Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: jungfru—kallkatodrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK för ALLA
:s TEKNISKA ORDBOK
Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten:
= ampere c:a = cirka etc. = etcetera
at = atmosfär d. o. = detta ord ev. = eventuell
atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga ex. = exempel
atomv. = atomvikt e, dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. f. = i stället för
beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk jfr = jämt Ör
bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t)
hl = hektoliter
hk = hästkraft
inkl. = inklusive
kg = kilogram
g = gram kcal = kilokalori
m =
konc, = koncentrerad max = maximum Tesp.
EN = kokpunkt m
m
kem. = kemisk lat. = latin mm = millimeter spec. = speciell(t)
meter : osv. = och så vidare sp. v. = spec
= respektive t. ex. = till Pere erg
. fll. = med flera s. k. = så kallad Vv = volt
.m, = med mera smpkt = smältpunkt W = watt
järnsulfat: ferrosulfat, järnvitriol.
Gröna kristaller. Användes inom
färgeriindustrien samt för vat-
tenrening m, m.
järnsvamp: mjukt järn av svamp-
aktig konsistens. Erhålles vid
reduktion av järnmalm utan
smältning.
järn-vätemotstånd: motstånd i en
atmosfär av vätgas. J. framsläp-
per en ström som inom vida
gränser är oberoende av spän-
ningen och användes därför ofta
till konstanthållande av en elek-
trisk ström.
jäsning: sönderdelning av vissa
organiska föreningar medelst
jästsvampar (enzymer) och bak-
terier. Förekommer som alko-
holjäsning <(sönderdelning av
socker i alkohol och koldioxid),
smörsyrejäsning (sönderdelning
av socker eller mjölksyra i smör-
syra, koldioxid och väte), mjölk-
syrejäsning (mjölks ”surning”)
m. fl
jäst: mikroorganism av encellig
struktur. Användes till att i
sockerlösning frambringa jäs-
ning. Jästsvampar föröka sig
genom knoppning.
K
kabel: 1) grovt tågvirke, som
sammanslagits medsols av 3 åä 4
trossar (s. k. kardeler, se d. 0.),
2) elektrisk ledare, avsedd
att förläggas under markytan
antingen direkt i jorden eller i
särskilda kanaler (kabeltrum-
mor). K. innehåller en eller
flera enkla eller av en mång-
fald enkelledare hoptvinnade
ledare, vilka, isolerade från var-
andra, antingen äro koncen-
triskt anordnade eller tvinnade.
Ofta inneslutas samtliga ledare
i en blymantel (se blykabel)
utanpå vilken, till skydd mot
mekanisk åverkan, ibland är
anordnad en armering av järn-
band eller järntråd (armerad
kabel).
126
kabelkorrosion: förstöring av ka-
belmanteln genom vagabonde-
rande jordströmmar.
kabelmantel: mantel av bly, som
omgiver ledarna i en kabel och
skyddar desamma mot yttre
(mekanisk) åverkan och mot
inverkan av (störningar från)
närbelägna kablars eller luft-
ledningars magnetiska fält.
kabeltrumma: se kabel.
kadmium: Cd, metall. Atomv.
112,4. Atomnr 48. Sp. v. 8,64.
Smpkt 321”. Kadmiumsulfid
användes som gul målarfärg.
kadmiumelement: normalelement
(se d. 0.) med en positiv pol
av kvicksilver, en negativ pol
av kadmiumamalgam och 12,5
0 kadmium samt en elektrolyt
av mättad kadmiumsulfatlös-
ning. Dessutom förefinnes en
depolarisator (se d. 0.) av
kvicksilversulfat. Elektroder,
elektrolyt och depolarisator äro
inneslutna i ett glaskärl av H-
form. Emk-en ändrar sig med
temperaturen wungefär fyra
hundratusendelar (0,00004) per
grad Celsius. K. har numera
helt utträngt övriga normalele-
ment (Clarkelement, Flemings-
element m. fl.). Kallas även
Westons normalelement.
koinit: mineral utgörande kalci-
umklorid och magnesiumsulfat.
Användes som kaligödselmedel.
kakel: platta av bränd lera med
en glaserad, vit eller färgad
yta. Användes till väggbekläd-
nad och kakelugnar m. m.
kalander: 1) maskin för glättning
av papper och tyg, bestående av
flera på varandra liggande
valspar, där det ena vanligtvis
är av stål och den andra av hårt
sammanpressade pappskivor, 2)
maskin för pressning av papp-
matriser.
kaleinering : avlägsnande av kri-
stallvatten ur salt. Utföres ge-
nom upphettning utan lufttill-
träde.
kalcium: Ca, metall. Atomv. 40.08.
Atomnr 20. Smpkt 810”. Före-
kommer som karbonat, sulfat,
fluorid m. m. Metallen fram-
ställes genom: elektrolys.
kaleiumbisulfit : svavelsyrlighe-
tens sura kalciumsalt. Fram-
ställes ur svaveldioxid och kalk-
sten. Användes som koksyra vid
framställning av cellulosa en-
ligt sulfitmetoden.
kalciumhydroxid: släckt kalk, Vitt
pulver, framställt av osläckt
kalk genom behandling med vat-
ten. Användes till murbruk,
gödningsmedel, i garverier, i
sockerindustrin m. m.
kaleiumkarbid: gråvit pulvermas-
sa eller bitar, utgörande före-
ning mellan kalcium och kol.
Framställes i elugn av osläckt
kalk och kol. Användes för:
ön av acetylen (se
ONS
kalciumkarbonat: mineral före-;
kommande som kalksten, krita
och marmor. Användes som
byggnadsmaterial, till fram-
ställning av osläckt kalk, kal-
ciumbisulfit m. m.
kalciumklorid: hygroskopiskt (vat-’
tenupptagande) ämne i form av
färglösa kristaller. Användes i
exsickatorer (se d. 0.), till fram-
ställning av kalcium och som
dammbindningsmedel på grus-
vägar.
kalciumoxid: osläckt kalk. Vitt
pulver. Framställes ur kalksten
genom bränning. Med vatten
övergår k. till kalciumhydroxid
(släckt kalk).
kaleiumsulfat: se gips.
kali: detsamma som kaliumoxid.
kaliber: inre diameter av ett
skjutvapens eldrör. Angives i
tum, dm eller mm (för hagel-
gevär även med en siffra, som
anger det antal blykulor av lop-
pets diameter, som gå på ett
engelskt skålpund).
kalibermått: 1) mätverktyg för
mätning av inre mått, t. ex. hål-
diameter, 2) detsamma som ka-
liber (se d. 0.).
kalibrera: 1) noggrant uppmäta
t. ex. cylinderdiametrar, 2) be-
stämma (gradera) en skala el-
ler ett mått.
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
