Amerika bygger för freden — bygger för framtiden. Det är det nya slag- ordet på industrins program i det stora landet i väster. Det andra världskriget har för såväl ”Staterna” som övriga länder medfört en forcering och ett upp- sving inom industrin av aldrig förr skådade proportioner. Fabrikationen har mångdubblats. Krigsmaterial har form- ligen ”spottats” fram på löpande band. U.S.A. har varit de allierades vapen- smedja, utan vilken krigets utgång skul- le blivit en annan. Den inte minst viktiga rollen har därvid järnvägarna spelat, vars stålband förenat arméerna med varandra och bun- dit samman fabri- kerna med fronter- na och utskepp- ningshamnarna. De ”vise män” som i början av 30-talet spådde järnvägens snart förestående svane- sång ha skändli- gen kommit på skam. Vad hade det blivit av detta krig utan järnvär- garnas starka, på- litliga ”blodom- lopp”? Men man har på järnvägshåll inte bara arbetat för kriget. Man har också, trots be- gränsade råvaru- tillgångar och stor personalbrist, pla- nerat, byggt och experimenterat för freden — för framtiden. Godslokomotivet 2 har större dragkraft o. max. hastighet än Q 1. Ansatser till strömlinjeform kan tydligt spåras. U. S: A:s första ”direkt-drivna” ång: turbinlok, litt. S. —2. Det stora järnvägsbolaget Pennsyl- vania, med sitt trafiknät i de östra av Nordamerikas stater, har kanske mer än något annat bolag, under de senaste fem åren lagt ned tid, arbete och kapital för att kunna tillgodose framtidens ford- ringar på rationell järnvägstransport. Särskilt intensivt arbete har ingen- jörerna offrat på uppgiften att få fram ett nytt lokomotiv motsvarande de stora fordringar, som den närmaste framtidens trafik beräknas medföra. för 30 miljoner En högaktuell artikel om nya amerikanska lokprofi- ler. När får SJ ”the Cab Signal” och ”Tågtelefon”? Att bolaget under några år lägger ner en summa av 7 000 000 dollar enbart för att få fram en bra ånglokstyp kanske synes rätt märkligt. Speciellt i dessa elektricitetens tider. Men den lilla bro- schyr, som Pennsylvania nyligen utgett till intresserade (icke minst modellbyg- gare), ger oss en del förklarande upp- gifter. Kolet som bränsle är för detta bolag — som trafikerar de kolrika Alleghanyber- gen — det naturligaste och billigaste. Visst finns det vattenkraft även här, men fördelarna är ännu inte så stora att en kostsam omläggning skulle löna sig, SYGKIGLS TE RR KNIE: för. AlsbA. — 4