Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
hvilka färger de än lära; att kunna ära all tapperhet, hvilken fana den
ån svurit. O hvilken lycka att hvarken vara Pliill ip i ste eller
légitimi-ste. doktrinär eller revolutionär ! att icke vara känd bland de ärelystna
och missnöjde; att icke ega några politiska faddrar, inga conventionclla
skyldigheter; att icke vara ålagd något hat, icke hafva besvurit
någon lögn — att med ett ord, vara fri! Ty, mina herrar, detta
är den enda, den råtta friheten. Icke den, som vissa skalder
besjunga — en storvext großemmad jänta, väldets skyddsgudinna, som
i rännstenen släcker sin törst; denna pockande upprorsmakerska,
som under så många år sträf cat omkring i våra förstäder,
planterande sitt gamla träd utan rötter ocli svängande sin röda mössa;
— icke denna grälaktiga frihet, som man kallar pressens —en
pratsjuk ljugerska, som aldrig lyssnar till någon ocli som alltid
skriker på det man ej må höra någon annan än henne. Nej, nej,
vår frihet år icke en folkets dotter, hon har blifvit oss skänkt af
Gud; hennes herrliga panna skuggas ej af någon röd mössa —
den skimrar i en gloria aj ljus, ty ljuset utgör hennes diadem;
hennes böljande lockar /ängslas ej a/ nugot band, utan svä/va
kring hennes hufvud lik en luftig slöja; den lätta klädnaden följer
smidigt hennes former, utan alla band; hon är oberoende, icke i
krajt aj armstyrka, men tack vare sina vingar; hon har inga
bestämda attributer, intet visst träd, som till hvarje pnis måste
planteras; hon plockar hvarje morgon den gren, som behagar henne, den
ros, som lockar henne mest, — hon behåller dem så långe hon vill,
ty hon har äfven frihet att icke vara ombytlig, hon kan icke dölja
hvarken sin beundran eller sitt förakt; hennes intelligens är obegränsad,
hon talar alla språk, hon /attar alla vetenskaper, hon är mästare
i all konst, hon kan läsa i alla hjertan .... ocli likväl är hon till
väsendet blott en enkel, blyg och renhjertad, ung flicka, ty det finns
ingen rätt frihet utan renhet: ocli i sjelfva sin oskuld lien dar hon
sin högsta styrka; hon sväfvar kring höjderna utan att blanda sin
röst i larmet från dalarne, hon dväljes i en besmittad verld, utan
att den jungfruliga glansen af hennes odödliga skönhet fördunklas;
hon bibehåller sig strålande klar i mörkrets sköte, såsom stjernan,
bakom molnet, såsom perlan på halvets botten, såsom poesien i hjertats
djup.... OI kom herrliga frihet! kom ocli herrska bland oss! kom
och förjaga från thronen dina gamla rivaler, som så länge sugit
vårt blod; kom! Frankrike bidar blott dig jör att vara lyckligt!
Vi, eller rättare, J arma stackare, som med så högljudda rop
pockat på den enskildes frihet, religionens frihet, pressens och handelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
