= AINIE FLEST VA Vs Te rå V ASIN 241 L VU dUGd)A ABtora OCH SEGELFLYGARE —— V id en vinschstart med övnings- ; segelplanet S 17 fick segelflyg- Wärare E. von Euw från SC Lutzern på ett högst oväntat sätt stifta be- kantskap med den elektriska ener- gien i lufthavet, strax innan en åsk- front inträffade över Luzern. va När planet hade nått en höjd av (8 200 m över marken, fattade fö- raren utlösningsspaken för vinsch- linan. Denna består av ett trä- handtag, fäst vid en ståltråd, som för till utlösningsanordningen. Då han nu råkade vidröra denna stål- tråd, fick han en mycket kraftig elektrisk stöt, som åtföljdes av en tydlig knall. Då vår pilot inte lyc- kades finna några uppvindar, lan- dade han efter en kort glidflykt på startplatsen. Den något överraska- de segelflygarens vänstra arm värk- te lång tid efteråt och uppvisade röda strimmor, liknande dem som vanligen uppträda vid infektion i lymfkörtlarna vid handinfektion. Dessa strimmor försvunno emel- t Pertid strax efteråt, utan att piloten sedan hade något obehag härav. Hur skall man då kunna för- klara denna urladdning av elektrisk energi? Vi måste antaga, att i när- heten av åskfronten hade uppträtt elektriska spänningar i de nära jorden liggande luftlagren, vilka spänningar delvis hade blivit isolerade genom den torra och var- ma luften över marken. Vinschli- nan till det stigande planet verkade nu såsom en jordledning, då den stod i kontakt med vinschtrumman på det direkt på marken uppställda vinschstativet. (Man frågar sig nu, hur det hade gått, om vinschen ha- de varit monterad på en bil, som genom gummiringarna var isolerad från jorden). Om nu vinschlinan tjänstgjorde såsom <:motståndslös jordledning för den uppträdande elektriska energien i de högre liggande luft- lagren, bur skall man då kunna för- klara spänningen vid denna teore- tiskt slutna strömkrets, som gav piloten en strömstöt? Varje segel- flygare vet, att spaken av stålrör står i praktiskt taget motståndslös: förbindelse med ett helt system av styrlinor av stål. Dessa styrlinor, som nå långt i vingspetsarna och planets stjärt bilda nu en förläng- ning av den såsom jordledning ver- kande vinschlinan. Men då roder- linorna genom att maskinen var av träkonstruktion voro isolerade från utlösningsanordningen, bildades så- lunda ett avbrott i den genom ro- derlinorna förlängda jordförbin- delsen. Då nu piloten med sin högra hand (trots bakelit- eller gummi- handtag) håller i spaken som står i förbindelse med <roderlinorna, slutes den genom roderlinorna för- längda strömkretsen i detta ögon- blick, emedan flygaren samtidigt med högra handen håller i utlös- ningsanordningen. Då den elektris- ka energi, som under maskinens stigning uppmagasinerats i de me- E Sn Genom induktion kan den atmosfäriska elektriciteten bilda ganska livsfarliga spänningar ull och med I ett hier segelflygplan. Läs om hur man garderar sig mot sådana risker. talldelar, som stå i ledande förbin- delse med roderspaken, nu kan av- ledas till jorden genom Wwiren, blir följden en plötslig urladdning (knall). å grund härav kommer man till den slutsatsen, att det vore till- - rådligt att med varandra förbinda alla de metalldelar, som piloten kan komma i beröring med, såsom man brukar göra på motorplan. Det viktigaste vore dock en elek- triskt motståndslös förbindelse mel- lan roderdelarna och den metall- spak, som under högstarten (och även vid flygsläpstart) står i för- bindelse med wiren. På så sätt skulle man med enkla medel kunna eliminera sådana överraskningsele- ment, som vår segelflygkollega från Luzern blev utsatt för. Man tar alltså (om man kan få tag på) en koppartråd av inte alltför klen di- mension (helst 2—3 mm tjock) och förbinder ordentligt åtminstone ro- derdelarna och utlösningsanord- ningen, varmed menas, att man måste undvika sglappkontakter. Men framför allt måste denna in- vändiga ”åskledare” göras så, att den ingenstans ligger i vägen för hävstänger och andra rörliga delar, som har med styrningen att göra, så att man inte riskerar att låsa manövreringsorganen därmed. Den som på grund av brist på tråd eller tid fått avstå från de ovan skisserade säkerhetsåtgärder- na måste åtmistone isolera hand- tag och hävarm till utlösningsan- ordningen, så att han kan starta en flygning i åskväder utan gummi- handskar. Om även detta förslag är outförbart, kan ju piloten starta utan vinsehwire genom att han så- som i den gamla goda tiden låter sig startas med hjälp av gummirep. TEKNIK för ALLA : 19