Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
en Björnklo är ej så stor i våra dagar, att man utan vidare däraf
kan förklara hennes fall. Björnklo har ej något yttrande som
tyder på, att han skulle på ett rått eller svekfullt sätt vunnit henne,
snarare gifver såväl hans karaktär som hans repliker vid
handen, att han vunnit henne lätt nog — med ett ord, Valborg
var en svag och oreflekterande känslomenniska, annars hade
hon ej fallit. Men när det nu gäller att lösa förbindelsen
mellan Gertrud och Björnklo samt blifva Björnklos maka
är Valborg hård, kall och räsonerande. Må vara, att det är
kärleken till barnet, som ändrar hennes natur, men ändringen
är för skarp, och det blir alltid underligt, att hon nu är så
noga med konvenansen och anser kärleken så ringa, att hon
O O 7
vill liksom tvinga sig till Björnklo, då hon förut visat sig
förakta konvenansen och gjort kärleken till den enda lagen.
Man måste ock undra öfver, att hon aldrig tycktes
reflekterat öfver sitt lättfärdiga handlingssätt, förrän hon blir
upplyst genom verldens dom, att hon begått ett fel. Skulle hon
verkligen varit Björnklo så blindt hängifven, att hon ej ens,
då hon lemnade sitt lilla barn åt sin arma moder, känt, att
hon handlat syndigt och dåraktigt? Ilade hon verkligen
varit så förälskad, hade hon sannerligen ej kunnat så hastigt
förjaga honom ur sitt hjerta. Hon skulle åtminstone ej kunna
yrka straff på den, hon nyss älskat, hon hade känt mera sorg
öfver, att ban ej älskade henne, än öfver att han ej ville gifta
sig med henne. Konsekvent borde namn och vigsel betydt
för henne föga eller intet, blott hon haft hans kärlek.
Björnklo är bättre tecknad än hvad författarinnor i
allmänhet teckna manliga karaktärer. Att teckna en förförare utan
att falla in i någon känd typ, torde ej vara lätt. Björnklo har
dock sin individualitet. Han är ingen teaterbof utan några
goda känslor. Han är endast lättsinnig och redo att
hänsynslöst draga fördel af verldens fördomar, ehuru han innerst
föraktar både dem och sig själf. Äfven här lägger förf:n den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
