KOLET förgytter BILLESHOLM et är upp och ned här i livet. Sedan tio år tillbaka har Billesholm figurerat som det arbetslösa samhället. Kolgruvan nedlades och befolkningen drog sig fram på understöd och AK-arbeten. I dag rå- der ett fantastiskt arbetsliv; från när och fjärran kommer folk och ändå räcker inte arbetskraften till. Fattigdomen har förbytts i inkomster som i vissa fall ver- kar otroliga. Kolen förgyller Billesholm och Södra Vram och där har på något år utvecklats ett sannskyldigt Vilda Västern-liv vad det gäller företagsamhe- ten. I trädgårdar och på åkrar har man grävt mycket primitiva kolgruvor och ur de brunnslika schakten upphalas kolkor- garna så svetten lackar. Man vet knappt hur många gruvor där finns — uppgif- terna varierar mellan 62 och 75. Om- kring sjuhundra personer kryper som mullvadar under åker och äng eller kno- gar vid och i schakten och betydande mängder skånekol tillföres det svenska näringslivet. Ovan jord syns av de mindre gruvorna endast en jordhög, ett vindspel och en lastbrygga. På senare tid har man i några fall gjort sig mödan bygga en riktig lave och skaffat ångmaskin för gruvspelet. En sådan ”stor” gruva se vi överst på denna sida. Det är vanligt att kolen fraktas upp på laven och köres därifrån till en kol- ficka, under vilken en lastbil kan köra in. Genom att öppna en lucka under denna ficka lastas bilen på ett ögonblick. Dagskapaciteten vid alla billesholms- gruvorna är omkring 400 ton eller 120.000 ton kol om året. Största gruvan har 40 man men vanligen har gruvorna ett 10-tal man. För närvarande finns där 62 gruvor och man kan säga att 700 man arbetar i dem. Och det är fina kol! Så här ser en analys från Kemiska stationen i Kristi- anstad ut: Vatten 16,5 proc., brännbar substans 71,2 proc., aska 12,3 proc. Brännbar substans: flyktiga ämnen 42,0 proc., koks, askfri, 58 proc. Värmevärde hos 1 kg vattenfritt prov — 6 515 kalorier. Effektivt värmevärde hos 1 kg prov i inlämningstillstånd — 5 130 kalorier. Kolen är således goda efter skånska förhållanden. En typisk kolgruva skulle man kunna tala om, när man ser en kolkorg fylld med props för gruvtakens stöttande åter nedsändas i det svarta djupet. De kol- förande lagren äro högst 80 cm mäktiga och i många fall betydligt mindre. Som gångarna inte göres högre blir det allt- så lågt till taket och arbetarna får till- bringa sin dag liggande och krypande på magen i gravens mörker. De är emel- lertid vana vid en sådan tillvaro, som för främligen snart skapar panikkänslor, och kan glädja sig åt en god förtjänst. Huggarna har 1 kr å 1:25 per hl och dagsinkomsterna håller sig vid 30 kr, ibland mera. Dragarna tjänar 14—15 kr om dagen och timlönarna erhåller 1:50 timmen. Bäst förtjänar dock ägar- na och de bönder som arrenderar ut sina magra åkrars dolda skatter. Många har 90 öre i arrende per upptagen hl kol och som dagsproduktionen vid gruvorna rör sig om 100 hl och däröver tjänar de allt- så utan minsta besvär en vacker daglön! RER De två översta bilderna visa hur en del gruvägare gjort sig besväret att bygga en riktig lave och skaf- få sig ångmaskin för gruvspelet. Därunder se vi hur en bonde, som hastigt förvandlats till gruvägare, transporterar Billesholms ”guld” upp i dagsljuset. De tre bilderna nederst på sidan avslöjar de ytterst primitiva an- läggningarna. Kolkorgarna hissas upp ur de brunnsliknande schak- ten, kolet kärras till en uppsam- lingsplats och skyfflas sedan över på ett lastflak för vidare be- fordran. TEKNIK för ALLA |