OMLINDNING och beräkning av Elektromaskinlärans grundläggande formler. Av ovilingenjör TORE PORSANDER för Sveriges händiga folk. Med ledning av denna artikelserie, som påbörjades i TÅ nr 7, kan gemene man klara den intressanta uppgiften att beräkna små- motorer för nyttobruk. TEE Här öppnar sig ett nytt fält SMAMOTORER I många fall förekommer det att en elektrisk strömkrets består av både seriemotstånd och shuntmotstånd enligt fig 4. Det erbjuder dock nu ingen svårighet att beräkna även sådana fall. Man går därvid alltid till- väga på så sätt, att de parallellkopplade motstånden först ersättas med ett ersättningsmotstånd, som därefter adderas tillsammans med de olika seriemotstånden till ett för hela kretsen gällande ersättningsmotstånd. Exempel 8: I fig. 4 insätta vi värdena Ri = 3 ohm, R2 = 4 ohm och R3 = 35 ohm. Beräkna ersätt- ningsmotståndet mellan punkterna a och b! I första hand beräknas alltså ersättningsmotståndet R! mellan punkterna c och b enligt: varefter erhålles REK 2920-1522 ohm Exempel 9: Beräkna spänningsfallen i exempel 8 vid strömmen 5 ampére! Vi se omedelbart av fig. 4, att vi här kunna tala om tre olika spänningsfall, nämligen: V — mellan a och c, V , mellan c och b samt det totala spänningsfallet Vs mellan de båda ac b ändpunkterna a och b. Enligt Ohms lag erhålles: V, =5-:3=15 volt Vä =5:2.22 = 111 volt. Spänningsfallet V 5 kan erhållas antingen på så sätt, att de båda delspänningsfallen V och a ac Vv b adderas enligt: c Vä = 15 HF111=26.1 volt eller också enligt Ohms lag: Va = 5:5:22 = 26.1 volt. Elektromotorisk kraft och polspänning. i måste lära oss att strängt skilja mellan en generators elektromotoriska kraft och dess polspänning, vilka visserligen båda mätas i volt, men ändock ha skilda fysikaliska betydelser. För att åskådliggöra denna skill- nad tänka vi oss en sluten strömkrets enligt fig 5, vari ingår ett elektriskt element eller batteri av något slag, exempelvis en elektrisk ackumulator. Under förutsättning att ackumulatorn icke är urladdad eller det palva- niska elementet icke är förstört, åstadkommes genom hopkopplingen av ackumulatorns eller elementets båda poler enligt fig 5 en elektrisk ström i den erhållna kretsen. Det är givet, att denna ström icke uppstår av sig själv, utan att i kretsen måste finnas en pådrivande kraft, som håller strömmen i gång. Det är ackumulatorn eller elementet, som står för den kraft, som vi benämna elektromotorisk kraft. I ett tidigare nummer av TfA har för ackumulatorns vidkommande beskrivits huru den elektro- motoriska kraften uppstår genom omvandlingen av kemisk energi till elektrisk genom de i ackumulatorn erhållna kemiska reaktionerna och elektrolysförloppen. Beteckna vi denna elektromotoriska kraft med E, ackumulatorns inre elektriska motstånd med R;, det mellan ackumulatorns båda poler in- kopplade yttre elektriska motståndet med R, samt strömmen genom kretsen med I, kunna vi uppställa följande samband mellan dessa stor- heter: I = ec 6 = R + R ampére (6) Vi kunna nämligen betrakta motstånden Ri och Ry som två seriekopp- lade motstånd i den slutna strömkretsen. Genom -multiplicering av for- melns båda sidor med (Ri + Ry) samt omflyttning erhålles sedan: I-R, =E—I1-R; (6 a) Produkten I-Ry utgör emellertid spänningen mellan ackumulatorns båda TEKNIK för ALLA 9