ör tekniskt intresserat folk torde det efter en bil- eller busstur stå klart att fordonen ej nått sin fulländning i tek- niskt avseende vid kurvtagning. Om ett fordon framföres i kurva med högre has> tighet än vad doseringen är avsedd för, förnimmes lätt en obehaglig känsla av att stjälpningsrisk föreligger, detta långt innan den verkliga faran för stjälpning hinner uppstå. Denna känsla ökar med stegrad hastighet och kurvans tvärhet. Vid gatutrafik saknas ju dessutom dose- ringen. Fordonen komma därvid vid kurvtagning att kränga enligt fig. 1. Krängningen kan dock elimineras, åt- minstone ifråga om småbilar, genom en låg tyngdpunkt, som sammanfaller med fjädersystemets fästpunkter, vilket fram- går av fig. 2. Denna figur visar även en pendel, som fastsatts vid ena vagns- korgsväggen. I kurvor kommer denna att inställa sig med en lutning, som överens- stämmer med den en motorcyklist skulle ha haft, om han framförde sin maskin- med samma hastighet och vid samma kurvradie som bilen. Motorcyklisten kän- ner därvid inget obehag av centrifugal- kraften. | Problemet är alltså löst om man kan- få fordonens vagnskorgar att inställa sig med en lutning, överensstämmande med den en pendel intager. Att upphänga vagnskorgen likt en pendel vore vid för- sta ögonkastet den enklaste lösningen, men i praktiskt bruk bjuder den på svå- righeter. Som framgår av fig. 3, kommer vagnskorgen att om belastningen är ojämn hänga snett även på raksträckor. Dessutom måste man antagligen förse fordonet med en gyroskopanordning, för att förhindra egensvängningar, uppkom- na genom vibrationer från vägbanans ojämnheter. En bättre lösning av pro- Kurvorna har alltid varit bilis- tens problem och hela raden av krängningshämmare och andra finesser på bilarna före kriget utgjorde de första trevande för- söken att lösa kurvtagningspro- blemet. TfÅA låter här ingenjör Julius Lindblom presentera en radikal lösning. Vad säger exper- terna? i [KARA NANN ANV ANA T TNA TNA 12 TEKNIK för ALLA 8/6 1945 blemet erhålles om den förut nämnda pendeln får påverka anordningar, som med tvång inställer vagnskorgen i för- hållande till sina axelsystem. De anord- ningar pendeln påverkar, visas i fig. 4 och 5. I dessa figurer är pendeln marke- rad med 8. En stötdämpare 9 är kopplad till pendeln, i avsikt att förhindra egen- svängningar. Pendeln dirigerar ett par klaffar i ventilhuset 10. Vidare ingår i systemet en pump 14, som sänder tryck- olja till en tank 15, varifrån sedan en ledning 11 går till ventilhuset. När klaf- farna förskjutas vid pendelutslag, öpp- nas slitsar i ventilen, varvid olika rör- ledningar komma i förbindelse med var- andra. Härvid kan tryckolja antingen sändas ut i ledning 6 eller 7, beroende på åt vilket håll pendeln gör utslag. Dessa ledningar gå till var sin sida om kolven i cylindern på fig. 6. Går t. ex. tryckolja ut i ledning 6, så kommer naturligtvis en kolvförskjutning att äga rum i cylin- NN dern. Då en viss kvantitet olja intränger på ena sidan kolven måste naturligtvis motsvarande kvantitet lämna cylindern från andra sidan kolven. I detta fall kommer då ledning 7 att tjänstgöra som återgångsledning. Klaffen i ventilen för denna ledning håller vägen öppen till led- ning 12, värvid oljan rinner ned i upp- samlingstanken 13. Från denna tank hämtar sedan pumpen sin olja. När pendeln påverkas av centrifugal- kraften, blir händelseförloppet i korthet följande: Pendeln hinner endast bråk- delen av en grad på väg, då klaffarna i ventilen öppna för oljeströmmen. Där- vid börjar även vagnskorgen att röra sig, genom att kolv och cylinder förskju- tas i förhållande till varandra, tvingade därtill av oljan. Pendeln stannar sedan Julius Lindbloms framtidsvagn med oljepumpurna strax akter om baksätet.