Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TfA:s yrkeskurser: Härdning av snabbstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härdning av snabbstål
Medan en härdningstemperatur av
850—900? är förkastlig vid härdning
av ett kolstål med hög kolhalt, fordrar
snabbstålet temperaturer av 1200 å
1300” för att fullt komma till sin rätt.
Uppvärmningen sker, liksom vid
smidningen, långsamt till rödvärme,
varefter temperaturen stegras relativt
hastigt. Om man har en speciell härd-
ugn med effektiv kontroll av tempera-
turen, tar man upp denna till 1250 å
1300 grader vilken härdningstempera-
tur ger den största hårdheten och
driftslängden. Sker uppvärmningen i en
vanlig ässja, uppvärmes arbetsstycket
till vitvärme eller till dess att spetsen
på skäret börjar smälta. Detta senare
kännes igen därpå att små mörka blå-
sor bildas på den vitglödande stålets
yta. Skulle, trots försiktighet, en obe-
tydlig del av eggen smälta bort, spelar
detta på ett vanligt svarvstål mindre
roll, då detta vid en efterföljande slip- ”
ning lätt kan justeras. Vid fasonstål,
som givits sin rätta form före härd-
ningen och vid vilka nedsmältningen
av eggen skulle medföra att verktyget
förstördes, måste man nöja sig med en
lägre temperatur, men denna bör und-
der alla förhållanden uppgå till begyn-
nande vitvärme.
Som avkylningsmedel användes bläs-
terluft eller linolja, däremot aldrig vat-:
ten. Bästa resultatet vid härdning i lin-
olja uppnås, om denna förvärmts till
50 grader. Härdning i olja av vanlig
rumstemperatur förekommer dock vid
enklare verktyg. Beträffande neddopp-
ningen i härdvätskan gälla samma reg-
ler, som framhållits vid beskrivningen
av kolstålets avkylning. Det är av
vikt, att mängden av avkylningsvätska
är rikligt tilltagen i förhållande till
verktygets dirnensioner.. I annat fall
blir oljan så varm, att den antändes och
ställer till oreda.
Fig. 16.
Fig. 15.
Brinell Kolstål — —- —- —- —- Snabbstål
800
700 pemak S SN
N ÅA
Dö 600 a RE
av Ny
7 SK
a SN
00 3
2 Sd
Fo
HT
400 3
N
iv
300 -
100 200 300 400 500 600 700 800C.
Temperatur
16 TEKNIK för ALLA
Anlöpning av snabbstål. Fasonstål
och andra verktyg, som härdats från
relativt låga temperaturer (upp till
1200 grader) böra ej anlöpas. Snabb-
stålsverktyg däremot, vid vilka man
med visshet vet, att härdningstempera-
turen varit upptagen till närmare
1300 grader, kunna bibringas en rätt
betydande ökning i hårdhet genom an-
löpning till 550 å& 600 grader, Denna
anlöpning bör dock inte företas, utan att
temperaturen kan kontrolleras med till-
förlitliga instrument, emedan en an-
löpning till lägre eller högre temperatu-
rer än c:a 6V0 grader medför, att stå-
let blir mjukare, än det var i oanlöpt
tillstånd. Diagrammet i figur 15 visar
hur hårdheten hos ett vanligt kolstål
och csnabbstål förändras vid anlöpning.
Glödgning av snabbstål. Ett snabb-
stål, som efter smidningen skall bearbe-
tas med skärande verktyg, bör alltid
glödgas. Lämplig glödgningstemperatur
är 8vv äå 850 grader. Arbetsstycket pac-
kas in i träkolsctybb eller finkrossad
tåckjärnsspån och värmes långsamt upp
till lämplig temperatur. Denna hålles
så länge, att man är säker på att stå-
let blivit väl genomvarmt, och därefter
lämnas det Hela att svalna långsamt
under en tid av 2 å 3 timmar.
Ett snabbare sätt att göra stålet till-
räckligt mjukt för bearbetning är att
under en halv timmes tid hålla det vid
en temperatur av 760 å 780 grader och
: därefter låta det kallna i luft.
(Forts. i nästa n:r).
Fig. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
