Den första lysgasen Första lysgasen på Unter den Linden i Berlin. Fr jämnt 150 år sedan ordnade in- genjör William Murdock i den lilla gruvstaden Redruth i sydvästra England belysningen i sitt hus med gas, som han framställde genom att upphetta kol i järnretorter. Under de följande åren ut- arbetade han specialapparater för till- verkning och rening av gas och anlade de första gasverken för brittiska indu- striföretag. En inflyttad tysk, som ändrat sitt namn Winzer till Winsor, fortsatte på den inslagna vägen och slog högljutt på trumman för gasen. Han ville förse London med gasbelysning men möttes av konservatism och fördomar. Man spådde alla möjliga olyckor, som hans befängda påhitt skulle dra med sig. Wal- ter Scott yttrade på tal om saken: — Här finns en galning som vill be- lysa London med — ja vad tror ni? — Med rök! Även Napoleon ansåg förslaget som ”en stor galenskap”. Den lille Winsor vann emellertid över både Napoleon och Walter Scott, och den 28 januari 1807 Första flaskgasen. 12 TEKNIK för ALLA tändes hans första gaslyktor 'på Lon- dons Pall Mall — världens första gasbe- lysta gata. Så småningom upplystes även det övriga London. Amerika följ- de nu efter, och 1816 fick Baltimore sitt gasverk — Förenta staternas första. År 1820 infördes gasbelysning i Paris, som alltså blev den europeiska kontinentens första gasupplysta stad. I England hade man då redan infört ”flaskgas”, som le- vererades till konsumenterna i stora be- hållare. På bilden här nedan ser man en samtida skämttecknares syn på den sa- ken. Den 19 september 1826 tändes gaslyktorna på Berlins snobbränna Un- ter den Linden för första gången. Som man ser på bredvidstående bild var lyxen tämligen enkel. År 1833 upplystes även Wien av fladdrande gaslågor: De första gaslågorna förekom offent- ligt redan 1819 i Sverige. Permanenta gasverk anlades vid Karlslunds egendom nära Örebro och vid Jonsereds fabriker intill Göteborg. Är 1846 byggdes ' det första stenkolsgasverket med distribu- tion till allmänheten i Göteborg, 1852 i Norrköping och först 1853 i Stockholm. Hur de rörliga bilderna kommo till KK iretoskopet uppfanns som bekant av Thomas Edison och kinematografen av bröderna Lumiegre, men enligt påstå- ende skulle en. engelsman William Friese-Greene den 21 juni 1889 inläm- nat en patentansökan på en filmprojek- tor, i vilken med ljuskänsligt ämne be- handlad celluloidfilm användes. Det har varit mycken strid om vem som kom först med uppfinningen av de rörliga bilderna, men enligt ett domstolsutslag i New York 1910 avgjordes, att Friese- Greene hade prioritetsrätt. Den engelska tidskriften Sunday Dis- patch vill göra gällande att kinemato- grafen kom till i Brocke Street i Holborn och var resultatet av samar- bete mellan Friese-Greene och en ingen- Jör vid namn Mortimer Evans. Friese-Greene var född i Bristol den 7 september 1855 och son till en metall- arbetare samt hade sju syskon. Som pojke var han mycket begiven på att ex- perimentera med alla möjliga saker. Se- dan gick han i skola i Cambridge, där matematiken var hans huvudämne och här träffade han William Fox Talbot, som ungefär samtidigt med Daguerre uppfann en metod att göra ljusbilder. Den nya metoden med ljuskänsliga plå- tar fascinerade Friese-Greene. Han blev professionell fotograf och sem sådan reste han några år runt i landet. När han var 27 år gammal, träffade han John Rudge som hade uppfunnit ett system med roterande laternamagica- bilder, varigenom dessa blevo rörliga. Denna leksak fångade hans intresse i lika hög grad som de ljuskänsliga plå- tarna. Han slog sig ihop med Rudge (Forts. å sid. 26.) e NEODYM ÄR ETT ÄMNE MED ljusbrytande egenskaper, som användes i neofanglas för att öka genomskinlighe- ten vid mörker och dimma. Neofangla- set filtrerar ut det gula ljuset, men ge- nomsläpper det gröna och röda obehind- rat. Då gult ljus reflekteras av de flesta ämnen, kommer detta uteslutande att innebära en ökning av de andra färger- nas inverkan på näthinnan, varvid färg- kontrasterna bli lättare synliga. Man får därvid bättre sikt vid mörker och tjocka. Neofanglaset har stor betydel- se vid signalering med signalflaggor. De hittills uppnådda resultaten äro bety- dande, men som neodynets egenskaper ännu inte äro helt utforskade av veten- skapen, är det troligt att fortsatta för- sök komma att innebära ytterligare framsteg. + & KRAFTVERKET VID SAPORO- sjle, som påbörjades år 1927, blev fär- digbyggt och taget i bruk 1931. Det arbetar med en spänning på 163 000 V och en max. effekt av 558 000 kW. Tur- binhuset gör ett överväldigande intryck och inrymmer allt som allt 9 turbiner. Den maximala vattentillförseln är omkr. 24 000 m3/sek, men den genomsnittliga vattenmängden, som tillföres kraftverket är 800 m3/sek. Då de ryska trupperna retirerade från Dnjepr 1941, sprängde de kraftverket och dammanläggningarna och det har ännu inte lyckats att åter iståndsätta dessa. Fd & DANSKT STÅL FRAMSTÄLLES nu av järnavfall i ett nytt danskt stål- valsverk i Fredriksvaerk. Verkets ka- pacitet är 120000 t valsjärn om året, d. v. s. en tredjedel av Danmarks totala förbrukning. Till följd av kriget måste man emellertid nöja sig med en årska- pacitet av ca 40000 t. Anläggningen, som för närvarande sysselsätter 320 man, består av ett stålgjuteri och ett valsverk. Priset på danskt stål är f. n. ung. detsamma som för svenskt. + 0 EN STOR ÖKNING AV PRODUK- tionen av metaller för framställning av stållegeringar och ädelstål har ägt rum under kriget. USA har börjat att ex- ploatera de omfattande men jämförelse- vis fattiga manganmalmer, som funnits i landet. Under innevarande år beräk- nas brytningen av dylika manganmal- mer nå upp i 400 000 ton, vilket är tio gånger mer än före kriget. Även i Bra- silien, Chile, Egypten, Sydafrika samt på Kuba och Guldkusten har produktio-. nen av manganmalm undergått en stark expansion. Även volframutvinningen har under kriget haft en storartad utveckling i USA, Mexiko, Peru, Kuba och Brasilien. Någon knapphet på vanadin lär ej läng- (Forts. på sid. 28.)