Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
TIDEM
massa "utskillda ideella värden",
fordringar och värdehandlingar, som i
stor utsträckning fått tjänstgöra såsom
omsättningsmedel och sålunda ersatt
det hårda myntet. Vi få
ihågkomma, att under denna tid infaller det
moderna bankväsendets uppkomst,
varigenom kreditpapperens
förvandling till omsättningsmedel (bl. a.
genom utbyte mot sedlar) underlättats
och guldets roll i omsättningen
reducerats till att utgöra väsentligen ett
salderingsmedel vid en fordrans
förfallotid, vid en värdehandlings
realisation, detta naturligtvis med undantag
för de länder, där man ännu i stor
utsträckning bibehåller guldmynt såsom
allmänt betalningsmedel. Ja, icke ens
såsom salderingsmedel kommer guldet
till användning vid den fullkomligaste
kreditorganisation, vid clearing och
giro, då själva saideringen verkställes
genom en enkel överföring från konto
till konto i bankböckerna. Vi ha,
såsom man säger, under den
ifrågavarande tidsperioden övergått från
penninghushållning till kredithushållning.
Det nämndes nyss, att krediten till
sin natur är prisstegrande dels
därför att den möjliggör produktion för
framtida behov, dels därför att den
skapar nya omsättningsmedel. Men
detta kan ej alltid fortgå oavbrutet.
Det kan tänkas, att den framtida
produktionen blir så riklig, att
varupriset sjunker, vilket måste resultera i
förlust för producenten och
affärsmannen. Kreditgivaren förutser detta, han
fordrar högre pris för krediten, m. a. o.
räntan, som just är priset för krediten,
stiger. Redan räntestegringen verkar
dämpande på kredittransaktionen, men
det händer ofta att, trots
räntestegringen, kredittransaktionerna fortsätta i
ökad skala och priserna stiga, till
dess att förlusten är uppenbar och en
kris inträder. Det uppstår då en
allmän misstro. Krediten vägrar att
göra tjänst, efterfrågan efter varor
för produktion till framtida behov
minskas, kreditmedlen vägra också,
att göra tjänst, och utav båda dessa
skäl inträder prisfall. Det uppstår
överflöd på varor och brist på
omsättningsmedel, guld eller andra säkra
valutor måste i stor utsträckning inträda
i kreditomloppsmedlens ställe, och
bankerna måste skydda sina guldreserver
genom onaturligt höjda räntor. Vi se
alltså, att liksom krediten först har
bidragit att stegra priserna, så skärper
den krisen och åstadkommer ett
brådstörtat prisfall. Det är därför som
kredithushållningens tid tillika har
blivit k r e-d i t k r i s e r n a s tid.
Den skildring, som här lämnats av
kreditens inflytande på prisrörelsen
och på kriserna, har bl. a. avsett att
visa, att krediten kan utöva ett mindre
fördelaktigt inflytande genom
prisstegring och den rubbning i den
ekonomiska fördelningen, som därav
förorsakas. Man kan då fråga sig, huru detta
missförhållande skall kunna avhjälpas
på den nuvarande ekonomiska
samhällsordningens grund. Då är först
att märka, att den kredit, som lämnas
i detaljhandeln, den s. k. bokkrediten,
i det stora hela är en oegentlighet ur
ekonomisk synpunkt sett. Krediten
bör i allmänhet tjäna ett p r o d u
k-t i v t intresse, den bör grunda sig på
en affär, som åstadkommer ett större
utbyte av kapital.
Konsumtionskrediten kan vara berättigad i vissa fall,
men såsom bokkredit är den
förkastlig. Varför? Jo, dels därför att
den verkar i. särskild grad
prisstegrande, såsom nyss genom exempel
visats, vidare därför att den gynnar
osunda, osolida affärsvanor och affärer,
slutligen därför att den tvingar
detaljhandeln att uppträda såsom försträc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
