TEKNIK FÖR ALLA:s OBS! TEKNISKA ORDBOK Som några förargliga korrekturfel tyvärr insmugit sig på sid. 185—188 (TfA nr 43), publiceras dessa sidor här nedan och på nästa sida i rättat skick. genomlysande men ej genom- skinlig utfällning i glaset. Be- nämnes ofta benglas. mjölksocker : laktos. Vita söta kris- taller, förekommande i mjölk. - Mesost ? är orent m, mjölksyra: oxipropionsyra. Bildas i mjölk genom mjölksyrajäsning av mjölksockret och vid muskel- arbetet ur stärkelse (mjölksyra förorsakar musklernas samman- dragning). mks-systemet: se meter-kilogram- sekund-systemet. modell: 1) i allmänhet: förebild, efter vilken en slutprodukt ut- föres, 2) vid gjutning: en i trä, metall eller gips framställd exakt kopia av det föremål, som skall gjutas och efter vilken formningen sker, 3) förminskad kopia av föremål. modellborr: mindre spetsformad ”handborr”, som användes för upptagning av små hål och egentligen icke verkar som borr i vanlig mening utan mera som syl eller pryl. modelldubb: dubb av varierande konstruktion, jämte tillhörande styrhylsa spec, avsedd att efter montering vid respektive tvenne gjuterimodellhalvor styra dessa i förhållande till varandra, så att de under formningen alltid komma att ligga i rätt inbördes läge. modellkrympning: se krympning 1). modeli-modell: se modermodell, modellutslag : innan själva modell- arbetet för gjutning påbörjas, måste modellsnickaren med led- ning av arbetsritningen ”slå ut” dvs. rita upp modellen i natur- 188 lig storlek efter krympmått och med hänsyn till arbetsmån. Det- ta kallas för m. moderlut: vätska från vilken ett utkristalliserat ämne avlägs- nats. modermodell: vid gjutmodelltill- verkning den allra först (van- ligtvis i trä) utförda modellen, vars avgjutningar i metall se- dan utgöra de modeller, efter vilka den produktionsmässiga formningen (se d. 0.) sker. Kal- las även ”modell-modell”. modul: 1) i allmänhet tal, som lägges till grund för beräkning av olika slags materiella anord- ningar och därvid anger förhål- landet mellan vissa av dess mått. Kallas även modyl, 2) vid kugg- hjul förhållandet mellan kug- garnas delningsdiameter i milli- meter och kuggantalet eller mel- lan kuggdelningen och talvärdet 7 (pi). modulator: anordning för module- ring av en bärfrekvens (jfr mo- dulering). modulatorrör: elektronrör, använt som modulator (se d. 0.). modulering: sammanfogning av tvenne olika frekvenser. T. ex. tonfrekvens och bärfrekvens i en. gemensam elektromagnetisk våg (bärvågen) på sådant sätt, att antingen bärvågens ampli- tud eller dess frekvens varierar i takt med tonfrekvensen (amp- litudmodulering resp. frekvens- modulering). moduleringsgrad: förhållandet mellan tonfrekvensens och bär- frekvensens amplitud, modyl: se modul. meter-kilogram-sekund-systemet: mks-systemet av måttenheter enligt 1935 års förslag: 1) en- het för kraft, I newton är den kraft, som ger massan 1 kg accelerationen 1 m/s?2, 2) en- het för energi, 1 joule, är det arbete, som uträttas av kraften 1 newton, då vägen i kraftens riktning är 1 m, 3) enhet för effekt, I W, är en effekt av 1 joule per sekund, 4) enhet för strömstyrka, 1 A, är styr- kan av den konstanta ström, som, om den flyter genom var- dera av två raka parallella le- dare av oändlig längd (och med ett litet tvärsnitt) på 1 meters avstånd i vakuum, påverkar dessa ledare med en kraft av 2 . 107 newton per meter av deras längd, 5) enhet för spän- ning, 1 V, är den elektriska potentialdifferensen mellan två punkter på en ledare, som ge- nomflytes av en konstant ström På tr La RAN öda iden. mellan dessa frigjorda effekten är 1 WI=6)! enhet för resistans, 1 ohm, är resistansen mellan två punkter på en ledare, om en konstant potentialdifferens av 1 V, som upprätthålles mel- lan dessa punkter, åstadkom- mer en strömstyrka i ledaren av 1 A,. 7) enhet för elekt- ricitetsmängd, 1 coulomb, är den = elektricitetsmängd, som transporteras under en sekund av ene svrLOME PALT LG ssASERLS) enhet för kapacitans, 1 farad, är kapacitansen hos en konden- sator, mellan vars plattor upp- står en spänning av 1 V, när den uppladdas med en elektri- citetsmängd av en coulomb, 9) enhet för induktans, 1 henry, är induktansen hos en sluten strömkrets, i vilken induceras en spänning av 1 V, när ström- men i kretsen likformigt varie- rar med 1 A per sekund, 10) enheten för magnetisk flux (magnetiskt flöde), en weber, är den flux som, när den skär en strömkrets med ett lind- ningsvarv i denna, orsakar en spänning av 1 V, om den på 1 sekund likformigt avtager till noll. meterklinka: trådklinka enl. met- riskt system, vid vilken tråden numreras efter diametern i mm, så att numret = 10 x diam. En jämförelse med ”Birmingham Wire Gauge” (se d. 0.) ger vid handen att: I BWG svarar mot nr 76 och 36 BWG svarar mot nr 1 meterkona: normaliserad konform (av tyskt ursprung) för infäst- ningsskaftet vid maskinborrar, -brotschar, -gängtappar e. dyl. De fyra minsta av dessa kon- former <JÖöverensstämma med motsvarande morsekonor. meterprototyp: se meter. meterstock: måttstock, bestående av flera med varandra ledade delar, vilka äro fortlöpande graderade på ena kanten en- ligt metersystemet och på and- ra med engelska tum, verktum och liknande. Kallas "vanligare för tumstock. metersystemet: ett system av måttenheter, grundat på meter (se d. 0.), gram och jämna tio- multipler och tiondelar, hund- radelar osv. av dessa. Samtli- ga kulturnationer ha biträtt 185