Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några synpunkter på problemet snabba båtar, av Hans Axelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SYNPUNKTER PÅ
PROBLEMET
Teknik för Alla nr 50/1942 rela-
teras under rubriken ”Högre fart
till sjöss” en ny båtkonstruktion,
som patenterats av herr Ivan Tro-
éng. Det kan måhända vara av in-
tresse för tidningens läsare att hö-
ra något om en del experiment i
samma riktning, som undertecknad
gjorde år 1938, däribland även för
jämförelse en modell, byggd enligt
den i nyssnämnda artikel omnämn-
de tysken Tietjens” system.
Försöken göra långt ifrån an-
språk på fackmässigt utförande —
de första modellerna byggdes mera
”på känn” — men voro dock äg-
nade att något belysa frågan, om
inte tiden vore inne för de traditio-
nella båttyperna att stryka på fo-
ten för radikala nykonstruktioner.
Detta gäller inte bara kommersiel-
la och militära behov utan i minst
lika hög grad den ”sjösugna” all-
mänhetens små motorbåtar, som
kunde ges måttliga hastigheter med
ringa motoreffekt.
Den grundläggande principen
för att få hög fart på en båt är som
bekant att söka lyfta skrovet ur
det hindrande vattnet, så att båten
kommer att glida som en släde —
plana — ovanpå vattenytan, eller
t. o. m. ett stycke ovanför densam-
ma, i stället för att tränga fram
genom vattnet, vilket senare for-
drar ofantliga motoreffekter så
snart hastigheten överskrider en
viss, ganska låg gräns. Såsom an-
fördes i den nyssnämnda artikeln,
måste man dessutom taga hänsyn
till vattnets tilltagande ”hårdhet”
vid hög fart.
Den traditionella metoden att lyf-
ta båtskrovet ur vattnet är att göra:
bottenfermen sådan, att uppåtrik-
tade tryckkrafter uppkomma, då
båten rör sig framåt. Strängt taget
fordras för detta ändamål endast
en plan yta, som ges lämplig an-
fallsvinkel mot färdriktningen. Av-
vikelser från denna grundform tjä-
na som regel endast att bibringa
båten stabilitet (köl) eller mjukare
gång (spetsig förstäv). Man kan
göra en jämförelse mellan båtar
av detta slag och flygmaskiner.
Flygmaskinens vingar tjäna ju
samma ändamål — att lyfta farkos-
ten i lufthavet. Skillnaden ligger
däri, att flygplanvingen helt omgi-
ves av det bärande mediet, medan
endast båtens undersida fuktas av
vattnet. Detta är en väsentlig skill-
nad. Undersöker man nämligen en
strömlinjeprofil (t. ex. en flygplan-
vinge) i rörelse med lämplig an-
fallsvinkel, skall man finna, att
trycksänkningen ovanför profilen
är betydligt större än trycköknin-
gen under densamma. Därav följer
det olämpliga 1 att endast utnyttja
profilens undersida såsom sker vid
vanliga båttyper.
I enlighet med detta resonemang
byggdes så den första modellen,
där bärkraften skulle levereras av
två korta, breda vingar i luften,
medan endast en smal ”skida” för-
medlade kontakten med vattenytan.
Baktill försågs ”skidan” med två
mindre vingar, som låg i vattnet
och som avsåg att dels förhindra
nedskärning i aktern och dels öka
Modell av luftbär-
planbåt.
ENARBA
ur
Ah & fa ST & &
stabiliteten. Då detta monster förs-
ta gången provades genom bogse-
ring, pressades aktern upp av de
båda små vingarna så kraftigt, att
fören skar ner och hela farkosten
på ett ögonblick försvann under
vattenytan på en djupdykning.
Detta i och för sig nedslående re-
sultat öppnade ögonen för de oer-
hörda krafter, som påverka ett bär-
plan i vattnet. Betänker man, att
lyftkrafterna äro proportionella
mot det omgivande mediets täthet,
och att vattnets täthet är omkring
800 gånger luftens, så inses snart,
att de små bärplanen på modellen
voro mer än tillräckliga att hålla
hela båten upplyft ut vattnet!
Med ledning härav byggdes en
ny modell med torpedformad kropp
och två par korta, fribärande vin-
gar, som vid fart lyfte båten ur
vattnet så att endast vingarnas
undersidor berörde vattenytan. Mo-
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
