Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TfA:s snabbräknare - Modell- o. segelflyg - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODELL- o. SEGEL-
FLYG 3 .
SKÅNE:
I Skåne är Aeroklubben i Malmö mo-
derklubb för modell- och segelflyg-
verksamheten. Den hjälper lokalklubbarna
med materiel, instruktörer och organisa-
tion av de praktiska flygövningar, som
snart beräknas kunna taga sin början.
Det är ännu endast moderklubben, som
hunnit komma igång med segelflyg.
I höstas började Aeroklubben kurser
för segelplansbyggare, till vilka ”med-
lemmarna ur lokalklubbarna inbjödos att
deltaga, samt höll ett segelflygarting.
F. n. håller man på att undersöka möj-
ligheterna för anläggandet av ett skånskt
”Alleberg” vid Kåseberga. De plan, som
klubben kommer att förfoga över, bli
en SG 38, erhållen av K. S. A. K. i
form av en byggsats, samt en ”Anfänger”,
som ställts till förfogande av Svedala
Flygklubb.
Trelleborgs M. F. K. bildades i april
1941 och är den yngsta i Skåne. Den
har ett 20-tal medlemmar samt dispo-
nerar ypperlig lokal.
Modellflyget inom Ystads Segelflyg-
klubb står på en mycket hög nivå. Så-
ledes finns i dess medlemmars ägo några
av Skånes vackraste segelflygmodeller.
Klubben har ett tjugutal medlemmar och
disponerar en utmärkt klubblokal.
Svedala Flygklubb är en av de äldsta
i Skåne. Redan 1938 började klubben
att bygga på en ”Anfänger”, som nu är
ELEKTRISK
INSTALLATÖRSKURS
klass C, 4/5—18/6 vid
Korlskoga Praktiska Läroverk,
Karlskoga. Prosp. m. d. porto.
| BLAD SOM SPARAR...
28 TEKNIK för ALLA
färdig och skall ställas till Aeroklubbens
i Skåne förfogande.
M. F. K. ”Falken” i Simrishamn ut-
övar modellflyg men har ännu ej hållit
någon större tävling.
Limhamns M. F. K. har under det
senaste året visat sig vara en av de
mest dominerande i prislistorna, vilket
är märkligt så till vida, att flertalet av
klubbens medlemmar äro synnerligen
unga. Klubben äger goda lokaler.
”Malmöeskadern” hör till en av de nya.
En utmärkt lokal erhöll klubben gratis
av Malmö Hyresgästförening. Medlems-
antalet steg snabbt och det första täv-
lingsdeltagandet skedde i. Landskrona.
Lunds M. F. K. är även ung. Med-
lemsantalet utgör ca. 15 personer. Klub-
ben har med framgång deltagit i de
flesta tävlingarna i Skåne och i S. M.
samt nu senast erövrat två Skåne-
mästerskap.
Eslövs M. F. K., sektion av Eslövs
Flygklubb, är i dag säkerligen Skånes
främsta modellflygklubb, och dess ca. 60
medlemmar ha erövrat flera pris. Klub-
ben förfogar över en god men icke
desto mindre trång lokal, beroende på
det stora medlemsantalet.
Flygklubben ”Clippern” i Landskrona
bildades i början av 1941. Initiativta-
garen var den kände flygplanskonstruk-
tören ingenjör G. A. Söderberg. En
större flygtävling har avhållits. Klubben
kommer inom kort att erhålla ett segel-
flygplan,
Kristianstads Flygklubbs största in-
tresse omfattas av ett hangarbygge,
som nu pågått i två år, men f. n. av-
stannat av brist på medel. Man hoppas
dock på hjälp till vidare bygge. Modell-
flyget bedrives med stor intensitet i
klubben.
Hälsingborgs Flygklubb bildades just
då det privata motorflyget stoppades.
Klubbens första åtgärd blev då att or-
ganisera en modellflygsektion, M, F. K.
”Air”. Hälsingborgs Segelflygklubb är
en annan sektion av klubben. Den har
lyckats skaffa sig en ypperlig lokal samt
ingående studerat förutsättningarna för
segelflygningens möjligheter i stadens
omgivningar, låtit sig representeras på
K. S. A. K:s segelflygtävling i Stock-
holm samt fått en medlem utbildad till
byggledare.
Bjuvs M. F. K. bildades för 124 år
sedan och hör således till de yngre i
Skåne. Den har med framgång deltagit
i de flesta tävlingar i landskapet och
själv anordnat en större tävling i höstas.
De härvid uppnådda resultaten blevo de
bästa i Sverige under 1941. Två svenska
rekord sattes. Gup.
TfÅ:s SNAÅBBRÄKNARE
(Forts. fr. sid. 3).
8, utgår man i stället från den högra
ändpunkten av skalorna, såsom även
synes av samma figurer, ty detta är
lättast på grund av styvheten hos alla
de underliggande sidorna i tidskriften.
Man kan lätt pröva detta genom ett för-
sök. På grund av denna möjlighet att
kunna utgå både från vänster och höger
på skalorna äro dessa markerade med
siffran 1 i båda ändpunkterna i stället
för med 1 längst till vänster och 10
längst till höger.
Jämte denna nyssnämnda möjlighet till
addition både från höger och från vän-
ster av skalorna måste vi emellertid om-
tala en annan egendomlighet hos de loga-
ritmiska skalorna, vilken paradoxalt nog
visar sig ha fördelaktiga konsekvenser
vid tekniska beräkningar och alla slag
av överslagsberäkningar, men däremot är
mindre fördelaktig vid exakta kassa-
beräkningar med ett stort antal siffror
i svaret. Denna egenskap består helt
enkelt däri, att man automatiskt får ta-
len avkortade till tre eller fyra siffror
i svaret. Denna avkortning av svaret
på logaritmiska räkneskalor av vanlig
storlek och noggrannhet ger ett rätt svar
på cirka en tusendel när av det erhållna
svarets storlek. För 99 Z av alla tek-
niska beräkningar är detta icke blott en
tillräcklig noggrannhet utan innebär till
och med en utomordentlig fördel, då man
inte behöver besvära sig med en rätt
inbördes avkortning av decimalbråk mel-
lan de tal man utgår ifrån samt erhåller
i svaret. Vid kassaberäkningar däremot,
då man kanske räknar med tusentals
kronor men ändock måste ha svaret rätt
på öret, är detta icke tillräckligt — men
däremot vid snabba överslagsräkningar,
då man planerar affärer. Affärsmännen
torde också, näst ingenjörerna vara de,
som mest använda räknestickan.
Med tillkomsten av TfA:s räkneskala
hoppas vi emellertid, att allt prak-
tiskt folk i vårt land skall bliva förtro-
get med de logaritmiska räkneskalorna,
ty även vid de enklare tekniska arbeten
vi syssla med i TfA:s spalter är det ofta
nödvändigt med beräkningar och över-
slagsräkningar. Då kommer räkneskalan
väl till pass, antingen i räknestickans
dräkt — eller såsom TfA:s räkneskala.
För den tekniskt intresserade kunna vi
såsom ett utomordentligt komplement till
vad här ovan sagts om logaritmiska räk-
neskalor rekommendera den kurs i räk-
nestickans användning, som publicerades
i TfA:s spalter i numren 5, 6 och 7, 1941.
Denna kurs utkommer i dagarna i bok-
form från TfA:s förlag.
NYHET!
TfÅ:s handböcker
Som den första i en serie hög-
intressanta tekniska hand-
böcker utkommer inom kort
RÄKNESTICKAN
och dess användning av
civiling. Tore Porsander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>