- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjerde årgången. 1862 /
86

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



svenska blygheten, som vill undskylla sig med ett, "det
pas-• sar ej att komma objuden." Stig på, och var öfvertygad, att
de gamla B:s gästfrihet räcker till också för dig. — Vi tyckas
ej vara väntade så tidigt, och du har derför godt tillfälle att
med oss taga den täcka landtgården i ögonsigte. Den liknar
egentligen ej de prunkande villor och mera anspråksfulla
som-marpalatser, som vi beundrat utmed Alsterns stränder, utan
synes ha en helt annan karakter. Bostadens läge, på något
afstånd från vägen, så undangömd bland höga, lummiga träd
att en förbigående knappast anar dess tillvaro, dess
oregelbundna arehitektur, bestående af ideliga till- och påbyggnader,
synbarligen tillkomma allt efter som innevånarnes antal eller
behof af utrymme ökats, den gröna gräsmattan utanför fönstren,
finskuren som sammet, och den med särdeles komfort
anordnade breda verandan längs framsidan af byggningen — allt
liar en egondomlig prägel af solid och enkel smakfullhet, som
du måhända icke tilltrott tyskarne och som, i fall du någonsin
varit i England, skulle kunna förleda dig att tro att du i hast
blifvit förflyttad till en english cottage. Denna illusion får
ännu mera sannolikhet, dä en gammal gråhårsman med ädel
hållning, regelbundna, men något tärda drag, djupliggande grå
ögon och a ccrtain quaint expression ah ont the mouth
utträder på verandan, skyndar emot oss och fattande våra
händer, .helsar oss med ett hjertligt, men lugnt: "Well, my friends!
how d’ye do? liow very kind of you to comei*) etc. tar
en gäst under hvardera armen och for oss alla under glädtigt
skämt, afbrutet af ett och annat djuptonadt Welll (gubbens
liousehold word) in i huset. Inkomna i en ljus och luftig
sommarsal göra vi oss der hemmastadda, under det den gamle,
som med an odd twinkle of the eye**) låtit oss förstå, att
värdinnan var i the yantry (handkammaren), och att han tänkte
öfverratska henne med vår ankomst, klappar på en dörr,
ropande: "Mather i mather B" Ögonblicket derefter uppenbarar
sig i dörröppningen en syn, värdig en målares pensel; ja, du
är nästan frestad att tro, att det är en Rembrandt* taflor,
som lifgifvande stigit fram ur ramen. I förgrunden liar du den
gamle mannen, till hälften skymd bakom den öppnade dörren,
men med en komisk blick sneglande på taflans hufvudperson,

*) Godt, mina vänner! Huru befinncn J Er! Hvad det var
vänligt af Er att komma!

**) Eii betydelsefull blinkning med ögat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1862/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free