalciumacetat samt diverse oljor. B-tjära får man ur tjärvattnet genom indunstning vid undertryck. Den är lös- lig i vatten och kan .således inte använ- das som vanlig tjära för impregnering ' o. dyl. Den går emellertid att använda som motorbränsle i vissa blandningar, som bränsle i ångpannor duger den ock- så samt vidare som bindemedel vid bri- kettering av exempelvis torv. Produktio- nen av B-tjära är tämligen ny, och ex- ” perimenten med dess rationella använd- ning pågår för fullt. Ungefär 25 ton i veckan produceras f. n. vid Bysjöverken. Träspriten användes främst till mo- torbränsle, och kalciumacetatet utgör råmaterial för framställning av ättika, aceton m. m. Kolningen sker kontinuerligt i en 100 m lång ugn av modernaste snitt. Denna ugn består av två parallella kanaler, vardera rymmande 16 vagnar, lastade med kolvirke. Utgångsmaterialet är f. x mensioner, 70 proc. barrved och lövved. Vagnarna, vars ”korgar” bé bändjärn med stora mellanrum med virke, som kapats i längder varje lufttillförsel till ugnén. Genom denna ledes en till cirka + 400 gråder förvärmd gas, en blandning av koloxid, koldioxid samt något kväve, metan och mycket litet, ungefär 1 proc., syre. Ga- sen förvärmes i speciella ugnar och dri- ves medelst fläktar in i ugnen, där den påverkar virket och genom ugnens lut- ning strömmar i dess längdriktning. När gasen återvänder får den passera tjär- kondensator, <acetatkondensator «och spritkondensator i nämnd ordning, och ett väl utarbetat system av motström- mar, kylning ete. tvingar den att kon- densera till tjära, sprit o. s. v. Över- skottsgasen användes sedan till bränsle vid anläggningen. När en vagn i ugnens översta ände är färdigkolad, ”slussas”. den ut på samma sätt som den slussades in, och en ny vagn skjutes in i ugnens nedre ände. Den färdigkolade vagnen placeras i en kylkammare, vars väggar besprutas med vatten, som bortgår i form av ånga, och när kolen är nedkylda till lämplig temperatur, föras de ut till kros- sar, sorteringsverk och emballeringsrum och är färdiga för användning. Stybben och sotet från krossarna suges genom ett sinnrikt rörsystem till särskilda be- hållare och emballeras. Denna stybb har stor efterfrågan som pannbränsle. Tjäran får efter kondenseringen ”sät- ta sig” i stora kar, varvid den tunga tjä- ran sjunker till botten och B-tjäran fly- ter ovanpå. Bägge tjärsorterna får nu passera särskilda reningsprocedurer in- nan de tappas på fat och är färdiga för . avsalu. Kolningen tar vid nuvarande fuktig- hetsgrad hos virket cirka 172 dygn, men hastigheten kan uppdrivas i hög grad om torrare virke kan användas. NE vätska, som lämnar spridkonden- satorernas invecklade rörsystem — en halv mil kopparrör, enligt uppgift — innehåller inte mer än 1—172 proc. sprit och har en temperatur på omkring + 290 grader. Koncentreringen av spriten sker först i den s. k. råspritapparaten, där en koncentration till 12—15 proc. åstad- kommes medelst ånguppvärmning. Där- efter överföres råspriten till särskilda er för vidare koncentration (80— Ärsproduktionen av sprit upp- ör 250 000 kg. åller- egendomligt nog trä, och utvinningen pj, vilket man annars inhehåller tjära, utan 1 jära av hög kvalitet och färg. som den vanliga Vv ; tjäran. Vad - slutligen acetatluten beträffar, blandas den med kalk efter kondense- ringen, filtreras och indunstas på rote- rande valsar, inifrån uppvärmda med ånga. Valsarna påföras ett mycket tunt lager vätska, som efter ett knappt varv har torkat till ett fint pulver, vilket helt enkelt skrapas av med tunna knivar och medelst en skruvtransportanordning fylls i säckar. Ungefär 1000 ton acetat om året framställes. Balsamodeller skala 1/100 [a =S 613 Flygv. ”SK 15” 622 - ”JI 9” 633 Ö ”B 5” 634 3 TBitT 640 Messerschmitt 109 641 Spitfire III ILSA Mat.-sats m. ritn. endast 80 öre + porto Ny katalog mot 15 öre i frim. SVEN WENTZEL avd. I F. Appelbergsgatan 48 Stockholm Lättmonterat. Vikt c:a 3 kg. Storgatan 14 Eskilstuna Vindskyddet ”Ideal” Ett praktiskt vindskydd av hållbart materiol mot rusk o. kyla Luftmotståndet minimalt. —Passar till alla cyklar. — Pris kr. 30:— A KARLSSONS EFTR. CYKELAFFÄR Telefon 2346 TEKNIK för ALLA 45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:58:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-51-52/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free