har man också kunnat konstatera, att de- ras effekt är ringa. En arbetshäst ut- vecklar i genomsnitt en effekt av c:a fyra tiondels teknisk hästkraft, en män- niska bara en tiondel. F Men — människan har i stället bli- vit begåvad med intelligens. ' När man fann, att den energi och därmed den arbetsmängd per tidsenhet, som hon förmådde utveckla, var jämförelsevis li- ten, började hon att se sig om efter andra energimängder, som skulle hjälpa henne till större effekter. Hon hade försökt, alltifrån Arkimedes och Eukli- des dagar, att medelst en solmaskin ta dem direkt från solen, men misslyckats. — Hon var tvingad att gå omvägar. — Hon gick ut i naturen och fann berg- oljan, stenkolen och vattenfallen. I bergoljan och stenkolen fann hon i ytterst koncentrerad form den potenti- ella, kemiska solenergi, som lagrats i milliontals växter eller djur under före- gående tidsskeden. I vattenfallen fann hon det av solen upplyftade vattnets energi, såsom rörelseenergi frigjord och gripbar i Niagaras skummande vatten- flöde, i de schweiziska alpernas dånande fjällfloder eller i de norrländska älvar- nas brusande forsar. För att kunna tillgodogöra sig dessa energimängder och få en för ett visst slag av arbete mera lämpad energiform, byggde hon energiom van d- lingsmaskiner, såsom vatten- hjul, vattenturbiner, ångmaskiner, för- bränningsmotorer, elektriska maskiner osv., med ett gemensamt namn kallade kraftmaskiner. För att med tillhjälp av den genom kraftmaskinen erhållna energin kunna utföra det direkta arbetet byggde hon lyftkranar, tröskverk, fjäderhammare, fräsmaskiner osv., med ett gemensamt namn kallade arbetsmaskiner. Figur 1 visar schematiskt energins väg från en bergsjö till arbetsmaskinen i verkstaden. Bland <arbetsmaskinerna <särskiljer man i stort sett tre olika slag, nämli- gen maskiner, avsedda att förändra ett föremåls läge, exempelvis en travers; maskiner, avsedda att för- ändra ett föremåls inre beska f- fenhet, exempel en härdmaskin och maskiner, avsedda att förändra ett före- måls form, t. ex. en ånghammare. Vid de maskiner, som äro avsedda till att förändra ett föremåls form, märker man sådana, som förändra arbetsstyc- ket genom tryck, slag eller dragning, varvid föremålets volym praktiskt ta- get bibehålles konstant och sådana som förändra arbetsstycket medelst skäran- de verktyg, varvid arbetsstyckets volym minskas. Gemensamt för alla formför- ändrade maskiner är, att de så gott som undantagslöst äro försedda med ett eller flera verktyg, varför de också kallas för verktygsmaskiner. Till verktygsmaskinerna höra sålunda bl. a. svarvar, borr-, fräs-, hyvel- och slipma- skiner. En verktygsmaskin har två huvud. grupper av maskinelement. Den ena gruppen har till ändamål att överföra nödvändig effekt och ge ar berts- stycket erforderliga rörelser, me- dan den andra gruppens uppgift är att överföra effekt och rörelse till v e r k- tyget. Med tanke på tillvägagångs- Vattnets rörelse- energi Vattnets läges energi , Tubror Turbin | Axelenergti Pig. 1. Elektrisk energi Generator Den maskinella | Kraftledning Den mänskliga a rodukt a C ; AP Ae mn RONSON Elektrisk energt NN EN Axelenergi sättet vid arbetets utförande kan man skilja mellan vanliga maskiner, där var- je deloperation igångsättes eller utföres av arbetaren, samt halv- och helautoma- ter, där maskinen själv utför den pla- nerade formförändringen av arbetsstyc- ket. Skillnaden mellan halv- och hel- automater består huvudsakligen däri, att man vid halvautomater måste spänna fast arbetsstycket för hand, under det att den helautomatiska maskinen ombe- sörjer såväl den ryckvisa frammatnin- gen som fastspänningen av råvaran eller arbetsstycket. Materialet, som bearbe- tas i halvautomater, utgöres vanligen av gjutna detaljer, medan helautomater- na arbeta i stångmaterial. 2. Energibehovet vid verktygsmaskiner nergibehovet vid verktygsmaskiner är i hög grad beroende av det arbete maskinerna i fråga äro avsedda att ut- föra. Maskintyper, som ha till huvud- uppgift att på kortast möjliga tid verk- ställa en genomgripande formförändring av arbetsstycket, fordra stora tillgängli- ga energimängder per tidsenhet, medan maskiner, vilkas huvudändamål är- att med tillhjälp av en mångfald olika ma- skinella organ utföra en slutgiltig, komplicerad formgivning av arbetsstyc- ket till noggranna mått, ej äro i behov av särskilt stora effekttillgångar. Önske- målet att göra maskinerna så använd- bara och ekonomiska som möjligt för blandad tillverkning har lett till att man här ofta tar hänsyn till båda ovan nämnda anspråk, då man bestämmer drivmotorernas hästkraftantal. Fram- ställningen av allt bättre verktygsmate- rial, vilket givit som resultat högre pro- duktionsförmåga hos de skärande. ma- skinverktygen, har medverkat till att höja den ekonomiskt gynnsamma energi- förbrukningen. Tabell I visar som exempel drivmoto- rernas styrka vid snabbsvarvar med 200 mm:s dubbhöjd, avsedda för verktyg av olika material. Tabell I. Vanlig effekt Verktygsmaterial: å drivmotor c:a KFO LSbälsSNADDStäl ccccccessevecpsskosker ep 2,5 hk Snabbstål-skärlegeringar — .s.......... DJ Sintrade skärmetaller s....ss.s..sss.cc> IK0EES En verktygsmaskins kapacitet ur ren (Forts. på sid. 23.) TEKNIK för ALLA 19