Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dig betydelselöshet inför den faktiska
utvecklingen. De ekonomiska oeh
agrartekniska företrädena hos stordriften överglänste
allt vad man från socialpolitisk ståndpunkt
hade att säga om betydelsen av det lilla
jordbruket.*
Exceptionellt höga sädespriser i
slutet av 1700-talet och början av
1800-talet hade dels gjort
spannmålsodlingen mycket rentabel, dels berövat
arbetarna möjlighet att i större
utsträckning köpa andra livsmedel än bröd..
Kött blev en sällsynthet i arbetarnas
kosthåll. Det lilla jordbruket har
emellertid sitt enda berättigande som
producent av mjölk, smör, ägg, kött
och trädgårdsalster. 1815 infördes
höga spannmålstullar i England — och
det arbetande folkets ställning
försämrades ytterligare, ehuru försämring
förut knappt syntes möjlig. Storbruket
i form av schablonmässig veteodling
vidmakthölls ;och utvecklades
ytterligare härigenom. 1846 upphävdes
äntligen tullarna, men vetepriset sjönk
likväl icke avsevärt — mot allas
förmodan. Produktionskostnaderna
pressades emellertid ner och jorden
tillvaratogs bättre. Framförallt
utmärktes dock den följande tiden av ett
livligare intresse för boskapsskötseln,
som med förbättrade löner för
industriarbetarna i och med frihandelns
införande (!) åter började bli
rentabel.
Boskapsskötseln togs dock allt
fortfarande endast som en god
binäring till den förut ensidiga
veteodlingen. Storbruket höll sig under
sådana omständigheter icke blott uppe
utan gick ytterligare framåt med
stora steg.
Det var från denna period av för-
* Herm ann Lev y, Eutstolmng und
Riickgang des landwdrtsclvaftliehen
Gross-betr.iebes in England. Berlin 1904.
bättrat extensivt jordbruk Marx
hämtade sina erfarenheter. Det slaget
av jordbruk är för sin blomstring
mindre beroende av den kvalitati-
v a arbetsintensiteten hos sina idkare,
än av ökning i
kapitalintensitet.* För Marx framträdde hela
den pågående utvecklingen som
storkapitalets erövringståg in på
jordbrukets område. Ej underligt, att han
utan närmare undersökning
tillämpade sina allmänna satser även på
lanthushållningen. Från social
synpunkt kunde han ej heller finna den
engelska utvecklingen förkastlig..
Frankrike, ett av det lilla jordbrukets
huvudländer, genomgick under
1800-talet en svår jordbrukskris, beroende
på många omständigheter, ej minst en
utomordentligt dåligt ordnad
jordbrukskredit. De franska bönderna
levde vid mitten av århundradet i
verklig nöd, och denna minskades ej,
då vinlusen på 60-talet började sitt
härjningståg genom Europa.
Jordbruksstatistiken var, då Marx
uppställde sin socialiseringsteori,
mycket litet utvecklad. Beträffande
brukningsdelarnas antal och
storleksförhållanden funnos, såvitt författaren
härav vet, inga uppgifter alls. * De
engelska yrkesräkningarna gåvo dock
en möjlighet att bedöma äganderättens
koncentration. Den bekräftelse, som
Marx där fann på sin allmänna teori,
kan utan överdrift betecknas som
lysande. 1864 skriver han med
berättigad stolthet följande ord:
* Le vy, sjd. 78.
* Den svenska statistiken över bruknings-
lotter etc. börjar 1865 och ,blir
tillfredsställande först 1890. Den danska ’börjar 1861,
den tyska har areaiundersökningar första
gången 1878 etc. (Se härom Statistiska
kommitténs betänkande: Jordbruksstatistik..
1908.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
