Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
TIDÉN
drag att fråssa o. s. v.––––––-men sant
demokratiskt är detta icke" (kursiverade
orden senare tillägg). Så formulerade böra
satserna varken kunna missförstås eller
attackeras. Man undgår här icke den dubbla
reflexionen, att författaren gärna kunde från
början ha undanröjt de faktiskt förefintliga
möjligheterna till missförstånd, liksom att
angreppet på en sats, som kunde ha olika
meningar, icke i sin hetta borde ha
alldeles lämnat möjligheten av den bättre
tolkningen ur räkningen.
I inledningskapitlet och ’ ’Utopier och
oinstörtning" ger sig författaren i kast med
den för övrigt skäligen lätta uppgiften att
reducera till sitt värde det barnsliga
anti-socialistiska argumentet om den utopiska och
samhällsomstörtande socialdemokratin, i
vilket sammanhang några citat av den klassiska
liberalismens revolutionäre banbrytare Adam
Smith väl fylla sin plats. Att beteckna en
åskådning som utopisk och omstörtande är
i och för sig intet argument däremot — det
är en sats, som förf. vill använda även
mot dem, som icke vilja veta av någon
"omstörtning" av den rena marxismen.
Marx själv skulle nog, menar Steffen, ha en
"väsentligt annan uppfattning" mi än den
i Das Kapital framställda, för övrigt gillade
han "icke i allo den marxistiska
socialdemokratins tidigare programmer", men
"lyekades icke att förmå dessas
upphovsmän att bringa ’marxismen’ uti närmare
överensstämmelse med Marx själv". Ja,
Marx mot Marx, det är ju en gammal
företeelse i Marxlitteraturen, men nog vill man
sätta ett frågetecken efter det sista
påståendet. Var det icke Gotha-programmet, som
så skarpt nagelfors av Marx, och var det
icke de Lassalleanska vändningarna
— sedan korrigerade i Erfurtprogrammet —
som främst förargade honom?
I det andra kapitlet behandlas
socialpolitikens grundläggande principer
med en förträfflig kritik av
liberalismen, för vilken det "aldrig blivit fullt
klart, att det finns samhällsfarligt små
inkomster och samhällsfarligt stora
inkomster". Men även socialdemokratin
skall ha försyndat sig genom att ha
"förhållit sig ganska oförstående
gentemot den moderna socialpolitikens
innersta syften". Det är ju en ganska
amper och generande anklagelse,
särskilt då man strax förut erfarit,
att-"kärnan i socialpolitiken är på samma
gång kärnan i socialismens och
demokratismens fordringar". Det skulle
alltså i grund och botten vara mot
socialismen som socialdemokratin ställt
sig ganska oförstående ! Förebråelsens
karaktär blir emellertid en annan, då
man närmare tar del av de
socialpolitiska kraven. Steffens socialpolitik är
minimistandardpolitik, samhälleligt
fastställda minima för barnavård,
uppfostran, hygien, försäkring och
pensionering, arbetsduglighet, arbetsfrihet,
arbetsplikt, arbetsvila, arbetsinkomst
och kulturliv. Riktad mot
socialdemokratisk praxis blir förebråelsen om
oförstående på dessa punkter tämligen
obegriplig och oberättigad. Vad
däremot författaren må ha rätt i är, att
att den socialistiska teorin icke
tillräckligt, eller rättast icke nog
systematiskt uppmärksammat
minimibetin-gelserna
Något alldeles nytt är det
visserligen icke Steffen här har att ge.
Det är en starkare värdesättning det
är fråga om, vilken naturligt
sammanhänger med en sakta men säkert
fortgående förskjutning av
socialismens-uppmärksamhet från det negativa,
samhällsbristerna, till det positiva, det
sociala nybyggnadsarbetet. Den
motsättning Steffen på sätt och vis trots
reservationen om företeelsernas
samhörighet i "kärnan" konstruerar upp —
man slipper icke just det uttrycket —
mellan socialpolitik och socialism kan
verka vilseledande på läsaren i en av
författaren sannolikt icke avsedd
riktning. Terminologin låter
socialistisk radikalism framträda som ett,
socialpolitisk radikalism som
ett annat (den terminologin är
förresten inte äldre än att Steffen själv i
Tiden i stället för socialpolitisk
radikalism talat om socialekonomisk
radikalism) . Vad som uppenbarligen avses
är emellertid icke att ställa mot
varandra en socialistisk åskådning och en
annan ieke-socialistisk, utan att skilja
mellan en radikal socialism och en —
ja, vad skola vi kalla den annat än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
