Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
det veta vi äfven, att skönhetens lag är skrifven af samma
kärleksrika hand, som nedlade sedlighetskänslan i vårt bröst,
och fördenskull kan ingenting förmå oss tro, att det, som sårar
denna vår känsla, ändock kan vara skönt. Skulle nu verkligen
hela den bildade allmänheten hysa en motsatt åsigt, hvilket vi
visserligen betvifla, så anse vi det hvarken såsom förnärmelse
eller förlust, att icke få räknas dit.
Med rätta klandrar man osedliga romaner och ifrar mot
slippriga skådespel; hvarföre skall då målaren behandlas med
mera undseende än författaren? Ar det kanhända derföre att
penselns alster äro sällsyntare än pennans, och att dessutom
tryckpressen sprider flera exemplar än t. ex. fotografien. Men
denna olikhet torde få anses något utjemnad derigenom, att den
dåliga boken lätt kan slutas till och utbytas mot en bättre, då
deremot den dåliga taflan, som från sin framstående plats inom
ett offentligt museum, i ett ögonblick berättar sin historia, både
för dem som vilja och dem som icke vilja höra henne, är
svårare att undvika, så framt man icke vill försaka äfven
bekantskapen med hennes goda grannar. Valet är här icke fritt:
man måste hålla tillgodo allt eller intet. Möjligen härleder sig
skonsamheten mot det anstötliga i hr Kroubergs tafla äfven från
hänryckning öfver den mästerliga färgbehandlingen. En målare
skall framförallt kunna måla, heter det, och färgen är
hufvudsak för honom. Ja färgen är onekligen af stor betydelse, men
likväl icke allt; fingerfärdigheten och det öfvade färgsinnet allena,
äro icke nog att skapa ett konstverk af verkligt värde.
Följdriktigt skulle då icke heller af skalden fordras annat än
språkets skönhet och välljud; innehållet finge vara huru underhaltigt
som helst. Det vore den akademiska formen som vunne
akademiens pris, icke de höga tankarna; skalet vore allt, kärnan
intet. Vi "tro att ett dåligt innehåll, doldt -under en vacker
förklädnad, verkar långt skadligare än fulhet alltigenom, enär det
osockrade giftet varnar redan genom sin obehagliga,
motbjudande smak; och när, såsom i våra dagar, franska akademiens
medlemmar nedlåta sig att författa, theatre frau^ais att uppföra
skådespel som förvåna sjelfva parisarn; när Richard Wagner
anser sig kunna, vid uppförandet af sin Tannhäuser,
återupptaga de förut af grannlagenhetsskäl uteslutna scenerna, och Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
