Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•334
fattaren för oss de olika scenerna uti denna det nederländska
folkets stora frihetskamp. Striden och underhandlingarne äro
mästerligt grupperade kring Wilhelm af Oranien, »den store
tigaren, fäderneslandets fader», en af de ädlaste personligheter,
som verldshistorien kan uppvisa. Vi få i Motleys arbete följa
den märklige mannen ifrån den stund, då han som en ung page
stödde den svage och stapplande kejsar Karl V, när ban i den
stora rådhussalen i Brüssel öfverlemnade Nederländerna till
sin son Filip, till den dag då han träffades af lönmördarens
kula uti Delft. Under de mellanliggande åren utvecklas
Wilhelm ifrån den njutningslystne ynglingen till den för folket
altförsakande mannen, och det är ej minst denna utveckling,
som gör Wilhelms karaktär i så hög grad anslående. I
Mac-aulays berömda arbete grupperas händelserna också kring en
Wilhelm af Oranien, den förres sonsons son, och Macaulays
och Motleys arbeten kunna ställas vid hvarandras sida såsom
ibland de yppersta historiska arbeten, som blifvit skrifna.
Ett annat arbete, som ej är utan sin märkvärdighet,
är Drapevs: Den europeiska forskningens historia. Det är
en glädjande sida af vår tids intellektuela lif, det alt mera
vaknande intresset för bildningens och sedernas historia,
och Drapers arbete bör därföre blott genom sin titel erhålla
många läsare. Vi tro dock, att titeln, oaktadt de många
förträffliga saker, som finnas i arbetet, säger mera än innehållet.
Man väntar sig nämligen en redogörelse för de olika
vetenskapernas utveckling och resultat samt för deras främsta
idkare under de förflutna århundradena. Något sådant finna vi
dock ej. Författarens framställning är ganska utförlig så länge
det gäller grekerna, men blir alt mera kortfattad ju mera vi
nalkas vår egen tid. Cartesius står lika litet som Kant nämnd
bland filosoferna, statsvetenskaperna äro alldeles utelemnade,
och äfven för naturvetenskaperna är redogörelsen långt ifrån
fullständig. Orsaken till detta förhållande är dock ej ett förbi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
