Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maskinen som social faktor, av B. Traneus - Hobbycirklarnas jubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ycket har skrivits och talats om ma-
skinen som människans fiende. Ma-
skinen har fått skulden för arbetslöshet,
för olycksfall, för överansträngning i
arbetet och för mycket annat. I många
fall bottnar sådan förkunnelse i okun-
nighet eller kortsynthet, i andra fall är
det fråga om medveten agitation.
Ett exempel av sistnämnda slag
kunde man bevittna, då en grävmaskin
första gången kom till användning vid
ett husbygge i huvudstaden för 15—20
år sedan. Maskinen utförde 30 mans
arbete, och av denna anledning yrkade
en kommunisttidning, att maskinens an-
vändning skulle förbjudas. En annan
tidning föreslog då den förstnämnda att
å sin sida bidraga till att skapa arbets-
tillfällen genom att avstå från använd-
ning av sättmaskiner och tryckpress för
sin framställning och i stället låta ut-
skriva sin upplaga för hand!
Skillnaden: mellan de medeltida mun-
karnas metod för tillverkning av skrift-
alster och ’ boktryckarkonstens nutida
möjligheter för massframställning av
Hobbycirklarnas
JUBILEUM
OBBYCIRKLARNA firade ny-
ligen I-årsjubileum och inbjöd
redaktionen att bese firmans utställ-
ningslokaler och taga del av utveck-
lingen under det förflutna året.
Med nöje besågo vi utställningen
och lagret. Flygplan av alla slag, bå-
tar, järnvägar och mekaniska model-
ler. Ja, det var sannerligen ett eldo-
rado för modellbyggare. Särskilt in-
tressant var att se modellerna av de
flygplan, som dagligen omnämnas i
kommunikéerna från stridsfronterna.
Där fanns Avro Lancaster, ”Den Fly-
gande Fästningen”, ”Det Osymmet-
riska”
och ritningen på spantbyggd
modell av Flygvapnets nya B-18, vil-
8 TEKNIK för ALLA
ket nyligen presenterades för allmän-,
heten.
Vid vårt besök fingo vi som slut-
kläm vara med om bedömningen av
insända tävlingsbidrag till Hobby-
modellbyggartävling, som
avslutades den sista maj. Det var ett
ansenligt antal flygplan från alla de-
lar av landet: Genomgående syntes de
oSs vara väl byggda, och vi kunde
med tillfredsställelse notera, att mo-
dellbyggeriet står på en mycket hög
nivå i Sverige. Pristagarnas flygplans-
modeller synas på nedanstående bild,
där en av jurymännen, furir G. Rönn-
cirklarnas
bäck, beundrar förste Pristagarens väl
utförda modell. Red.
Pristagare i Hobbycirklarnas modellbyggar-
tävling.
1. G. Djärf, Stockholm, Grumman ”Sky-
Rocket”; 2. Erik Larsson, Stockholm, Caproni
CA 313, 3. H. Sjödin Lillsjöhögen, Caproni
CA 313, 4. Stig Andersson, Stockholm, Grum-
man ”Sky-Rocket”,
5. Göte Holst, Häl-
singborg, Heinkel He
115(T2), 6. Gunnar
Eriksson, Stockholm,
Grumman ”Sky-Roc-
ket”, 8 Rune Hed,
Dala-Bonäs, Grum-
man ”Sky-Rocket”, 9.
Karl-Axel Olsson,
Höganäs, . Martin
”Marauder” B = 26,
10. Lars Carlsson,
Huvudsta Grumman
”Sky-Rocket”, 11.
Yngste deltagare Per
Hultgren 12 år,
Stockholm, Caproni
Ca 313.
Det fanns myc-
ket att se och myc-
ket att lära,
även för fackman-
nen, på Hobbycirk-
larnas — modellut-
ställning.
tidningar, böcker och andra tryckalster
är så enorm, att vi i vår tid knappast
kunna göra oss ett begrepp därom. Ma-
skinens insatser i denna utveckling äro
ett exempel på dess sociala betydelse.
Man. kan nämligen betrakta som tämli-
gen självklart, att kulturell och social
utveckling gå hand i hand. Länder, där
läskunnigheten står lågt, uppvisa i re-
gel ingen högre genomsnittsstandard
hos folken. Hur skulle man i vår tid
över huvud taget kunna tänka sig upp-
lysning och kunskaper förmedlade, om
ej maskinen öppnat bättre och billigare
möjligheter härför än de gamla klost-
rens skrivsalar? Om maskinens bety-
delse som kulturfaktor är obestridlig,
är fördenskull dess egenskap av social
faktor samtidigt fastslagen.
Om vi därefter återgå till den tidiga-
re omnämnda grävmaskinen, så kan det
ej bestridas, att den gjorde ett par tio-
tal man obehövliga. Kan man därför på-
stå, att maskinen generellt sett skapar
arbetslöshet ?
Den ringaste eftertanke ger vid han-
den, att denna fråga måste besvaras ne-
kande. Istället har maskinen möjlig-
gjort en sådan ökning av arbetstillfäl-
lena, att även ur denna synpunkt dess
sociala betydelse framstår som synner-
ligen stor. Det är tämligen självklart,
att industri och hantverk ej kunnat ge
levebröd åt nära 36 2 av Sveriges be-
folkning, som förhållandet var vid folk-
räkningen 1940, om ej maskinen möj-
liggjort den industriella utvecklingen.
För 100 år sedan kunde blott 814 4 av
vår dåvarande folkmängd hämta sin ut-
komst från industri och hantverk. Att
denna andel nu är mer än 4 gånger så
stor är åtminstone till stor del maski-
nens förtjänst.
En tredje sida av den sociala utveck-
ling, som kan tillskrivas maskinen, är
att finna i det förbilligande av de flesta
varor, som blivit följden av att indu-
strien tagit hand om deras tillverkning.
Dessa billigare priser komma alla kon-
sumenter till godo och innebära en för-
bättring av folkets levnadsstandard. Vi
kunna skaffa oss mera av denna värl-
dens goda än på sin tid föräldrarna och
farföräldrarna. Vad som för dem var
en ofta oöverkomlig lyx, är nu vardags-
mat för de flesta. :
Ett exempel på en sådan utveckling är
sockret, varav förbrukningen på
1870-talet endast var 6—7 kg per in-
vånare mot närmare 50 kg före den
nuvarande ransoneringen. Den ökade
förbrukningen är helt och hållet att till-
skriva sockerprisets sänkning, vilken å
sin sida beror på ökat sockerutbyte ur
betorna genom växtförädling och ökad
sockerproduktion per arbetare, möjlig-
gjord genom driftskoncentration inom
(Forts. å sid. 23.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
