Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppför berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dån följa den gigantiska mekanismens
arbete och studera de enskilda delarnas
uppgifter och verkningssätt. Men en de-
talj — den kanske allra intressantaste:
säkerhetsanordningen — är i regel för-
borgad för vår blick. Den moderna lin-
banans säkerhet vilar först och främst
på de ofta osynliga grip- eller tångbrom-
sar, varmed bägge vagnarna äro försed-
da och som med sina väldiga stålklor el-
ler järnkäftar blixtsnabbt klamra sig
fast vid skenan eller rälsen, för den
händelse ett kabelbrott e. d. skulle in-
träffa. Utan denna automatiskt ver-
kande säkerhetsmekanism skulle linba-
nans vagnar eller hissarna kunna stör-
ta ned i svindlande avgrunder och med
död och levande last krossas till små-
smulor så snart en dylik olycka råkade
tionen förbättrades ytterligare av den
framstående ingenjören Roman Abt, som
dels uppfann sitt speciella kuggstångs-
system med helfrästa kuggstänger och
”skena” i ett — alltså en mera helgju-
ten ”stege” — dels anlade ett flertal be-
kanta linbanor av ny, sinnrik typ. I un-
gefär samma takt som konstruktionerna
förbättrades, började ånglokomotivet
allt mer och mer ersättas av det elekt-
riska. Eleganta rälsbussar och hela
elektriska tågsätt klättra nu lekande
lätt uppför t. o. m. så branta stigningar
som ända till 480 pro mille, dvs. en lut-
ning av nästan 45 graders vinkel... Just
denna maximistigning finnes på en viss
sträcka av den berömda: Pilatusbanan i
Schweiz, världens brantaste kuggstångs-
bana, som f. ö. kan uppvisa en alldeles
särskilt intressant variation av kugg-
stångsprincipen. På denna bana är näm-
ligen kuggstången dubbeltandad i sid-
led, och i dessa kuggrader rotera sedan
på bägge sidor vågrätt ställda kugghjul,
varigenom risken för en urspåring är så
gott som alldeles eliminerad.
För trafikens trygghet och säkerhet är
väl sörjt genom en hel rad sinnrika
spärr- och låsmekanismer, automatiska
skydd och bromsar av olika slag. Vid
materialbristningar, strömavbrott etc.
träda dessa anordningar i säkerhetens
tjänst omedelbart i funktion, och för
denna invecklade och skiftande appara-
tur har man tagit alla former av fysisk
kraft och energi i anspråk: ånga, elekt-
ricitet, tryckluft eller vakuum m. m.
Härigenom förebyggas de katastrofala
följderna av allehanda tänkbara olycks-
händelser, t. o. m. sådana, som kunna
vållas av mänskligt förbiseende, slarv
eller glömska hos personalen vid banan,
varigenom trafiksäkerheten tryggats i
fullt ut samma omfattning som vid van-
liga järnvägar eller i nästan ännu högre
och vidsträcktare grad.
Ett nästan svindlande intryck av tek-
nisk djärvhet får man av trafiken på
den sortens linbanor, som gå fram över
väldiga avgrunder, från den ena höga
bergstoppen till den andra eller svinga
sig förbi och över de brantaste stup på
smäckra linor allt högre och högre upp
i fjäll- och alpvärlden, där turisthotel-
len flockat sig på sluttningarna som få-
gelnästen och där städer och byar ligga
strödda som sparvflockar i dalarna. Pas-
sagerarna på dessa s. k. ”hängbanor” ha
intet annat att lita sig till än den tekni-
kens fulländning, som här alldeles sär-
(Forts. på sid. 22.)
hända. Ög
2 4
ILL EA j15o DD
G od Ua. 2 3
ÄN)
ANY Ä Ö Äg
W
En helt annan typ av bergbana fin- NA NE a
ner man i de s, k. kuggståmgsbanorna —
en konstruktion, som måste användas
särskilt på sådana ställen, där den kraf-
tiga lutningen medför, att adhesionen
mellan skena och hjul ej är tillräckligt
stor för tågets framförande. Vagnarna
eller tågsättet måste därför bokstavli-
gen klättra — uppför eller utför, allt
eftersom terrängen är beskaffad — och
detta sker med tillhjälp av kugghjul,
som griper in i en kuggstång, fäst mel-
lan skenorna vid syllarna. På så sätt
— man skulle kunna säga: ”slussas”
tåget uppför branterna eller kliver upp
i höjden som på en stege, och ”stegen”
är i detta fall en rad kuggar, som satts
in mellan två profiljärn. Kugghjulet är
monterat vid en av lokomotivets drivax-
"lar, och likt ett annat förunderligt mud-
der- eller uppfordringsverk kan man
alltså få se ett helt järnvägståg med ett
stort antal vagnar klättra uppför bran-
ter och stigningar. En sådan kugg-
stångsbana av stegekaraktär var ur-
sprungligen den av Nikolaus Riggenbach
konstruerade bergbanan mellan Vitznau
och Rigi, den första kuggstångsbanan i
Gamla världen, öppnad för trafik år
1871, förebilden till en mängd andra dy-
lika bergbanor i olika länder och en
epokgörande uppfinning som gjorde sin
upphovsman världsberömd. Konstruk-
IN
TEKNIK för ALLA = 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
