Bo vn a RAG 48 VALLE TEE Ste SN ta ÄR någe RR i ÖR lr" V——L E—— ye ia LÄN amen? BRA £ Prel 2 VR self ol fy) lr, ola ID rf oll 3) BRO MAI, TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten : atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga ex. = exempel jfr = jämför lat. = latin osv. = och så vidare tionella systemet) inlustris Standard atomy. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt frysp. = fryspunkt kem. = kemisk max = maximum resp. = respektive s. k. = så kallad spec. = speciell(t) beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk konc. = koncentrerad m. fl. = med flera SI = Systeme inter- smpkt = smältpunkt sp. v. = specifik vikt c:a = cirka etc. = etcetra inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt m, m, = med mera national (interna- SMS = Svensk Maskin t ex. = till exempel d. o. = detta ord ev. = eventuell i st. f. = i stället för Egen areor Oe je ÅT ses AE fem mes tm | (| ÖRE CE OO KE) | ED | EE) EE | EE EE Et ES (SR EEE (ER GE WES VE Oe ME > VÄ Hä | kr CA Ke | ARR KE | tree Ge [väns äre] Set Kf jassntg | Vopeses bonne | vanor Öka duk, som överdragits med fin- pulvriserad smärgel (se d. 0.). smärgelpapper: kraftpapper, vars ena sida efter begjutning med limlösning <överdragits med pulvriserad smärgel (se d. 0.). S. användes huvudsakligen till putsning av metallföremål. smärgelskiva: slipskiva med smär- gel som slipmedel. S-märke: ett inom en cirkel an- bragt S, som utvisar att mate- rialet eller apparaten är god- känd av Svenska Elektriska Ma- terialkontrollanstalten. smörjolja: medel för minskande av friktionen mellan två mot varandra glidande ytor. Till s. användes numera huvudsakligen mineraloljor. smörjring: oljering (se d. o0.). smörpapper: — greaseproofpapper (sed: 0). smörsyra: propylkarbonsyra. Före- kommer som glycerinförening i smör och även i ost. Vid smörs härskning frigöres s. och föror- sakar oangenäm lukt och smak. snabbstål: verktygsstål innehål- lande ca 0,7 Jo kol, 470 krom 18 70 volfram och 1 70 vanadin, ofta även kobolt och molybden. S. besitter stor hårdhet även vid hög temperatur. Kallas även rapidstål. snabbsvarv: modern, «kraftigt byggd svarv (se d. o.), konstru- erad för att kunna utnyttja snabbsvarvstål. snabbsvarvstål: verktyg, fram- ställt av snabbstål (se d. o0.). snarka: borrknarr (se d. 0.). 268 snickarsåg: spänd handsåg för DESS snitzel: bitar av sönderskuren soc- kerbeta för framställning av socker. snäcka: se skruvväxel. snäckborr: vridborr (se d. o0.). snäckhjul: se skruvväxel. snäckskruv: se skruvväxel. snäckväxel: skruvväxel (se d. o0.). snällod : mjuklod (se d. 0.). snällödning : lödning med lättsmält lod (se lod och mjuklod) för mindre krävande ändamål. Jfr tenn- och veklödning. socker: kolhydrat med fem eller sex kolatomer. Förekommer som enkla sockerarter (monosackari- der, t. ex.: druvsocker, frukt- socker, arabinos, xylos) och som sammansatta sockerarter (poly- sackarider, t. ex.: rörsocker, maltsocker, mjölksocker.) Van- ligt s. är rörsocker och fram- ställes ur sockerrör och socker- betor. soda: natriumkarbonat (se d. o0.). sodacellulosa: cellulosa framställd genom kokning under tryck och med natronlut som uppslut- ningsvätska. Vid regenering av uppslutningsvätskan användes soda för ersättande av alkaliför- lusterna. sojabönolja: halvtorkande fet olja, framställd ur sojabönor. An- vändes till framställning av matolja och i såpfabrikationen. solarolja: brännolja. Framställes som fraktion ur bergolja. An- vändes som motorbränsle. och eldningsolja. -——— —=— — c oc om — so = — = — — — -— — — — — — o— — —— — — — VV — a -— slagprov: hållfasthetsprov <(se d. 0.) för att utröna materials förmåga att motstå slagpåkän- ningar. Provet utföres i slag- provningsmaskin, och erforder- liga slagarbetet uppmätes. Prov- ningsresultatet angives vanligen såsom specifikt slagarbete el- ler slagseghet mätt i kgm/cm? av provstyckets tvärsektionsyta. slagprovningsmaskin: se slagprov. slagpåkänning: se slagprov. slagseghet: se slagprov. slagtäljare: apparat för uppmät-. ning av antalet varv per vald tidsenhet hos en roterande kropp. Kallas även varvräknare. Jfr tachometer. slagvolym: vid kolvmaskin, t. ex. förbränningsmotor-, ångma- skin-, kompressor- eller pump- cylinder, produkten av kolvarean och den väglängd, som kolven tillryggalägger under ett slag, dvs. den volym, som begränsas av cylinderväggen samt kolvens övre yta i nedre och övre död- punkten. slamfärg: emulsion av mineralfärg (t. ex. zinkvitt) i såpa, linolja och vatten samt även rågmjöls- klister. Användes särskilt till målning av ohyvlade trävaror. slid: styrorgan, som frilägger och :täcker - kanalöppningar. S. kommer främst till användning i flertalet kolvångmaskiner för reglering av ångans till- och av- lopp i arbetscylindrarna och även i vissa förbränningsmotor- typer, pneumatiska verktyg, re- gulatorer e. dyl. slidreglering: vid kolvångmaskin förekommande ångfördelnings- organ, med vars hjälp ångan le- des växelvis till och från kolvens tryckytor. ; slidmotor: med kolv utrustad för- bränningsmotor, i vilken arbets- cylinderns in- och avlopp regle- ras av slid i st. f£. av ventiler. slidskåp: vid ångmaskin det rum, i vilket sliden (se d. o.) är inne- sluten och rör sig. slidsköld: framplåt (se d. o0.). slig: pulverformig malm, som er- hålles som slutprodukt vid an- rikning. | sligh-tal: (uttalas: slaj-tal), tal- värde enligt viss skala angivan- de motoroljas motståndskraft mot luftoxidation vid hög tem- peratur. Beträffande kem. prov- ning av oljor etc. hänvisas till meddelande nr 64 från Statens Provningsanstalt. S. kallas även tjärbildningstal. sliktyxa: för grovhuggning och grovplaning av träytor avsedd yxa med långt skaft och med eggen placerad vinkelrätt mot skaftet. Jfr dexel. slinglindning: lindning för elma- skiner, vilken lindning består av kontinuerligt på varandra föl- jande slingor. slip: upphalningsbädd för fartyg. sliper (sliprar): järnvägssyll. slipmassa: trämassa eller meka- nisk massa. Pappersmassa fram- ställd genom slipning av massa- ved mot roterande slipstenar un- der vattenbegjutning. Användes i blandning med kem. massa till trähaltigt papper (t. ex. tid- 265