Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektronmikroskopet, av Erik H. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Figi- 2.
kolloidalt guld. De smala bleka trådarna
är virus och de svarta punkterna kol-
loidalt guld. Förstoring c:a 42000 ggr.
Tobaksmosaikvirus med wutfällt
Er vanlig öppen spole verkar för elek-
tronstrålningen, som en konvex glas-
lins för ljusstrålningen. En dylik spole
sammanbryter alltså den från en punkt
på spolens axel kommande strålningen
till en annan punkt på axeln. Elektron-
strålens väg genom spolen är icke rät-
linjig, men detta har ingen betydelse för
avbildningen utan man kan räkna med
att spolen verkar som en vanlig lins.
I jämförelse med glaslinserna ha dessa
linser den stora fördelen, att brännvid-
den kan ändras genom variationer av
strömstyrkan i spolen. Det verkar allt-
så på samma sätt som om man trycker
ihop en glaslins från kanterna och på så
sätt ändrar brännvidden. En vanlig öp-
pen spole är ej någon god lins och man
förser den därför med en magnetisk av-
skärmning. Härigenom erhåller man
framförallt en kort brännvidd, vilket är
nödvändigt, om man skall få någon hög-
re förstoring utan alltför stora dimen-
sioner på apparaturen. På grundval av
de magnetiska avskärmade linserna har
elektronmikroskopet enligt Borries och
Ruska utarbetats.
Själva uppbyggnaden av elektronmik-
roskopet är principiellt lika den av ljus-
Lampa Elektronströleror
Samlingslrns Samlingsspole
Objektbord Objektsluss
Objektiv Objektivspole
7ub Objektivtub 9
|
Okvlar Projektionsspole |
Utdrag Projektiorrstub
Fotokasett Fofokasett och
fotosluss
Ljusmikroskop Elektronmikroskop
TEKNIK för ALLA
Fig. 4. Förstöring
av en tarmbakterie
[640] bakteriofager.
Bilderna visa hur
den gradvisa upp-
lösningen av bak-
terierna = fortskri-
der. Förstoring c:a
7700 ggr.
mikroskopet. Upptill ha vi som ljus-
källa en-glödkatod, som kan ges en spän-
: ning på upp till 75 kV. Genom ett hål
i anoden uttränger elektronstrålen, går
sedan genom en kondensorspole och fal-
ler på objektet. Strålningen absorberas
och avböjes delvis på de partier av ob-
jektplanet, där några partiklar finnas.
Objektivspolen avbildar nu objektplanet
på ett bildplan, som är försett med en
lysskärm. Man får alltså en bild, som
kan iakttagas på lysskärmen. Denna är
emellertid försedd med ett litet fint hål
i mitten. Den strålning, som passerar
genom hålet, fortsätter till en ny spole,
projektionsspolen. Bilden efter denna
erhålles i bildplanet på en andra lys-
skärm.
Elektronmikroskopet skiljer sig i fle-
ra viktiga hänseenden från ljusmikrosko-
pet. Då elektronstrålningen ej är syn-
lig, måste man för att iakttaga bilden
använda lysskärmar. Elektronstrålning
fordrar vakuum, varför hela mikrosko-
pet måste inbyggas i ett evakuerat rör
och anordningar finnas för att införa
såväl objekt som fotografiskt material
i vakuum. Mikroskopet får vidare stora
dimensioner på grund av att förstorin-
gen är hög. På fig. 1 synes det sista
utförandet av Siemens elektronmikro-
skop. Taket är utbyggt som berörings-
skydd för högspänningsaordningen. OPb-
jektslussen är utförd som en kran med
axeln vinkelrätt mot instrumentet.
Slussanordningen för plåtar och film
är försedd med en särskild lysskärm, som
utifrån kan fällas åt sidan. Med hjälp
av denna sker inställningen för expone-
ringen. Tiden för en exponering är av
storleksordningen 1 s. Under mikroskop-
röret ha alla manöveranordningar för
mikroskopet samlats. I stativet bakom
mikroskopet finnas vakuumpumparna
Fig. 3. Siemens
a sy, elektronmikroskop.
AL HONA AA a
EE Finlelak le Principutförande
| och jämförelse
H med ljusmik-
Hi ; ko
Objekt roskop.
=/3
Hellarnbild
Pig. 5. Bakterier av
hönstuberkulos. I den
fa vänstra bilden äro bak-
ER EEAbi Ad SR NTA ; TE
Strölg ången upplösta genom behand-
ling med eter. Försto-
ring c:a 8 000 ggr.
inbyggda. Vakuum bör hållas vid 10-1—
10-55 mm Hg. Med detta utförande av
elektronmikroskop når man för närvar-
ande en upplösning av cirka 4 mu. För-
storingen kan variera mellan 4000 och.
40 000 ggr.
Många andra forskare sysselsätta sig
även med denna nya gren av vetenska-
pen. Prof. Siegbahn vid Nobelinstitutet
i Stockholm har byggt ett exemplar en-
ligt samma huvudprincip, alltså genom-
"strålningstyp med magnetiska linser.
Tysken H. Mahl vid AEG har utfört ett
mikroskop med <elektostatiska linser.
För styrning av elektronstrålarna an-
vända dessa linser det elektriska fältet
i stället för det magnetiska. Med detta
mikroskop uppnås mindre förstoring,
men fotografiska bilder kunna starkt ef-
terförstoras. Den tyske forskaren v. Ar-
denne har utfört flera olika mikroskop-
typer och uppnått synnerligen goda re-
sultat. På senaste tiden ha även ameri-
kanerna börjat intressera sig för detta
område och Zworykin vid RCA i Ame-
rika har utfört ett mikroskop, som i
stort sett liknar Siemens-mikroskopet.
He går det nu till att man kan få
en bild i elektronmikroskopet? Vi
veta, hur ett ämne ser ut i vanligt ljus
men vi veta ej, hur det ser ut i elektron-
ljus. Elektronstrålningen åstadkommer
en bild, därigenom att elektronstrålarna
vid gång genom objektet avböjas och
bromsas = proportionellt mot objektets
täthet och tjockhet, d. v. s. proportio-
nellt mot den massa, som strålarna
träffa på. Man erhåller då ljusa och
mörka partier, beroende på den massa,
genom vilken strålarna passera. Någon
genomskinlighet för vissa ämnen finnes
ej. I varje fall har man hittills ej upp-
täckt någon. Färgen kan man givetvis
ej iakttaga. Den erhållna bilden har
vissa nackdelar men även vissa fördelar.
Vissa i ljusmikroskopet ganska genom-
skinliga föremål, t. ex. bakteriehår, sy-
nas lätt i elektronmikroskopet.
För att kunna bestråla ett objekt mås-
te man införa det i vakuum och utsätta
Vakuum är
det för elektronstrålarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
