Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Trojanska kriget, samt begagnats för Phænicisk gudstjenst
och begrafning. Författaren fortfar derpå:
- "Om vi nu öfvertygat oss att katakomberna på Malta
och grottorna på Irland tillhört en och samma religiösa kult
och varit byggda och använda för samma ändamål; så kunna
vi väl knappast betvifla att ju monumentet vid Kivik med sin
Caim (sitt stenkummel) och sina på inre sidan inhuggna
symboliska figurer, till en del alldeles desamma, som träffas på
insidorna af de Irländska grottorna, tillhör samma Phæniciska
religionskult och varit ett äreminne, rest efter en svår strid
och en erhållen seger; och att vi således i södra Sverige
hafva spår efter Phænicisk kult samt att denna infaller
samtidigt med bronsperioden i södra och vestra Skandinavien."
Efter att genom det monumentala studiet af frågan hafva
kommit till denna för honom sjelf tillfyllestgörande slutsats,
fortfar förf. att betrakta ämnet äfven ur historiens och
folktraditionens synpunkt, för att häfva "hvarje spår till tvifvel",
som ännu skulle kunna återstå hos läsaren.
Viss att, om det Skånska, så väl som de Irländska och
Maltesiska fornlemningarne varit af Phænicisk upprinnelse samt
haft en mer eller mindre religiös betydelse, några spår af en
Phænicisk kult ännu måste förefinnas i folktraditionerna,
börjar förf. i detta ändamål undersöka folksägner, fester och
egendomliga bruk. Han erinrar att det var soldyrkan, som
herrskade bland Phænicierna, äfven på den tid, då Israeliterna
intogo landet, anför hufvuddragen af denna gudalära och spårar
sedan samma religiösa traditioner genom de länder, der han
förut uppsökt de monumentala bevisen för sin sats. Så uppdrager
han bland annat en parallel mellan det lios oss ännu gängse
bruket af midsommar-eldar (stundom Baldersbål kallade) och
den bibliska berättelsen om den anställda täflan mellan Baals
prester och Jehovahs, då de förre upptände en stockeld på
berget Carmel och, för att åkalla Guden Baal, sprungo
(dansade) kring elden "så som deras sed var".
Samma bruk berättar den berömde geologen L. v. Buch,
att han sett uppe i det nordligare Norge, samt anmärker att
det troligen ej kunnat uppkomma i ett så nordligt land, der,
under den ljusa midsommarsnatten, elden knappast synes; meu
anar dock ej festens sannolika ursprung.
Under sin vistelse i Irland hörde förf. berättas om
Balseldar derstädes på folkspråket BaUtein, som upptändas mid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
