LUFTVÄRNS- CENTRAL I USA En bild från en ameri- kansk — luftvärnscen- tral. Alla rapporter om flygföretag, även ovissa och felrappor- terade sådana, marke- ras med små standar och pilar. KARTLÄGGNING AV DEN OSYNLIGA VÄRLDEN | JETERRISEN av mikroskopet vidgade människans synfält och öppnade ett ofantligt nytt forskningsområde för stu- diet av materiens sammansättning. Emellertid bestämmer ljusets våglängd själv den yttersta gränsen och utanför detta område blir det vanliga mikrosko- pet snart vanmäktigt. X-strålarna har en våglängd som är åtskilliga tusen gån- ger kortare än ljusets och i själva verket av samma storleksordning som atomen. Om våra ögon vore mottagliga för X-strålarna och om vi kunde konstruera ett mikroskop med linser, som voro av- passade för dessa, kunde vi kanske se atomer och molekyler. Detta är natur- ligtvis omöjligt och i varje fall skulle inte de strålar ett så litet föremål spri- der kunna upptäckas. Här kommer kristallen till vår hjälp. Von Laue och de båda fysikerna Bragg, far och son, upptäckte att de mätbara X-strålarna spreds från kristaller, bero- ende på den ömsesidiga förstärkningen Då av tusentals molekyler. Var och en av dessa strålar lämnar en viktig upplys- ning om den yttersta kristallenhetens be- skaffenhet (atom eller molekyl), som ger upphov till dem. Sedan alla dessa strålar uppmätts, blir nästa steg att rekonstruera en exakt bild av kristallenhetens atomer och mole- kyler, det vill säga att man på matema- tisk väg utför det som mikroskopet gör med ljusstrålar, Det bereder många svå- righeter men de senaste åren har det blivit möjligt att få fram dessa exakta bilder av synnerligen komplicerade mole- kyler. Bilden visar en teckning av en molekyl av phthalocyanin-platina. Den är fram- ställd i form av en konturkarta, som vi- sar fördelningen av elektronernas täthet i molekylen. De tydligaste spetsarna fö- : reställer individuella atomer och grup- perna om sex stycken i varje hörna är bensolringar. Dessa är anslutna till ett ännu tätare sammankopplat in- re system av kol och kväveato- mer, medan mitt i bilden en enda platinaatom <residerar. Några av de mindre detaljerna är ej exakta, men på det hela taget är bilden riktig. Det är möjligt att mäta avståndet mellan atomerna till mer än en tiondel av en Äneströmsenhet eller 10-? cm, Skalan syns bredvid bilden. Denna sammanställning är hämtad från en av de vikti- gaste kemiska serier, vars intressanta egenskaper klarlagts av professor R. P. Linstead, nu vid Harvarduniversitetet. Karta över en molekyl. Ämnet är phthalocyanin- platina. Molekylen är symmetrisk och framträ- der mycket tydligt. Om 100 mill. molekyler lades bredvid varandra, skulle ; de bilda en rad, som en- JA dast vore 1 em hög. 10 TEKNIK för ALLA Handtelefon av gummi IF neelegn av gummi har lancerats av ”Bell Telephone”, som utarbetat en ny typ med en mängd fördelar. Den är lättare och bjuder på en del förbättringar med avseende på ljudkvaliteten. Gummi- skaftet gör telefonen mera motståndskraf- tig mot stötar. I skaftet, som är gjutet i ett stycke av plastiskt gummi äro ledningar- na införda. Där finnes även en konden- Sato och en handtagsklaff inbyggda. Bakom hörluren på skaftet sitter det en fingerskiva av specialtyp med en diame- ter av 5 cm mot standardtypens 7,5 cm. Skivan som är 150 g lättare än Standarde typen, är täckt av en plåthuv, vari siff- rorna äro inpressade. Fingerhjulet har 2,5 mm höga koniska upphöjningar och tio 1,5 mm djupa försänkningar i stället för de vanliga fingerhålen. Mikrofonen skyddas av en 1 mm tjock, konvex platta, som är gjord av flera bakelitskivor, var- igenom man erhållit osedvanligt stor mot- ståndskraft mot skador. Hörtelefonen skyddas av en 1 mm tjock, konvex platta med bomullsfibrer: En 0,1 MF konden- sator är kopplad i serie med mikrofonen vid provning — vid tppringning eller sam- tal kortslutes den med handtagsklaffen. Transportabla flygfält NIE ere att vid behov snabbt kun- iordningställa landningsplatser är de det pågående kriget av livs- viktig betydelse. Flygstridskrafternas slagkraft tilltager i samma mån som av- ståndet till anfallsmålet minskas, ty ge- nom att den för flygningen erforderliga bensinlasten nedbringas, kan den inbe- sparade vikten utnyttjas för motsva- rande ökning av bomblasten. Tillräck- ligt med flygplatser så nära fronten och anfallslinjen som möjligt äro därför av utslagsgivande betydelse. Amerikanar- na har löst problemet genom att använ- da sig av transportabla flygplatser, s. k. ”Marston Strips” vilka kunna liknas vid en metallmatta. De bestå av ett an- tal metallskenor, vardera 30 m långa, 4 dm breda, 3 mm tjocka, samt med en vikt av 30 kg. Om en sådan matta läg- ges ut över ett tillräckligt stort område kan den användas för landning av de tyngsta flygplan. Storleken av land- ningsytan kan givetvis variera efter be- hov. Fördelarna med en sådan uppfin- ning äro uppenbara, eftersom metallske- norna kunna forslas fram i samma takt som de framryckande markstyrkorna. Långt framskjutna <landningsplatser kunna på detta sätt anordnas, och detta på platser som eljest skulle vara oan- vändbara för landning utan omfattande arbeten. Väte som legerings- element an har påvisat att väte, använt som legeringsmedel i gjutjärn, verkar karbidstabiliserande — den erforderliga vätemängden ligger vid 6,5—0,7 em3/100 g. Hur vätets inverkan sker kan på nu- varande ståndpunkt icke sägas. De pro- ver som behandlats med väte visa en