Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: meter-kilogram-sekund-systemet—modyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK
FÖR ALLA:s
OBS!
TEKNISKA ORDBOK
Som några förargliga korrekturfel tyvärr insmugit sig på sid. 185—188 (TfA
nr 43), publiceras dessa sidor här nedan och på nästa sida i rättat skick.
genomlysande men ej genom-
skinlig utfällning i glaset. Be-
nämnes ofta benglas.
mjölksocker : laktos. Vita söta kris-
taller, förekommande i mjölk. -
Mesost ? är orent m,
mjölksyra: oxipropionsyra. Bildas
i mjölk genom mjölksyrajäsning
av mjölksockret och vid muskel-
arbetet ur stärkelse (mjölksyra
förorsakar musklernas samman-
dragning).
mks-systemet: se meter-kilogram-
sekund-systemet.
modell: 1) i allmänhet: förebild,
efter vilken en slutprodukt ut-
föres, 2) vid gjutning: en i trä,
metall eller gips framställd
exakt kopia av det föremål, som
skall gjutas och efter vilken
formningen sker, 3) förminskad
kopia av föremål.
modellborr: mindre spetsformad
”handborr”, som användes för
upptagning av små hål och
egentligen icke verkar som borr
i vanlig mening utan mera som
syl eller pryl.
modelldubb: dubb av varierande
konstruktion, jämte tillhörande
styrhylsa spec, avsedd att efter
montering vid respektive tvenne
gjuterimodellhalvor styra dessa
i förhållande till varandra, så
att de under formningen alltid
komma att ligga i rätt inbördes
läge.
modellkrympning: se krympning
1).
modeli-modell: se modermodell,
modellutslag : innan själva modell-
arbetet för gjutning påbörjas,
måste modellsnickaren med led-
ning av arbetsritningen ”slå ut”
dvs. rita upp modellen i natur-
188
lig storlek efter krympmått och
med hänsyn till arbetsmån. Det-
ta kallas för m.
moderlut: vätska från vilken ett
utkristalliserat ämne avlägs-
nats.
modermodell: vid gjutmodelltill-
verkning den allra först (van-
ligtvis i trä) utförda modellen,
vars avgjutningar i metall se-
dan utgöra de modeller, efter
vilka den produktionsmässiga
formningen (se d. 0.) sker. Kal-
las även ”modell-modell”.
modul: 1) i allmänhet tal, som
lägges till grund för beräkning
av olika slags materiella anord-
ningar och därvid anger förhål-
landet mellan vissa av dess mått.
Kallas även modyl, 2) vid kugg-
hjul förhållandet mellan kug-
garnas delningsdiameter i milli-
meter och kuggantalet eller mel-
lan kuggdelningen och talvärdet
7 (pi).
modulator: anordning för module-
ring av en bärfrekvens (jfr mo-
dulering).
modulatorrör: elektronrör, använt
som modulator (se d. 0.).
modulering: sammanfogning av
tvenne olika frekvenser. T. ex.
tonfrekvens och bärfrekvens i
en. gemensam elektromagnetisk
våg (bärvågen) på sådant sätt,
att antingen bärvågens ampli-
tud eller dess frekvens varierar
i takt med tonfrekvensen (amp-
litudmodulering resp. frekvens-
modulering).
moduleringsgrad: förhållandet
mellan tonfrekvensens och bär-
frekvensens amplitud,
modyl: se modul.
meter-kilogram-sekund-systemet:
mks-systemet av måttenheter
enligt 1935 års förslag: 1) en-
het för kraft, I newton är den
kraft, som ger massan 1 kg
accelerationen 1 m/s?2, 2) en-
het för energi, 1 joule, är det
arbete, som uträttas av kraften
1 newton, då vägen i kraftens
riktning är 1 m, 3) enhet för
effekt, I W, är en effekt av 1
joule per sekund, 4) enhet för
strömstyrka, 1 A, är styr-
kan av den konstanta ström,
som, om den flyter genom var-
dera av två raka parallella le-
dare av oändlig längd (och med
ett litet tvärsnitt) på 1 meters
avstånd i vakuum, påverkar
dessa ledare med en kraft av
2 . 107 newton per meter av
deras längd, 5) enhet för spän-
ning, 1 V, är den elektriska
potentialdifferensen mellan två
punkter på en ledare, som ge-
nomflytes av en konstant ström
På tr La RAN öda iden. mellan
dessa frigjorda effekten är 1
WI=6)! enhet för resistans, 1
ohm, är resistansen mellan två
punkter på en ledare, om en
konstant potentialdifferens av
1 V, som upprätthålles mel-
lan dessa punkter, åstadkom-
mer en strömstyrka i ledaren
av 1 A,. 7) enhet för elekt-
ricitetsmängd, 1 coulomb, är
den = elektricitetsmängd, som
transporteras under en sekund
av ene svrLOME PALT LG ssASERLS)
enhet för kapacitans, 1 farad,
är kapacitansen hos en konden-
sator, mellan vars plattor upp-
står en spänning av 1 V, när
den uppladdas med en elektri-
citetsmängd av en coulomb, 9)
enhet för induktans, 1 henry,
är induktansen hos en sluten
strömkrets, i vilken induceras
en spänning av 1 V, när ström-
men i kretsen likformigt varie-
rar med 1 A per sekund, 10)
enheten för magnetisk flux
(magnetiskt flöde), en weber,
är den flux som, när den skär
en strömkrets med ett lind-
ningsvarv i denna, orsakar en
spänning av 1 V, om den på
1 sekund likformigt avtager till
noll.
meterklinka: trådklinka enl. met-
riskt system, vid vilken tråden
numreras efter diametern i mm,
så att numret = 10 x diam. En
jämförelse med ”Birmingham
Wire Gauge” (se d. 0.) ger vid
handen att: I BWG svarar
mot nr 76 och 36 BWG svarar
mot nr 1
meterkona: normaliserad konform
(av tyskt ursprung) för infäst-
ningsskaftet vid maskinborrar,
-brotschar, -gängtappar e. dyl.
De fyra minsta av dessa kon-
former <JÖöverensstämma med
motsvarande morsekonor.
meterprototyp: se meter.
meterstock: måttstock, bestående
av flera med varandra ledade
delar, vilka äro fortlöpande
graderade på ena kanten en-
ligt metersystemet och på and-
ra med engelska tum, verktum
och liknande. Kallas "vanligare
för tumstock.
metersystemet: ett system av
måttenheter, grundat på meter
(se d. 0.), gram och jämna tio-
multipler och tiondelar, hund-
radelar osv. av dessa. Samtli-
ga kulturnationer ha biträtt
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
