Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omlindning och beräkning av småmotorer, av Tore Porsander. Elektromaskinlärans grundläggande formler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMLINDNING och beräkning av
Elektromaskinlärans
grundläggande formler.
Av ovilingenjör
TORE PORSANDER
för Sveriges händiga folk.
Med ledning av denna
artikelserie, som påbörjades
i TÅ nr 7, kan gemene
man klara den intressanta
uppgiften att beräkna små-
motorer för nyttobruk.
TEE
Här öppnar sig ett nytt fält
SMAMOTORER
I många fall förekommer det att en elektrisk strömkrets består av både
seriemotstånd och shuntmotstånd enligt fig 4. Det erbjuder dock nu
ingen svårighet att beräkna även sådana fall. Man går därvid alltid till-
väga på så sätt, att de parallellkopplade motstånden först ersättas med
ett ersättningsmotstånd, som därefter adderas tillsammans med de olika
seriemotstånden till ett för hela kretsen gällande ersättningsmotstånd.
Exempel 8: I fig. 4 insätta vi värdena Ri = 3 ohm, R2 = 4 ohm och R3 = 35 ohm. Beräkna ersätt-
ningsmotståndet mellan punkterna a och b! I första hand beräknas alltså ersättningsmotståndet
R! mellan punkterna c och b enligt:
varefter erhålles
REK 2920-1522 ohm
Exempel 9: Beräkna spänningsfallen i exempel 8 vid strömmen 5 ampére! Vi se omedelbart av
fig. 4, att vi här kunna tala om tre olika spänningsfall, nämligen:
V — mellan a och c, V , mellan c och b samt det totala spänningsfallet Vs mellan de båda
ac b
ändpunkterna a och b. Enligt Ohms lag erhålles:
V, =5-:3=15 volt
Vä =5:2.22 = 111 volt.
Spänningsfallet V 5 kan erhållas antingen på så sätt, att de båda delspänningsfallen V och
a ac
Vv b adderas enligt:
c
Vä = 15 HF111=26.1 volt
eller också enligt Ohms lag:
Va = 5:5:22 = 26.1 volt.
Elektromotorisk kraft och polspänning.
i måste lära oss att strängt skilja mellan en generators elektromotoriska
kraft och dess polspänning, vilka visserligen båda mätas i volt, men
ändock ha skilda fysikaliska betydelser. För att åskådliggöra denna skill-
nad tänka vi oss en sluten strömkrets enligt fig 5, vari ingår ett elektriskt
element eller batteri av något slag, exempelvis en elektrisk ackumulator.
Under förutsättning att ackumulatorn icke är urladdad eller det palva-
niska elementet icke är förstört, åstadkommes genom hopkopplingen av
ackumulatorns eller elementets båda poler enligt fig 5 en elektrisk ström
i den erhållna kretsen. Det är givet, att denna ström icke uppstår av sig
själv, utan att i kretsen måste finnas en pådrivande kraft, som håller
strömmen i gång. Det är ackumulatorn eller elementet, som står för den
kraft, som vi benämna elektromotorisk kraft. I ett tidigare nummer av
TfA har för ackumulatorns vidkommande beskrivits huru den elektro-
motoriska kraften uppstår genom omvandlingen av kemisk energi till
elektrisk genom de i ackumulatorn erhållna kemiska reaktionerna och
elektrolysförloppen.
Beteckna vi denna elektromotoriska kraft med E, ackumulatorns inre
elektriska motstånd med R;, det mellan ackumulatorns båda poler in-
kopplade yttre elektriska motståndet med R, samt strömmen genom
kretsen med I, kunna vi uppställa följande samband mellan dessa stor-
heter:
I = ec 6
= R + R ampére (6)
Vi kunna nämligen betrakta motstånden Ri och Ry som två seriekopp-
lade motstånd i den slutna strömkretsen. Genom -multiplicering av for-
melns båda sidor med (Ri + Ry) samt omflyttning erhålles sedan:
I-R, =E—I1-R; (6 a)
Produkten I-Ry utgör emellertid spänningen mellan ackumulatorns båda
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>