Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Laxsjön. Boken och murgrön försmå icke provinsens
sy<L-ligaste del, och barrlinden (idegranen) vexer ft flera stallen.
I afseende på faunan anför förf. åtskilliga intressanta upp*
gifter, som visa den fordna talrikheten af flera slags större djur»
hvilka numera dels försvunnit, såsom rådjur, hjortar och elgar,
samt bäfrar, hvilka alla i sjuttonde seklet funnoä i landets inre,
och dels blifvit mycket sällsynta, hvilket snart ej blott blir fal*
let med björnen, utan äfven med tjädern och orren. Deremot
har ålen sedan Trollhättekanals öppnande spridt sig i alla
vattendrag som löpa i Venern, då han förut endast fanns i de
vatten som hafva direkt utlopp i hafveu
Beläget emellan Kattegat och Venern kunde Dal ej länge
blifva obesökt af de folk, som först nedslogo sina bopålar i
grannskapet af dessa vatten, och de många jordfynd, som förf.
anför, ådagatagga tydligt, att dess bebyggande går upp till den
tid, då till redskap och vapen begagnades flinta och andra sten*
arter, samt liken brända nedlades i s. k. hällekistor, hvilka till
ett betydligt antal förekomma i landets inre högländtare delar*).
Af hvad Stam dessa urinvånare varit, har förf. med vanlig
varsamhet lemnat oafgjordt; deremot har han om de senare
Dalboarne, såväl genom de sista, hedniska fornlemningarne, som
genom prof af det på almogens läppar ännu lefvande språket,
visat att de tillhöra den Götiska stammen och således med skäl
af konung Magnus Ladulås kallas «Vestgötar vestan Väner»,
fastän måhända den vestra delens befolkning ännu närmare är
beslägtad med Bohuslänninga me.
Så långt våra historiska minnen gå tillbaka har landet till*
hört Sverige, ehuru läget gjorde besittningen omtvistad och
måhända gifvit detsamma det namn, hvarunder det först möter
oss i historien, eller Markerna, hvilket ännu är qvar uti nam*
net på det numera till Vermland hörande häradet Nordmarken,
samt flera sockennamn på ömse sidor om t iksgränsen ända ifrån
Idefjorden till Eda. Redan uti Olof Haraldssons tid omtalas
«Markerna intill Eidaskog» såsom den gamla gränsen mellan de
*) Förf. har dermed lemnat nya bevis till bestyrkande al den bekante
statsekonomen Carey"s sats, att den fruktbaraste jorden aldrig är den
iörst odlade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
