Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
TIDÉN
och — synes det åtminstone
lekmannen — en betänkligt svag grund för en
■samhällslära, uppbyggd på en ny
filosofisk princip.
Det sätt, varpå Steffen
karaktäriserar det livlösa och det
levande-medvetna i deras åtskillnad från varandra,
ger stundom anledning till
frågetecken. Att han rentav tycks frånkänna
den livlösa världen all förändring, då
han ($3 775) talar om "de materiella
betingelsernas oföränderlighet", må ej
tillmätas för stor vikt, då han på nästa
sida tvärtom talar om "förändringar i
samhällets naturmiljö".
Långt betydelsefullare är att han
(s. 691) tycks vilja rucka på
tankelagarnas giltighet å det andliga
området. Första tankelagen lyder ju att
A är lika med A, d. v. s. att varje ting
eller rättare varje begrepp alltid är
lika med sig självt, så att det icke får
användas ena stunden i en betydelse,
den andra i en annan.. Nu säger
Steffen, att "inom den psykiska världen
är A lika med A blott uti ett och
samma tidsmoment och under
förutsättning att detta tidsmoment
bestämmes oändligt litet". Med andra ord,
absolut samma företeelse uppträder
praktiskt taget aldrig två gånger
inom själslivets värld. Alldeles
riktigt. Men längre ner medger
Steffen, kunnig naturvetenskapsman som
han är, att man ej heller kan få fram
två materiella mängder av ett och
samma ämne, som äro absolut lika
varandra. Vi kunna ej konstatera de
materiella särdragen i deras absoluta renhet,
säger han, men vi kunna likväl av
verkligheten och våra tankelagar
tvingas att erkänna deras tillvaro. Men
nu tvingas vi också att förutsätta
vissa själsliga grundföreteelser såsom
för tanken alltid lika med sig
själva. Vi måste antaga, att det finns
något som heter längtan, omdöme o. s. v.,
ehuru vi aldrig kunna i verkligheten
iakttaga en längtan eller ett omdöme i
dess absoluta renhet och ehuru
åldrig-precis samma längtan eller omdöme
återkommer två gånger. M. a. o.
något som alltid är absolut likt sig självt
finns lika litet i den kroppsliga värl-
den som i den själsliga, men
begreppet, tanken om något sådant måste
tillämpas lika väl på själslivet som på
naturen. Ty eljes kunde vi överhuvud
ej tala om några känslor,
föreställningar eller omdömen eller vad som helst
och kunde alltså överhuvud icke tänka.
Med detta Steffens framhållande, att
en själsföreteelse aldrig är fullt
identisk med en annan stämmer ej rätt väl
ett hans påstående s. 632. Han säger
där, att i den naturvetenskapliga
forskningen äro begreppen endast
bilder av den verklighet de skola
klargöra, ej likartade med denna.
Identitet föreligger däremot, fortsätter
han, då forskaren gör sina egna
tankar, känslor och handlingar till
föremål för forskning. Så skulle alitsa
ändå en själsföreteelse kunna vara
absolut lik en annan, och det ej blott för
tanken utan rentav i verkligheten.
Helt naturligt upphäver Steffen längre
fram detta påstående med ett motsatt,
då han (s. 670) riktigt anmärker, att
ett själsligt faktum hos mig själv ej är
alldeles detsamma, då jag icke iakttar
det, och då jag iakttar det. Alltså är
tanken över en själsföreteelse hos en
själv icke identisk med själva
företeelsen.
Detta bör man minnas, då man ser
hur lågt Steffen tänker om
möjligheten av naturkunskap och hur högt om
möjligheten av själskunskap.
Naturvetenskapen utlöper i en klar
bekännelse om icke-vetande, säger han. Ja
visst. Men när han längre fram
kallar begreppet materia "ett tomt ord",
så måste man dock erinra, att detta
begrepp — ja, t. o. m. begreppet om
materiens oförstörbarhet — först och
främst är nödvändigt för tanken; vi
kunna helt enkelt icke undgå det. För
det andra bygger detta begrepp på en
omedelbar föreställning, som för
människan absolut ej är ett tomt ord utan
lika levande som någonsin
föreställningen om själen, nämligen
uppfattningen om den kroppsliga världens
tillvaro.
Professor Steffen förklarar det vara
"rent nonsens", om någon påstår att
vi under forskningen om livet ej kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
