Beach utanför New York och flögo till Catham i Massachusetts. Färden fort- sattes den 14 maj till Halifax och dagen efter därifrån till Trepassey på New- foundland. Och så förestod det stora kraftprovet. Den 16 maj lyfte planen med Azorerna som mål. På grund av tät dimma tvingades två av planen att ge upp det våghalsiga företaget ganska snart — de omhändertogos av amerikan- ska jagare — men det tredje, som hade fem mans besättning och kapten Albert C. Read som chef, höll ut och nådde må- let. Från Ponta Delgada på Azorerna fortsatte Read till Lissabon och flög slut- ligen därifrån till Plymouth. Särskilt i England, där många amerikanska solda- ter och sjömän voro kvar sedan världs- kriget, fingo Albert Read och hans be- sättning ett stormande mottagande. Reads plan hade fyra motorer på var- dera 400 hk och en marschhastighet av ca 120 km/tim. Topphastigheten var ungefär 150 km/tim. Spännvidden var 38.43 m och flygkroppen 13.73 m. Albert Read och hans kamrater hade visat vägen. Redan den 14 juni samma år gjorde kapten John Alcock och löjt- nant Allen Brown — två engelsmän — den första nonstopflygningen över At- lanten. Den företogs i ett tvåmotorigt Vickers-biplan och routen var New- foundland—Irland. Och sedan gick ut- vecklingen vidare i snabb takt. Med allt tätare mellanrum slogo tidningarna upp den ena rubriken större än den andra om sensationella flygningar och den för oss i Sverige kanske mest sensationella läs- tes häromdagen om direkttrafiken New York—Stockholm. I flygets historia kommer kapten Reads flygning att för alltid kvarstå som ett av de viktigaste kapitlen. TEKNIK för ALLA är i tillfälle att här publicera några unika bilder från denna första Atlantflygning. Överst: Den berömda NC-4:ans besättning, fr. v. kapten Albert Read, piloterna E. F. Stone och W. Hinton, radiotelegrafisten H. C. Rodd, mekanikern E. H, Howard och reserv- piloten J. L. Brezze, Jr. Mittbilden: Mrs Read vinkar farväl åt sin make (obs. megafonen). Nedre bilden: Vid ankomsten till London den 31 maj erhöll Read ett stormande mottagan- de. Här bärs han av entusiastiska landsmän — det fanns många sådana kvar i England efter kriget — i triumf genom Londons gator. 20/7 1945 TEKNIK för ALLA 13