fana! boost läns. CUOLTANN Ce kommer det med så stor sr ning avvaktade spegelteleskopet av Olile Norelius. Varje amatör- astronom kan tillverka det förnäm- . liga instrumentet utan att anskaffa några som helst specialverktyg. Och kostnaden är överkomlig! Be- skrivningen fortsätter i TfA nr 28. S< Nu bygga vi ett spegelteleskop < « Ett fint instrument som förstorar upp till 400 gånger > Förs: skola vi i korthet beskriva prin- cipen för stjärnkikare. De flesta har väl någon gång studerat en kamera, som är försedd med mattskiva (visir- skiva) på vilken man kan se bilden upp- och nervänd. Man ställer in bilden ge- nom att skjuta objektivet fram och åter, till dess att bilden tecknar sig skarpt och tydligt på visirskivan. En kamera med lång brännvidd åstadkommer en större bild på visirskivan än en kame- ra med kort brännvidd. Ett objektiv med speciellt lång brännvidd kallas tele- objektiv, och åstadkommer relativt stora bilder på visirskivan. Om man ställer in kameran skarpt på ett avlägset föremål och tittar på bilden på visirskivan genom ett litet försto- 16 TEKNIK för ALLA ringsglas (en lupp) får man en större bild av föremålet än den man uppfattar med blotta ögat utan kamera och lupp. Nu kan man taga bort visirskivan, och ser då fortfarande bilden genom luppen. Bilden är upp- och nervänd som på vi- sirskivan. Det är efter den principen en stjärn- kikare är konstruerad. Ju längre bränn- vidd objektivet har, och ju kortare brännvidd hos luppen, desto större blir förstoringen. Man får den exakta för- storingsgraden hos kikaren genom att dividera objektivets brännvidd med lup- pens (hos kikare benämnt okularet). När man kommer upp i höga försto- ringsgrader, måste objektivet också gö- ras avsevärt större på grund av ljusför- Slipningen av spe- geln är den vikti- gaste och svåraste detaljen i tillverk- ningen. Men om man noggrant föl- jer amvisningarna och arbetar med största omsorg, kan man vara viss om att få ett gott resultat. T. h. en principskiss av in- strumentet. lusterna vid stora brännvidden. Det har gjorts objektiv med större diameter än en meter, men ungefär vid detta mått går den praktiskt användbara gränsen. Ob- jektivets glas blir så tjockt, att det upp- står oöverskådliga svårigheter att åstad- komma en fullständigt klar och blåsfri glaskropp med den tjockleken. Då dess- utom objektivet måste bestå av minst två olika glas sammankittade till en enhet för att eliminera färgspridning och andra brytningsfel, förstår man lätt vilka svårigheter som uppstå vid till- verkning av stora teleskop. Man har där- för mer och mer övergått till spegeltele- skop, vilka ha en konkav spegel i stäl- let för objektiv. Man har t. o. m. åstad- kommit en spegel med fem meters dia- INFALLANDE / LJUSSTRÅLAR PLAN SPEGEL KONKAV SPEGEL Fig. 1.