Sf VR at var SD, pga 7 Salla AE rr AM MM mm INU LM IR als 21 I VD MA TJ 2 MM IU IM KR Us Förteckning över förkortni atomnr = atomnummer dys. = det vill säga > empel Jfr jämför lat. =latin E osv. = och så vidare nella KEystEmen atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt frys okt = Tyspungt kem. kemisk max. = maximum resp. = respektive 8. k. så beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk konc. = koncentrerad m. fl. = med flera SI = Systéme inter- c:a = cirka ete. = eicetera inkl. = TokTusive kpkt = kokpunkt m. m. = med mera d. o. = detta ord ev. = eventuell 1 st. f. = 1 stället för plexiglas: färglös konstmassa, ut- — plåtkanthyvel: i skeppsvarv, ång- plätera: överdraga en metall med görande metakrylsyrans metyl- ester. Framställes ur cyanväte och aceton (ur acetylen). An- vändes som splitterfritt glas i flygplan, bilar etc. pliofilm: handelsnamn för klor- kautschuk (se d. 0.). plomb: gjutet blysigill oftast i samband med lås. 5 pluggsvets: svets utförd i en i den ena överliggande delen av ar- betsstycket (t. ex. genom stans- ning eller borrning) upptagen rund öppning, Jfr slitssvets. plumbum: (latin) bly. plunge: (uttalas: plunseh) vid spec. pumpar vanlig typ av kolv av relativt stor längd, var- igenom den kan vara ”själv- tätande” dvs. icke kräver lä- der-, hamp- eller bomullspack- ning eller tätning medelst lä- dermanschett. P., som vanligen är massiv, kallas ofta även för dykar- eller pistonkolv. plungekolv: se plunge, pluspol: positiv pol. plywood: kryssfanér (se d. o.). plån: repningsyta på tändsticks- askar, Plånmassan innehåller röd fosfor, lim eller gumnmi samt svavelantimon eller sva- velkis, plåster: blyplåster, olösligt fettsy- rat blysalt. Framställes genom kokning av fett med vatten i uppslammad blyoxid. Användes medicinskt. plåt: utvalsad skiva av metall. Alltefter tjockleken särskiljes: grov- (över 5 mm), medium- (3—5 mm) och tunnplåt (un- der 3 mm), folie och blad. 226 plåtklinka: plåtslutare: ar och sa panne- och broverkstäder före- kommande verktygsmaskin för hyvling av <plåtkanter, som skola vara absolut raka eller fa- sade för svetsning, Arbetsstyc- ket (plåten eller profiljärnet) fastspännes på stativet, under det stålet föres utefter plåtkan- ten medelst en på linjaler styrd support, vilken framdrives me- delst skruv- eller kuggstångs- rörelse. plåtkedja: klen kätting, där varje länk är utstansad i plåt i form av en 8:a samt vikt på mitten, så att öglorna ligga med flatsi- dorna intill varandra. mätverktyg för be- stämmandet av tjockleken av i första hand tunnplåt. P. finnes utförda för olika numrerings- eller — bokstavssystem, såsom G.B., U.S.S.G., B.W.G., S.W.G., Stubs, DIN 1541—43 m. fl, och bestå av t. ex. en härdad rund stålskiva, kring vars periferi ett antal mot numreringen svaran- de olika stora slitsar upptagits. (Kallas även för plåtlyra. plåtlyra: detsamma som plåtklin- ka (se d,. 0.). plåtsax: verktyg för klippning av plåt. vid nitmaskin, van- ligtvis omkring nitstansen an- ordnad hylsa, som pressar plå- tarna mot varandra och anhål- let. pläter: plåt av oädel metall, som på ena eller båda sidorna för- setts med ytterst tunna plåtar» s. k, blad, av ädel metall ( t, ex. silver eller guld); plätering. AL IR ALLA :s TEKNISKAGA andragningar, som, utom beteckningar för ORDB AK att och i ädel eller rostfri metall. Jfr förgylla och försilvra. plätering: se plätera. pneumatisk hammare: . maskin- hammare i form av handverk- tyg, som drives med pressluft. Användes i mekaniska verkstä- der, på skeppsvarv, broverkstä- der etc. till nitning, mejsling, diktning osv. pneumatisk ring: fordonsring be- stående av ytterring eller däck och innerring eller slang, som är utförd av mjukt gummi samt försedd med en génom fälgen gående ventil. pneumatiskt verktyg: verktyg dri- vet med komprimerad luft, Kal- las därför ofta även för press- luft- eller tryckluftverktyg. pneumometer: pitotrör (se d. 0.) för mätning av luftströmmars hastighet. pol: 1) uttags- eller intagspunkt till ett elektriskt batteri eller en elektrisk maskin, försedd med bultar för anslutning av kabel- skor för elektriska ledningar, 2) del av elektrisk maskin, från vilken magnetiska kraftlinjer utgå eller till vilken magnetiska kraftlinjer ingå. Vid likströms- maskiner alltså ett sammanfat- tande begrepp för polkärna och polsko (se d, 0.), 3) magnetpol, 4) se origo. polarimeter : apparat för bestäm- ning av = polarisationsplanets vridning i olika lösningar. An- vändes spec. för analys av soc- kerarter. polarisation: 1) i elektrolytiska celler på grund av jonkoncen- tration vid den ena elektroden . uppkommande emk., som mot- NE WII Fm TI. PN national (internatio- SMS = Svensk Maskin-t. ex. polarisationsström: polariserad magnet: polariserad polariserat ljus: polariserat relä: 1, förekomma i texten: Industris Standard kallad 'spec. = speciell(t) smpkt : = smältpunkt sp. v. = specifik vikt = till exempel verkar strömgenomgången ge- nom cellen, 2) förskjutning av elektriska laddningar i ett di- elektrikum, som befinner sig i ett elektriskt fält, 3) genom brytning, reflexion eller annan : inverkan av vissa material på en ljusvåg åstadkommen för- ändring i ljusets natur, så att ljusets svängningar (transver- salsvängningar, se d. o.), som ursprungligen försiggick med lika amplituder i alla riktningar, nu sker endast eller företrädes- vis i vissa riktningar. polarisationsprisma: prisma, var- med polariserat ljus, dvs. ljus med olika egenskaper i olika mot ljusstrålen vinkelräta rikt- ningar, kan åstadkommas eller undersökas. Det viktigaste och mest använda p. är nicol(s) pris- mat (se d. 0.). elström i ett dielektrikum under inverkan av ett elektriskt fält (se polarisa- tion). elektromag- net, vars kärna utgöres av en permanent magnet (se d. 0.). ringklocka: ringled- ningsklocka med en bygelfor- mad, permanent magnet, mellan vars skänklar tvenne parallella från magnetens nord. eller syd- pol utgående kärnor av mjukt järn befinna sig, Dessa kärnor äro försedda med var sin lind- ning, vilka lindningar seriekopp- las och matas med växelström. Härvid påverkas ett ankare, vid vilket en kläpp är fäst. se polarisations- prisma, relä, som endast reagerar för strömmar av viss riktning (polaritet). 2C7