Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Världens silverproduktion - Danska gummibollar av slakteriavfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världens silverproduktion
Qmkring tre fjärdedelar av den totala
världsproduktionen av silver faller
på följande fem stater: Mexico, USA,
Canada, Peru och Australien. Silver in-
tar en särställning bland metallerna ge-
nom att det nästan uteslutande erhålles
som biprodukt vid utvinning av andra
metaller, speciellt guld, koppar och bly.
Under 1500-talet och en kortare period
av 1800-talet bedrevs brytningen av sil-
vermalm i stor skala både i Europa och
Amerika, men i vår tid spelar denna
utvinningsmetod en mycket underordnad
roll. Då silver således utvinnes i sam-
band med andra metaller, följer silver-
utvinningen konjunkturerna på den öv-
riga metallmarknaden. Eftersom pro-
duktionen av de andra metallerna befin-
ner sig i stigande, är detta givetvis även
fallet med silvret, trots bristen på efter-
frågan. Sedan förra århundradet, då de
flesta länder övergick till ren guldmynt-
fot har efterfrågan på silver blivit allt
mindre medan tillgången starkt ökats.
Dessa kännetecken ha varit karakteris-
tiska för silvermarknaden under de se-
naste årtiondena.
För att skydda silverproducenterna i
USA — som 1938 bidrog med hela 62
proc. av världens sammanlagda silver-
produktion — från ett totalt samman-
brott har regeringen i Washington
genomdrivit en hjälpaktion, som be-
tungar USA med stora omkostnader
och inte i längden kan säkra silvret en
stående värdebeständighet, men dock
förhindra ett katastrofalt fall av silver-
priset. Hjälpaktionen bestod inte blott
i ett systematiskt uppköpande av det
silver, som uwutbjöds på marknaden i
USA och icke användes vid den förhål-
landevis obetydliga smyckesindustrien,
utan gällde även inköp av silver från
utlandet, särskilt från det viktiga pro-
duktionslandet Mexico. Dessutom blev
man tvungen uppköpa mycket stora sil-
vermängder från Kina och Indien där
det formligen kastades ut i marknaden
av förmögna privatpersoner.
Det fortsatta uppköpet ledde till att
det i början av 1941 fanns upplagrat en
silvermängd av inte mindre än 97,45
miljoner kg i USA. Denna kvantitet
motsvarade 45-dubbla årsproduktionen
av silver inom landet eller 11-dubbla
världsproduktionen. Denna metall, som
utvunnits med stor möda och stora eko-
nomiska uppoffringar ur jordens innan-
dömen förblir liggande i bankvalven un-
der jord utan att få någon praktisk an-:
vändning. Ett märkligt kretslopp!
Det har hittills icke lyckats att skapa
några nya användningsområden för de
stora mängder silver som finnas och
som fortfarande produceras. USA:s re-
gering försökte för en tid sedan genom
speciella skattkammarväxlar förhindra
ett sammanbrott på silvermarknaden,
men måste snart återgå till uppköp av
silver och det i allt större kvantiteter.
Uppköpen ha fortsatt till på sista tiden.
Är 1940 infördes 5,1 miljoner kg (mot-
svarande 80 proc. av världsproduktio-
nen) till USA för att lagras där.
Blott det stora och stadigt stigande
metallbehovet, som kriget har fört med
sig, synes göra det möjligt att använda
åtminstone delar av de stora lager som
amerikanarna f. n. ha. Bortsett från
de relativt höga priserna är silver en
tekniskt mycket användbar metall, sär-
skilt på grund av att den av alla me-
taller är den bästa ledaren för såväl
elektricitet som värme.
För Amerika spelar priset knappast
någon roll, dels emedan kostnaderna all-
tid äro av underordnad betydelse i ett
krig, dels för att de stora lagren knap-
past ha något reellt värde. En kvanti-
tet på c:a 100 000 ton ädelmetall kom-
mer i verkligheten att lätta på den rätt
ansträngda metallmarknaden, särskilt
som man lider brist på tillräckliga
kvantiteter tenn. Dessutom förpliktigar
relationerna till Mexico att USA köper
stora mängder mexikanskt silver för att
rädda dess gruvindustri från en säker
ruin.
Världens silverproduktion under åren
1938—1940 (1 ton).
För är 1939 och 1940 saknas uppgifter från
några länder.
Land 1938 1939 1940
Mexico ... 2540 2359 2571
USA 1 988 2122
Canada 720 741
PERU ersdeves 584 574
Australien 465 =—
STAD AIN LE Rss äss reor ee secs VsSEAN — —
Sovjetryssland = =
URYSKIlAn Ca Aererorssesevenbrockes -— —
IB OIÄVIA Na edero rose öoo tös sar de S 225 175
BUTIM ANRT SS 00 ESS SS obe s -92 —
18 Ko ho 3 gosse NsILNN 128 121
Belgiska Kongo AS É 65 —
Argentina = ..... 97 101
Jugoslavien «..... 71 —
New Foundland 44 45
ChHilG ssk var ST 47
Tjeckoslovakien öre — —
IP PINT Ae sskesstaeussee 41 43
NYC ALLIKA To sssteröder es denoe 37 40
DVELIG Od osSser ters l SSV ce 35 —
189060 NaN RD, oo agsgdnoggsrsUNIeA 22 16
TCAITCINGE SE Soo s Seen ser stories — —
Nederl. Indien 19 —
IRTANKIIKG! dess esboseesösre cs — —
Övriga länder ............... — —
Världens totala produk- ,
i 8245 8573
LO) Ho0S0S0c0SBNINDNNLONSÖLGAG 8324
Danska gummibollar
av slakteriavfall
nder de senaste två åren har bristen
på gummibollar varit så stor, att det
varit praktiskt taget omöjligt att upp-
driva sådana och hittills har det varit
omöjligt att framställa en användbar
ersättning. Cigarrhandlare A. Hollinger
i Nykobing har emellertid löst proble-
met och framställer nu en boll som stud-
sar 21/2 m efter fall mot marken. Han
hoppas komma upp i en produktion av
1500—2 000 st/dag inom en kort tid och
är f. n. sysselsatt med en order på
800 000 st. Huvudbeståndsdelen i bollen
är djursenor, som kokas, finhackas och
röres samman samt pressas ut i formar.
Bollarna läggas i vatten och därefter
torkas de på hyllor.
Uppfinnaren visar en bit av den plas-
tiska massan.
De färdiga bollarna läggas till torkning.
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
